Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pimpinella bör icke förväxlas med vanlig
pimpinella. Flere arter odlas som prydnadsväxter,
O. T. S.
Sanguisuga. Se Blodigel.
Sangvinisk (af Lat. sanguis, blod), blodfull; liflig,
lätt antändlig till lynnet; som med lätthet in vaggar
sig i förhoppningar. Jfr Temperament. – Sangviniker,
sangvinisk person.
Sangvinolent (af Lat. sanguis, blod), blodig,
blodfärgad.
Sanhedrin (Talm., »församling», af Grek. synedrion)
l. Beth din haggadol (Hebr., »höga rådet»),
judarnas högsta domstol, hvilken tillika var den
högsta lagstiftande och den högsta verkställande
makten. Denna inrättning, som daterade sig från
makkabéernas tid, hade föga betydelse under det
romerska regementet, men fick ny lifskraft efter
år 70, under det sista nationalkriget, ehuru
under förändrad form. Ordföranden kallades nasi
(»furste»). Den siste ordföranden i Sanhedrin
var Gamaliel, hvilken år 415 afsattes af kejsar
Theodosius, som derjämte bestämde, att nasis stora
inkomster framdeles skulle inflyta i den kejserliga
skattkammaren.
Sanherib l. Senacherib (Assyr. Sin-akhi-erib), en af
Assyriens berömdaste konungar, var son af Sargon och
efterträdde sin fader år 704 f. Kr. Han kufvade 703
ett uppror i Babylonien och eröfrade Babylon, drog
701 till Fenicien, underlade sig hela detta land,
gjorde den judiske konungen Hiskias skattskyldig,
besegrade ethioper och egypter i närheten af Joppe
och trängde derefter ända fram till Egypten,
men förlorade ett slag vid Pelusium och måste
draga sig tillbaka. Efter att förgäfves hafva
belägrat Jerusalem, vände han sig mot Babylonien,
der åter ett uppror utbrutit. 681 f. Kr. blef
han i ett tempel mördad af sina söner Adramelech
och Sarezer, men han efterträddes af en tredje
son, Assarhaddon. S. återuppbyggde det af mederna
förstörda kungliga palatset i Ninive (ruiner finnas
vid Kujundsjik) samt förskönade sin hufvudstad genom
åtskilliga andra praktfulla tempel och palats.
Sanicula Tourn., bot., ett till
nat. fam. Umbelliferae Juss., kl. Pentandria
L. hörande örtslägte, som i Europa har blott
en enda art, S. europaea L., en täck, liten ört,
hvilken förekommer å fuktiga ställen i skogar och
lundar, äfven här och der i Sverige. De handflikiga,
långskaftade, glatta bladen äro samlade vid den
likaledes glatta, vanligen bladlösa stjelkens bas. De
rödletta blommorna sitta i små hufvud, ordnade i en
enkel fåstrålig flock. O. T. S.
Sanidin, miner. Se Fältspat.
Sanies, Lat., tunnt, blodigt, elakartadt var.
San Ildefonso. Se Granja.
Sanitet (Lat. sanitas), sundhet. – Sanitär, hvad som
hör till helsans vård.
Sanitets-flagg l. Genève-flagg, fyrkantig flagg
med rödt grekiskt kors på hvit botten. Denna flagg,
som ofta är hissad på sjukhus, kallas stundom,
ehuru orätt, sjukflagg. – Sanitetsdetachement,
sanitetsformation, sanitetskompani och
sanitetståg. Se Sjukvård i fält.
R. N.
San Jacinto [-chasi’ntå], flod i nord-amerikanska
staten Texas, rinner upp i Walker County, flyter i
sydöstlig riktning och faller efter ett lopp af 192
km. ut i Galvestonbay. S. är segelbar under en sträcka
af 72 km. I mynningens närhet vunno texanerna en för
deras frihet afgörande seger öfver mejikanerna d. 21
April 1836.
San Jago. Se Santiago.
Sanjasi. Se Fakir.
San Joaquin, flod i nord-amerikanska staten
Kalifornien, upprinner i Sierra Nevada,
flyter i nordvestlig riktning, förenar sig
med Sacramento-floden och faller ut i San
Francisco-viken. Längd 560 km. Floden är segelbar
under en sträcka af 80 km.
San José [chåse] 1. Hufvudstad i central-amerikanska
republiken Costa-Rica, på en fruktbar
högslätt, 1,460 m. öfver hafvet. Omkr. 20,000
innev. Biskopssäte. Universitet. Liflig
handel. Jernväg till Cartago. – 2. Stad och hufvudort
i nord-amerikanska staten Kalifornien, vackert
belägen i en fruktbar dal vid Guadalupefloden, 12
km. från San Francisco-viken. 12,567 innev. (1880),
deraf 634 kineser och 91 negrer. Staden har ylle-
och sidenmanufakturer, qvarnar, maskinverkstäder
och jerngjuterier. Den är säte för »University
of the Pacific» samt eger dessutom en akademi, en
handelsskola och ett lärareseminarium.
San José de Guatemala [-chåse-], hamn i
central-amerikanska fristaten Guatemala, vid Stora
oceanen och jernvägslinien S.–Guatemala. Hamnen
skyddas af en molo af jern. Värdet af de exporterade
artiklarna (färgämnen, kaffe, socker, bomull
m. m.) uppgår till omkr. 1,800,000 piaster om året,
importen till omkr. 1,700,000 piaster.
San Juan [chuan]. 1. Flod i Central-Amerika. Se
Nicaragua-sjön. – 2. Stat i förbunds-republiken
Argentina i Syd-Amerika, gränsar i v. till Chile,
i n. och ö. till staten La Rioja, i s. till staterna
San-Luis och Mendoza. Arealen beräknas till 86,204
qvkm. och innevånarnas antal till 125,000. I vester är
landet uppfyldt af Andernas bergskedjor, mellan hvilka
löpa fruktbara dalar; i öster utbreder sig en torr
saltstepp. De förnämsta vattendragen äro Rio Vermejo
och R. Blanco, hvilka förena sig till Rio Zanjon, som
på södra gränsen faller ut i Rio de San Juan. Klimatet
är behagligt trots hettan och bristen på regn. Hvetet
gifver rika skördar i de trakter, der marken väl
bevattnas; oliv- och vin-odlingen är betydande. Från
de vestliga distrikten utföras guld och silfver. –
3. San Juan (de la Frontera), hufvudstad i nämnda
stat, ligger vid floden af samma namn, på Andernas
östra sluttning, i en fruktbar och välodlad trakt,
och är genom jernväg förenad med Buenos Ayres. Den
anlades 1560 och har omkr. 15,000 innev., som lefva
af handel med vin och af varutransporter.
San Juan Bautista. 1. Hufvudstad i mejikanska
staten Tabasco, vid floden Tabasco. Omkr. 6,000
innev. S. drifver liflig handel med det inre landet. –
2. Se Puerto Rico.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
