- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
389-390

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salangor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Salem, poetiskt namn på Jerusalem.

Salem, en vid Jordan belägen ort, der Johannes döparen
brukade uppehålla sig.

Salem. 1. Distrikt i indiska presidentskapet
Madras, n. om floden Kaveri. 19,821 qvkm. 1,599,595
innev. (1881). – 2. Stad och hufvudort i nämnda
distrikt. 50,667 innev. (1881).

Salem, by i badiska kretsen Konstanz,
vid Bodensjön. Denna by uppstod kring ett
cistercienskloster, som utgjorde hufvudorten i
ett fritt riksstift med samma namn, hvilket stift,
innefattande ett område af 330 qvkm., sekulariserades
1802. Ännu qvar står klostret, numera ett markgrefligt
slott. Kyrkan, byggd i gotisk stil, 1282–1311, är i
det inre rikt smyckad.

Salem, namn på åtskilliga städer i Nord-Amerikas
förenta stater. 1. Stad i Massachusetts, vid en vik
af Atlantiska oceanen. 27,563 innev. (1880). Bland
undervisningsanstalter märkas en högskola, en statens
normalskola, ett Essex-institut med ett bibliotek
på 30,000 bd, och ett ateneum med ett bibliotek på
16,000 band. Staden (hvars äldre indianska namn är
Naumkeag) var länge med afseende på folkmängd, handel
och rikedom den andra i ordningen i Nya England, men
har numera gått mycket tillbaka, särskildt i handeln
på Ostindien och Kina. Dess hamn, ehuru säker och
rymlig, är ej tillgänglig för större fartyg. Många
industriella etablissement finnas. – 2. Hufvudstad i
staten Oregon. 2,538 innev. (1881). Metodisthögskola.

Salemi, stad i italienska prov. Trapani på
Sicilien. 15,465 innev. (1881). Kastell. Garibaldi
förklarade sig der d. 14 Maj 1860 som diktator på
Sicilien.

Salen, en i Kronobergs län, Allbo härad, belägen sjö,
som är rik på jernmalm, s. k. sjömalm. Den är 13,3
k. lång och ända till 10,5 m. djup samt har sitt
utlopp genom Mörrumså (se d. o.).

Salep, Tubera Salep (l. Saleb), farmak., en drog, som
består af de nybildade stjelkknölarna af åtskilliga
orkidéer. Knölarna, som äro antingen odelade och
aflångt rundade (på våra apotek de vanligaste)
eller ock handklufna, uppgräfvas på eftersommaren,
afsköljas och gnidas med grofva tyglappar, för
att befrias från yttre delen af barklagret, som
innehåller ett eget, något fränt luktande ämne,
förvällas sedan genom neddoppning i kokande vatten,
hvarigenom stärkelsen delvis omsättes till dextrin,
samt torkas slutligen. Drogen utgöres derför merendels
af liksom perlband bildade, grågulaktiga, mycket
hårda, svårt brytbara, relativt tunga knölar af något
vexlande storlek, 1 1/2 à 2 cm. långa, något plattade
och gropiga genom torkningen. Snittytan är hornartad
och matt glänsande. Den torra drogen är luktlös,
men fuktad utvecklas af densamma en egen lukt,
som för de fleste är obehaglig. Smaken är fadd och
slemmig, beroende på den stora halten af stärkelse
(27 proc.) och växtslem (bassorin, 48 proc.). Drogen
förekommer äfven såsom aflångt rundade
lösa knölar, hvilka merendels äro större än de på
trådar uppträdda samt vanligen ljusare och fylligare
och derför mera värderade. Af pulveriserad salep
beredes Macilago Salep, salepslem, som användes
i mixturer och emulsioner under diarréer.
O. T. S.

Salernes [salä’rn], stad i franska depart. Var, vid
floden Bresque. 3,290 innev. (1881). Förträffligt vin.

Salerno. 1. Provins i italienska landskapet
Kampanien, motsvarande f. d. prov. Principato
citeriore, vid Tyrrhenska hafvet. 5,506
qvkm. 583,838 innev. (1887). – 2. Stad
och hufvudort i nämnda provins, vid norra
änden af den sköna Salerno-viken. 22,328
innev. (1881). Ärkebiskopssäte. Nya
hamnanläggningar. Betydande bomullsspinnerier
och sidenväfverier samt en ganska liflig handel,
som dock förr var mera betydande. Staden, som har
en hänförande belägenhet i en af berg omsluten,
på vinrankor och orangeträd rik trakt, eger
åtskilliga präktiga byggnader, i synnerhet vid Corso
Garibaldi. Deri märkligaste byggnaden är katedralen
San Matteo, uppförd af Robert Guiscard 1076–84,
men vanställd genom en restauration 1768. Den har
en särdeles vacker förgård, berömda mosaiker och
en intressant portal. Margareta af Anjou (gift med
konung Karl III af Neapel) och påfven Gregorius
VII ligga der begrafna. Märkliga arkitektoniska
arbeten äro dessutom: kyrkan San Domenico, Palazzo
Sanseverini, den nya teatern och ett 1320 uppfördt
vattenledningsverk, som nu ej begagnas. Ruiner finnas
efter ett langobardiskt klippfäste, som eröfrades af
Robert Guiscard 1077, efter åtta månaders belägring. I
närheten ligger en betydande schweizer-koloni, Fratte
di Salerno
. Staden var ursprungligen en romersk koloni
(Salernum), blef sedan säte för langobardiska hertigar
och råkade slutligen i normandernas våld. Under
medeltiden var den vida berömd för sitt 1150 af
benediktiner stiftade universitet, hvars medicinska
fakultet utgjorde plantskolan för alla medicinska
fakulteter i Europa. Detta universitet började redan
i 14:de årh. förlora sitt anseende och upphäfdes 1817.

Salerno-skolan. Se Medicin, sp. 1218.

Sales [sal], François de. Se Frans af Sales.

Salesianerinnornas orden. Se Frans af Sales.

Salève [saläv], ett berg på gränsen mellan
schweiziska kantonen Genève och franska departementet
Haute-Savoie, med tvänne för sin härliga utsigt
besökta toppar, af hvilka den ena är 1,383 m. hög.

Salfi, Francesco, italiensk skriftställare,
f. 1759 i Kalabrien, beklädde under franska väldet
åtskilliga befattningar i Milano och Neapel,
bl. a. som universitetsprofessor, och lefde sedan
1814 i Paris. Död 1832. Hans förnämsta verk är en
fortsättning af Ginguenés Histoire littéraire de
l’Italie
(11–14 bd, 1814). Han utgaf dessutom Saggio
storico-critico sulla commedia italiana
(1829),
en kortfattad italiensk literaturhistoria, några
sorgspel m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free