Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samojeder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och m:me Brohan. Äfven som dramatisk författare
uppträdde han med framgång; »Familjen Poisson
eller de tre crispinerna» utgafs i öfversättning af
K. V. A. Strandberg 1865.
Samsund, stad i turkisk-asiatiska vilajetet
Trapezunt. Omkr. 10,000 innev. Se Amisos.
Samsyskon. Se Halfsyskon.
Samsö, dansk ö i Kattegatt, i dess sydvestliga del,
ungefär midt emellan Arhus och Kalundborg. 114
qvkm. 6,599 innev. (1880). S. består af en mindre
nordlig och en större sydlig del, förenade genom
en smal, ljungbevuxen landtunga; mellan dessa två
delar inskjuter på vestra sidan den bågformade
Sälvigen och på den östra Stavnsfjorden, med många
holmar; utanför fjorden ligger Kyholm. Den nordliga
delen är mera kuperad än den sydliga; den högsta
punkten är Annabjerg (56 m.). S. hör till Holbäks
amt samt utgör tillsammans med ön Tunö en domsaga
och ett kontrakt. Sedan 1677 är det ett grefskap,
tillhörande slägten Danneskjold-Samsö. Före 1864
tillhörde nästan hela ön grefskapet, i det att
bönderna hade jorden i s. k. »superficiær fæste»;
men nu är största delen såld till dem. Grefskapet
omfattar två hufvudgårdar, Brattingsborg och Bisgård,
med 121 tnr hartkorn, 233 tnr hartkorn skattejord
och 1,260,000 kr. fideikommisskapital. – Sägnen
förlägger till denna ö Hjalmars kamp med Angantyr
och dennes bröder. Konung Kristofer II hade som prins
S. till län och öfverlät det 1326 till Knut Porse.
E. Ebg.
Samsöe, Ole Johan, dansk skald, född d. 21 Mars
1759 i Nästved, blef 1776 student och egnade sig
uteslutande åt literära sysselsättningar, reste
utrikes med Rahbek 1782–84 och lifnärde sig sedan
som lärare. Död d. 23 Jan. 1796. Utom några nordiska
berättelser (Frithiof, Hildur och Halfdans sönner)
diktade han ett sorgspel, Dyveke, som 1796 gjorde
ofantlig lycka och betecknar ett icke ringa framsteg
i den literära utvecklingen, ehuru det icke är fritt
från sin tids sentimentalitet. Han var Ewalds förste
sjelfständige efterföljare på det nationella dramats
område. E. Ebg.
Samtiden, en högt ansedd och mycket inflytelserik
liten »veckoskrift för politik och litteratur»,
utgifven i Stockholm 1871–74 af C. F. Bergstedt.
Samtrafik kallas hvarje anordning, hvarigenom – med
uteslutande af mellanhänder – direkt befordran af
telefonsamtal, telegram, personer, gods o. s. v. kan
ega rum utöfver flere förbindelseleder, tillhöriga
olika egare. Rörande samtrafik på jernvägar må här
nämnas följande.
I jernvägarnas begynnelse, då maskorna i de olika
landens jernvägsnät ej hade nått den täthet,
som sedermera blef fallet, försiggick anordnandet
af samtrafik mellan tvänne eller flere jernvägar
jämförelsevis enkelt. I stället för att vid
gränsstationen mellan tvänne banor göra omköp af
biljett och låta ombehandla sitt resgods eller att
uppföra il- och fraktgodsförsändelser på fraktsedlar
och godslistor till en mottagare å gränsstationen,
för att af honom medelst aflemnande af ny fraktsedel
omexpedieras enligt den anslutande banans taxa till godsets
verkliga destinationsort, träffades aftal mellan
resp. jernvägsförvaltningar om inrättandet af
direkta biljetter och direkt expedition af gods på
det sätt, att den ena banan uppbär utom egna äfven den
andra banan tillkommande personafgifter och frakter
enligt dennas lokala taxa och att de samtrafikerande
jernvägarna sedan sig emellan reglera hvarandras
tillgodohafvande eller skuld enligt upprättade
afräkningar. I den mån jernvägsförbindelserna vunno
den utsträckning, att trafik mellan tvänne orter
kunde ega rum öfver två eller flere olika vägar,
blef det emellertid nödvändigt, för undvikande af
en för de olika linierna ruinerande konkurrens, att
ena sig om rättvis fördelning af ifrågakommande
transporter. Likaså tvingade konkurrensen med
sjötransportleder jernvägarna att för vinnande eller
bibehållande af en trafik, som eljest skulle komma
att gå sjöledes, nedsätta frakten under det belopp,
hvarmed den skulle utgått, om hvarje i en direkt
förbindelse deltagande bana skulle för dess del i
transporten erhålla lika stor frakt, som den enligt
sin gällande taxa egde rätt uppbära för sändningar
i sin lokala trafik. I Sverige började svårigheterna
vid godsbefordringen blifva allt märkbarare, ju mer
antalet af enskilda jernvägar ökades och trafiken
i dess helhet utvecklades mellan de särskilda
jernvägarna. Godsbefordringen måste nämligen ofta
verkställas öfver flere med hvarandra sammanhängande
banor, å hvilka olika beräkningsgrunder för frakterna
och skiljaktig godsindelning skulle tillämpas,
hvarförutan, då afgifterna debiterades särskildt
för hvar bana, transporterna i de flesta fall blefvo
alltför dyra. Följden var ock, att undantag måste i
stor mängd göras från de normala taxorna, hvilket
medförde att fraktförhållandena blefvo alltmera
invecklade. Statsbanestyrelsen, som länge haft till
ögonmärke att söka åstadkomma en förbättring häri,
framlade 1876 ett förslag till frågans ordnande,
men detta vann ej tillslutning från de enskilda
jernvägarna. På grund af ett inom styrelsen utarbetadt
nytt förslag till samtrafikstaxa inbjöd styrelsen
1880 å nyo de enskilda jernvägarna till bildande af
en samtrafiksförening, och biträddes detta förslag
genast af de flesta jernvägarna i södra Sverige
för såväl deras trafik med statsbanan som delvis
ock för den direkta trafiken mellan dessa banor
inbördes. Efter hand hafva flertalet öfriga
jernvägsförvaltningar biträdt densamma, så att numera
direkt trafik eger rum mellan omkr. 850 stationer vid
de i föreningen deltagande svenska banorna och med
de vigtigaste stationerna vid de norska jernvägarna.
För denna samtrafikstaxa är den för Statens jernvägar
gällande taxa lagd till grund. Den del af afgifterna
i sistnämnda taxa, som beräknas utgöra ersättning för
sjelfva transportarbetet, den s. k. transportafgiften,
tillämpas nämligen äfven vid fraktdebitering i
samtrafik, och den del af berörda afgifter, den
s. k. inskrifningsafgiften, som är afsedd att
betäcka de med godsets expedition, lastning och lossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
