- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
461-462

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samundervisning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige har den af prof. Axel Key verkställda
hygieniska undersökningen ådagalagt, att
helsotillståndet vid de högre flickskolorna är
sämre än vid de högre goss-skolorna, och under
åberopande häraf samt af dr Clarkes skrift har den
1885 af regeringen tillsatta flickskolekomitén
uttalat sig mot samundervisning vid de enskilda
skolorna samt i statens läroverk på sådana orter,
der på grund af folkmängden separata flickskolor
skulle kunna existera. Mot detta komiténs uttalande
har dock invändts, att den stora sjukligheten vid
de svenska flickskolorna har helt andra orsaker än
sjelfva studierna och för öfrigt ej kan användas
såsom skäl mot samundervisningen, enär nämnda skolor
hittills varit och ännu äro separatskolor. Den fara
för öfveransträngning, som man trott skola uppkomma
till följd af täflan med gossarna, anses motvägas
deraf, att flickorna under öfvergångsåldern äro
betydligt före jämnåriga gossar i såväl fysisk
som andlig utveckling. Ur pedagogisk synpunkt hafva
åtskilliga uppfostringstänkare, företrädesvis tyska,
bekämpat såväl likartad som gemensam undervisning
på den grund, att den manliga intelligensen vore
till grad och art en annan än den qvinliga; mannens
psykiska grundkarakter skulle vara sjelfständighet
och tankeskärpa, qvinnans deremot receptivitet
och känslighet o. s. v., och denna olikhet borde
bevaras och vidare utbildas genom en afskild
och olikartad undervisning. Dylika åtskilnader
hafva flere psykologer förkastat såsom obevisade
konstruktioner; andra hafva väl medgifvit, att
de hafva någon grund, men just i dem funnit ett
starkt skäl för samundervisningen, enär denna vore
det enda medlet att förebygga ensidighet och för
båda könen vinna en sund, harmonisk utveckling
(Jean Paul, G. Baur m. fl.). I sjelfva verket har
den i samskolorna vunna erfarenheten ådagalagt, att
gossar och flickor visserligen redan tidigt visa sig
något olika, såväl i afseende på sättet att mottaga
undervisningen som i afseende på den s. k. hållningen,
men att det gemensamma skolarbetet i hög grad
främjar utvecklingen af bådas ädlare egenskaper och
dermed väsentligen neutraliserar de sämre, hvaraf
följer, att framstegen i studier blifva större och
uppförandet bättre samt hela undervisningsarbetet
lättare och tacksammare. I samband härmed har ock,
såsom en särskildt skolorganisatorisk fördel,
framhållits, att anordnandet af jämna afdelningar
utan ökad kostnad tydligen måste vara lättare
i skolor med samundervisning än utan sådan. Den
vigtigaste synpunkt, ur hvilken frågan om detta slags
samundervisning varit betraktad, är likväl den rent
moraliska. I det afseendet hafva förr åtskilliga
betänkligheter anförts mot samundervisningen. Det
har emellertid visat sig, att dylika betänkligheter
härrört uteslutande från sådana personer, som grundat
sina omdömen endast och allenast på en teori eller
på enstaka erfarenheter från konfirmationsskolor, der
separat uppfostrade barn plötsligt förts tillsammans,
eller från läroverk med särskildt dålig ordning
och handledning. Öfverallt, der samundervisningen
tillämpats under normala förhållanden, har den visat
sig i hög grad gynnsam för sedligheten, enär den bättre än
hvarje annat medel förhindrar en otidig utveckling
af de sexuella instinkterna och sålunda undanröjer
sjelfva orsaken till de sedliga förvillelser,
hvilka besmitta de separata läroverken. I samma
mån, som sedlighetsbegreppet blifvit sundare
och sedlighetskrafvet strängare, har derför
ock samundervisningsfrågan blifvit brännande. I
samband härmed står ock, att medan pedagogerna i
katolska land ännu i allmänhet äro böjda for könens
afspärrande från hvarandra, lutar den allmänna
meningen inom protestantiska land alltmer och mer
åt samundervisningssystemet.

Af literaturen om samundervisning, hvilken
hufvudsakligen utgöres af tidskrifts- och
tidningsuppsatser, föredrag och anföranden samt
småskrifter, må särskildt – utom de ofvan anförda
arbetena – framhållas P. A. Siljeströms »Handlingar
och skrifter rörande undervisningsväsendet»
(1884) samt Curt Wallis’ »Samskolan. Amerikanska
skolförhållanden särskildt med afseende på samskolan
och dess hygien» (1888).
Frv Brg.

Samuppfostran. Se Samundervisning.

Samur, flod i ryska prov. Dagistan och guvern. Baku,
i Kaukasus, upprinner på Kaukasus’ nordöstra sluttning
och faller genom flere mynningar ut i Kaspiska hafvet.

Samvat-aeran, en i Indien allmän tidräkning, som
börjar med året 57 f. Kr., under konung Vikramaditya,
hvilken likaledes gifvit denna tideräkning sitt
namn. För öfrigt känner man ej anledningen till dess
uppkomst. Sannolikt har den först några århundraden
efter Kristus blifvit införd och kronologiskt
fastställd.

Samwer, Karl, tysk politiker, f. 1819 i
Ekernförde, blef 1844 doktor i Kiel och sedan
advokat derstädes. 1848 slöt han sig till den
slesvig-holsteinska rörelsen, valdes till medlem
af landsförsamlingen och utsågs till byråchef i
det slesvig-holsteinska utrikesministeriet.
1849–50 deltog han i fredsförhandlingarna i London
och Berlin. 1851 öfvertog han en professur vid
universitetet i Kiel, men afsattes af den danska
regeringen 1852 och blef då i stället bibliotekarie
hos hertig Ernst i Gotha, hvilken 1859 kallade
honom till minister. 1863 tog han tjenst hos den
augustenborgske pretendenten, men återvände 1866 till
Gotha, der han dog 1882. S. utgaf åtskilliga skrifter
till försvar för augustenborgaren.

Samvetsfrihet. Se Religionsfrihet.

Samvetsäktenskap, en stundom förekommande benämning
på sådana äktenskapliga förbindelser, hvilka ej
afslutats inför offentlig myndighet och således ej
ega laglig giltighet, men hvilka det oaktadt ingåtts
af kontrahenterna med föresats att betrakta hvarandra
som verkliga äkta makar och mot hvarandra iakttaga
de förpligtelser äktenskapet ålägger.

San, Ital. och Sp. (förk. af santo, fem. santa,
af Lat. sanctus). helig. Jfr Sankt.

Sân l. saan (plur. af sâp, saap), »bofasta»,
sannolikt af sâ, hvila. Se Buschmän.

San. 1. Biflod till Weichsel i Galizien, upprinner
på Karpaternas norra sluttning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free