Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salvi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Lärda tidningar», en för sin tid mycket betydande
literär tidskrift, som han utgaf alltifrån 1745 till
sin död (se Lärda tidningar). Han utgaf dessutom
som författare Tankar öfver svenska oeconomien
(1738), Samling af brud- och graf-skrifter (1757,
ny uppl. af Hanselli 1873), historiska läroböcker
m. m. Som bokförläggare var han ock af stort gagn
för den svenska literaturen.
Salvius Julianus. Se Julianus.
Salvo errore calculi (förkortadt S. e. c.), Lat.,
med förbehåll af (möjliga) räknefel.
Salvo errore et omissione (förkortadt S. e. e. o.),
Lat., med förbehåll af misstag och utelemningar
(en ofta förekommande anteckning på konto-kuranter).
Salvo honore (förkortadt S. h.), Lat., hedern
oförkränkt, oafsedt hedern.
Salvo (honoris) titulo (merendels förkortadt
S. T. l. S. H. T.), Lat., med (heders-)titeln
oförkränkt, med utelemnande af titeln (i
öfverskrifter och i adress utanpå bref).
Salvo jure, Lat., med förbehåll af (att få
tillgodonjuta en viss) rättighet.
Salvo titulo, Lat. Se Salvo honoris titulo.
Saly [sali], Jacques François Joseph, fransk
bildhuggare, född 1717 l. 1718 i Valenciennes i
Frankrike, var elev af Coustou och utbildade sig
vidare i Rom samt utförde för sin fädernestad
en staty af Ludvig XV. 1753 kallades han, som
en redan ansedd konstnär, till Danmark för att
utföra en staty i brons af Fredrik V till häst,
på ostindiska kompaniets bekostnad, och under sin
vistelse i Köpenhamn hade han stort inflytande på
den nyligen upprättade konstakademien derstädes, vid
hvilken han blef först professor och kort derefter
direktör. Då statyen var färdig och hans ställning
vid akademien ej längre var densamma, drog han
sig tillbaka till Frankrike och dog i Paris 1776.
Ph. W.
Salyerna l. saluvierna, den mäktigaste bland de
liguriska folkstammarna, bodde vester om Alperna,
mellan Rhône och Medelhafvet, alltså i
sydvestra delen af Provence. Salyerna, som voro
starkt uppblandade med keltiska element, förde
långvariga krig med romarna och blefvo först 123
f. Kr. underkufvade af den romerske fältherren
G. Sextius.
Salza. Se Salzach.
Salza, Hermann von, den tyska ordens berömdaste
högmästare, f. omkr. 1180 på slottet Salza
(Langensalza) i Thüringen, trädde 1210 i spetsen
för nämnda orden och lade genom sin verksamhet
grunden till dess verldshistoriska betydelse. Med
ifver hängifvande sig åt ordens mission, deltog
han i korstågen 1221 och 1228–29, upptog 1230
kampen mot de hedniske preussarna, hvilka af honom
underkufvades, samt lyckades 1237 med sin orden
införlifva svärdsriddarnas, hvarigenom ordens område
kom att sträcka sig ända till Livland. Som medlare
spelade han en särdeles vigtig roll särskildt under
stridigheterna mellan kejsar Fredrik II, som han ofta
bistod med sina råd, samt påfvarna och de lombardiska
städerna. Han dog i Salerno d. 20 Mars 1239,
samma dag som påfven Gregorius IX, genom att
exkommunicera kejsaren, gjorde hans medlingsförsök
om intet. S. var en af den senare medeltidens mest
betydande personligheter. – En broder till honom var
sannolikt den som minnesångare bekante Hugo von Salza.
Salzach (Salza), den största af Inns bifloder,
upprinner i österrikiska hertigdömet Salzburg, på
Krimler Tauern, vid Tyrolens gräns, flyter i östlig
och nordlig hufvudriktning genom Pinzgau, Pongau
och det romantiska passet Lueg till Hallein, der
den blifver segelbar, hvarefter den upptager Lammer,
Saalach m. fl. vattendrag och utmynnar vid Haming i
Inn. Den ena af S:s källfloder, Krimler Ache, bildar
det mest storartade vattenfall i Österrike. Längd
315 km. Flodområde 6,000 qvkm. Floddalen är utmärkt
för sin naturskönhet.
Salzbrunn, badort i preussiska regeringsområdet
Breslau, prov. Schlesien, vid Salzbach och
jernvägslinien Breslau-Halbstadt, 376 m. öfver
hafvet. 3,343 innev. (1885). S. är berömdt för sina
sju mineralkällor, af hvilka den s. k. Oberbrunnen är
en af de starkaste alkaliska källor i Europa. Deras
vatten nyttjas dels till brunnsdrickning, dels
till bad mot katarrer, njur- och lefverlidanden
m. fl. sjukdomar. Badet, som f. n. årligen besökes af
omkr. 4,000 kurgäster, var kändt redan i 14:de årh.,
men råkade under trettioåriga kriget i förfall samt
har först i början af 19:de årh. återupprättats och
utvidgats. Platsen eger äfven spegelglasfabriker,
bomullsspinnerier och Stenkolsgrufvor.
Salzburg. 1. Kronland, med titel hertigdöme,
i österrikisk-ungerska monarkien, begränsas i n. af
ärkehertigdömet Österrike och Bajern, i v. af Tyrolen,
i s. af Tyrolen och Kärnten, i ö. af Steiermark och
ärkehertigdömet Österrike. Areal 7,152 qvkm. S., som
endast till en obetydlig del utgör en fortsättning af
den bajerska högslätten, är ett alpland, uppfyldt
i s. af Hohe Tauern, hvars högsta spetsar äro
Dreiherrnspitz (3,499 m.), Wiesbachhorn (3,578
m.), Grossvenediger (3,673 m.) och Grossglockner
(3,797 m.), i n. af Salzburgalperna med den 2,938
m. höga Hochkönig och i ö. af Tännengebirge,
som i Rauchedt nå 2,428 m. höjd. Landet är öppet
endast mot n. n. ö., der Salzach, dess hufvudflod,
tränger fram mellan bergen och bildar en på vissa
sträckor fruktbar dalgång, hvars öfre del kallas
Pinzgau, den mellersta Pongau och den nedre
Salzachgau. Öfriga vattendrag äro Saalach, den
förras biflod, samt Enns och Mur, som båda flyta in i
Steiermark. Bland de många alpsjöarna märkas Zellsjön,
som har en längd af 9 km. och en bredd af 2 km. Af
de varma mineralkällorna äro de vid Gastein mest
bekanta. Med de vilda bergsklyftorna och passen vid
Liechtenstein-Klamm, Kitzloch, Lueg m. fl. ställen
erbjuder landet storartade naturscenerier. Klimatet är
rått, med riklig nederbörd, och derför föga lämpligt
för åkerbruk. Endast 9,4 proc. af jorden är odlad
till åker, och säd måste årligen införas. Vinodling
förekommer, ehuru i ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
