- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
385-386

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakramental ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alfons IX i Leon, lär i 16:de årh., då staden hade
omkr. 50,000 innev., hafva varit besökt af i medeltal
8,000 studenter, men räknar nu endast 500 samt har
ingen medicinsk fakultet. Staden (först Salmantica,
sedan Salamantica), som fanns redan på romarnas tid,
eröfrades 861 af asturerna från araberna. I närheten,
vid byn Arapiles, blefvo fransmännen under Marmont
å. 22 Juli 1812 grundligt slagna af engelsmännen
under Wellington,

Salamander, eld-ande. Se Elementarandar.

Salamanderdjur, zool. Se Vattenödlor.

Salamander reiben, T., kallas i det tyska
studentspråket att i ett godt lag röra dryckeskärlen
i cirklar på bordet, derefter tömma dem i botten, till
ära för någon, och slutligen, efter att hafva trummat
med dem några tag, med ens sätta dem ner. Detta
egendomliga bruk uppkom i Heidelberg på 1830-talet.

Salamander-slägtet, Salamandra, zool., tillhör
fam. vattenödlor (Salamandrina), ordn. stjertamfibier
(Urodela) inom amfibiernas klass. Kroppsbyggnaden
är plump, stjerten trind och utan fensöm; längs
bålens ryggsida finnas fyra rader vårtlikt
framträdande körtlar, ur hvilka vid beröring
eller tryck en hvit saft flyter ut. 4 tår på
fram-, 5 på bakfötterna. Djuret lefver på fuktiga
ställen samt förtär daggmaskar, insekter och små
snäckor. Eldsalamandern (se d. o.) framföder 30–40
ungar åt gången, hvilka vid födseln äro försedda med
yttre gälar. Den i Alperna förekommande, fullkomligt
svarta salamandern (S. atra) framföder deremot på en
gång endast två, fullt utbildade ungar, utan yttre
gälar. Detta beror derpå att af de många äggen
i moderdjurets lifmoder blott två utbildas till
embryon, medan alla de öfriga sammanflyta till en
seg massa, hvilken tjenar de två sig utvecklande
embryonen till näring. Härigenom är vilkoret
gifvet för att djuret inom moderkroppen kan genomlöpa
äfven de utvecklingsfaser, som eldsalamanderns ungar
tillryggalägga utanför moderdjurets kropp. Sålunda
har man funnit, att den svarta salamanderns embryon i
lifmodern äro försedda med mycket stora yttre gälar,
hvilka, som nämndt, dock försvinna före födseln. Detta
egendomliga utvecklingssätt förklaras genom det
antagande att svarta salamandern liksom eldsalamandern
ursprungligen afsatt sina ungar i vattnet, men sedan
han blifvit bergsbo och sålunda ej längre med säkerhet
kunnat påräkna att för detta ändamål anträffa vatten,
hafva ungarna inom lifmodern måst uppnå en sådan
högre utbildning, att de äro skickade för lifvet på
det torra. Att detta tydligen ej kunnat ske på annat
sätt än att mängden af afkomman uppoffrades för några
fås räkning, är redan omnämndt. L-e.

Salamantinska skolan, en diktareskola, som i slutet
af 18:de årh. införde romantiken i den spanska
literaturen. Den utgick från Salamanca. Medlemmar
voro Melendez-Valdes, Iglesias de la Casa m. fl.

Salamat. Se Memnonstoderna.

Salami, ett slags hårdt stoppad, starkt rökt och med
hvitlök kryddad korf, som tillverkas hufvudsakligen
i Italien, af åsnekött, men äfven
i Ungern, af magert svinkött. Sådan korf kan länge
förvaras.

Salamin (Fr. salamine), ett slags tungt, skillrande
sidentyg med små färgade prickar.

Salamis. 1. (Nu äfven Koluri), ö vid den grekiska
nomarkien Attikas vestra kust, framför inloppet till
Elevsisviken. 100 qvkm. 4,569 innev. (1879). Ön,
som består af tvänne genom ett smalt näs förbundna
bergåsar, hade i forntiden egna konungar, eröfrades
570 f. Kr. af athenarna, efter mångåriga strider med
megarenserna, slöt sig 318 f. Kr. till Macedonien,
men återvanns 229 f. Kr. af athenarna, som då
fördrefvo innebyggarna och fördelade jorden mellan attiska
borgare. I Sept. 480 f. Kr. stod i närheten af denna
ö det bekanta sjöslaget vid Salamis, då grekerna
under Themistokles vunno en lysande seger öfver
den persiska flottan. På ön fins en stad med samma
namn, numera obetydlig. – 2. Fordom en befäst och
mycket betydande stad på östra kusten af ön Cypern,
grundad af Tevkros. År 306 f. Kr. intogs den af
macedoniern Demetrios Poliorketes, efter ett stort
sjöslag, hvari han besegrat den grekisk-egyptiska
flottan under Menelaos och Ptolemaios Soter. Staden
förstördes genom en jordbäfning, men återuppbyggdes
af Konstantin den store, fick namnet Konstantia och
upphöjdes till öns hufvudort. Sedermera förstördes
den af sarasenerna. Ruiner finnas vid den lilla orten
Hagios Sergios.

Salamnius, Matthias, finsk skald, som lefde
under slutet af 1600-talet. Han var troligen
född någonstädes i vestra Finland, anses hafva
studerat utrikes, möjligen i Dorpat, samt lär
sedan såsom krigsprest någon tid hafva uppehållit
sig i Ingermanland och dött 1691, medan han ännu
väntade på ordinarie presttjenst. S. är författare
till Ilolaulu Jesuksesta (Glädjesången om Jesus),
en på finsk runometer, af sant folklig poesi
flödande beskrifning på Jesu födelse, lif och död,
i 29 sånger. Genom sitt goda språk, sitt troget
efter folksångerna bildade versmått samt sin rent
bibliska och folkligt naiva uppfattning har denna
dikt blifvit en kär folkbok i Finland. Nyligen har den
utkommit i femtonde upplagan. Af S. har man dessutom
ett grafqväde öfver den äldre Gezelius (1690).
O. G.

Salamvria. Se Peneios.

Salander, Erik, nationalekonom, f. 1699 l. 1700, valdes
1742 till ledamot af Vetenskapsakademien och kallades
då kommissarie samt afled d. 21 Okt. 1764 och var då
öfverkommissarie – så godt som de enda underrättelser
man eger om hans lefnadsomständigheter. Han var
en särdeles flitig författare i skrifter rörande
nationalekonomiska ämnen. En af honom utgifven
Gårdsfogde-instruction (1727) utkom i flere upplagor.

Salandrella, flod i italienska prov. Potenza. Den
faller ut i Taranto-viken, efter ett lopp af 75 km.

Salanganen, Cottocalia esculenta, zool., tillhör
foglarnas klass, tättingarnas ordning, seglarnas
(Cypselidae) familj. Den har liten, starkt krökt näbb,
stortån bakåt riktad, långa vingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free