- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
463-464

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samundervisning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inom distriktet Sambor, flyter genom en dal i n. v. och
n. ö. till Przemysl, der den blir segelbar, bildar
sedan under en kortare sträcka gräns mot Ryssland och
faller nedanför Sedomierz ut i hufvudfloden. Bifloder
äro: från h. Wisznia, Lubaczowka och Tanew, från
v. Solinka, Oslawa och Wislok. Längd 392 km. –
2. Biflod till Save, upprinner på gränsen mellan
Kärnten, Krain och Steiermark, flyter genom en
vacker dal i östlig riktning till Cilly i Steiermark,
fortsätter derefter åt s. s. v. och faller ut i Save
vid Steinbrück.

Sana. 1. Liva i det turkisk-asiatiska vilajetet Jemen
i sydvestra Arabien. Det var fordom ett sjelfständigt
rike (se Himjarer), styrdt af imamer. Landet
eröfrades af turkarna år 1871. – 2. Stad och hufvudort
i turkisk-asiatiska vilajetet Jemen, fordom hufvudstad
i riket Sana eller det egentl. Jemen, belägen i en
dalgång 1,200 m. öfver hafvet, vid berget Nokum,
320 km. norr om Aden.Omkr. 20,000 inne v., hvaraf
3,000 judar. Staden drifver liflig handel med kaffe
samt eger väfverier för bomullsvaror och dyrbara
silfvertyger. Den delas i tre skarpt afskilda
stadsdelar samt omgifves af trädgårdar, har flere
moskéer, imamgrafvar och offentliga bad, en mängd
karavanserajer och palats. S. intogs af turkarna
d. 25 Apr. 1872.

Sanae mentis, Lat., vid sundt förnuft.

Sanâ’i, persisk skald. Se Persiska literaturen
sp. 1105.

San Angelos borg (Ital. Castel S. Angelo,
Lat. Moles Hadriani), af tyska och äldre svenska
författare kallad Engelsburg, var ursprungligen ett
af kejsar Hadrianus (117–138) uppbygdt mausoleum
på högra Tiberstranden, genom en bro förenadt
med venstra flodstranden och den egentliga staden
Rom. Den storartade byggnaden, cirkelrund, har en
diameter af 67 m. och en höjd af 50 m. samt hvilar
på en fyrhörnig bas af travertin. I dess midt ligger
grafkammaren. Fordom helt och hållet beklädt med
marmor, var mausoleet ofvantill prydt med pelare
och en mängd statyer. Vid goternas belägring i
6:te årh. blef det befäst, och dess marmorprydnader
försvunno. Sitt nuv. namn erhöll byggnaden af det
kapell, som på dess spets uppfördes åt ärkeängeln
Mikael med anledning af det sätt, hvarpå denne
uppenbarat sig för Gregorius den store (590–604) och
förkunnat upphörandet af en härjande pest. Alexander
VI (1492–1503) gjorde af S. en verklig fästning
och förenade den medelst en 1500 steg lång gång
med Vatikanen; utanverken uppfördes af Urban VIII
(1623–44). Den ängel af brons, som pryder monumentets
spets, förskrifver sig från Benedikt XIV:s tid
(1740–58). Fästet, hvilket under påfveväldet tjenat som
statsfängelse, användes f. n. till militära ändamål.

San Antonio, stad i nord-amerikanska staten Texas, 220
km. n. v. om Mejikanska viken, vid San Antonio- och
San Pedro-floderna och flere jernvägslinier. 20,550
innev. (1880), hvaraf 3,036 färgade. Staden, som
består af tre delar: gamla staden, innehållande
affärslokalerna, Alamo, elegant bebyggd af tyskar, och
Chihuahua, hufvudsakligen bebodd af mejika-ner,
drifver liflig handel med Mejico samt har qvarnar,
såp-, ljus- och köttextrakt-fabriker äfvensom
stora bryggerier. Den eger flere katolska och
tysk-amerikanska skolor. På Chihuahuas plats anlade
spaniorerna 1714 ett fäste, San Fernando, och 1718
i närheten missionsstationen Alamo. Den uppväxande
orten blef sedermera under det spanska och mejikanska
väldet hufvudstad i Texas.

Sanatorium, Lat. (af sanare, göra frisk),
helsoanstalt, företrädesvis klimatisk kurort.

San Bartolommeo de Honda. Se Honda.

San Benito (Sambenito, af Sp. Saco benito),
botgöringsdrägt, en gul, med det röda Andreaskorset
och lågor samt djefvulsfigurer målad skjorta, som bars
af de af spanska inqvisitionen lifdömde kättarna.

San Blas, hamn i mejikanska staten
Jalisco, belägen i en osund trakt vid Stilla
oceanen. Omkr. 4,000 innev. Ändpunkt för banan
Mejico–S. Skeppsvarf. Saliner.

San Carlos de’ Ancud. Se Ancud och Chiloe.

San Carlos de Matanzas. Se Matanzas.

San Cataldo, stad i italienska prov. Caltanisetta,
på Sicilien, vid Aragona–Catania-banan. 15,649
innev. (1881). Staden, som erhållit sitt namn af
den helige Cataldus, biskop i Tarent, har en vacker
kyrka. I närheten ligga betydande svafvelgrufvor.

Sanchez de las Brocas. Se Sanctius.

Sancho, namn på konungar i Kastilien.
1. Sancho I. Se Sancho III i Navarra. –
2. Sancho II, den starke, efterträdde 1065 sin
fader, Ferdinand I, eröfrade Leon och Galicien samt
mördades 1072, då han ville taga sin systers arf,
staden Zamora. På hans tid lefde Cid. – 3.
Sancho IV, den store, Alfons X:s son, f. 1258,
gjorde 1282 uppror mot sin fader och efterträdde
honom 1284. Han hade, liksom denne, att strida
mot upproriska kristna och mot morerna, från hvilka
han eröfrade Tarija. Död 1295.

Sancho, namn på konungar i Navarra. – 1. Sancho
I Garcia,
son af Garcia Ximenes, förde sedan 905
titeln konung af Navarra och dog 926. Han eröfrade
Pamplona och Aragonien. – 2. Sancho III, den store,
son af Garcia II, blef konung 970, erhöll år 1000
Aragonien och 1028 Kastilien. Han dog 1035 och delade
då riket mellan sina söner.

Sancho, namn på tvänne konungar af Portugal, se d. o.,
sp. 53, 54.

Sancho Panza. Se Cervantes.

Sanchuniathon (Sanchoniaton), en apokryfisk fenicisk
skriftställare, omkr. 1250 f. Kr., ungefär vid tiden
för trojanska kriget. Han uppgifves som författare
till ett på feniciska skrifvet historiskt verk
om Feniciens och Egyptens äldsta tid, hvilket verk
till grekiska öfversattes af Herennios Filon från
Byblos, i dennes Feniciens historia. Bibehållna
fragment af öfversättningen utgåfvos af Orelli (1826,
jämte anmärkningar) och af Müller, i »Fragmenta
historicorum graecorum» (1849). I nyare tid har det
af S. författade verket gjorts till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free