- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
499-500

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - San Juan de Amatitlan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wallenstadt, Wryl, Lichtensteig och Altstetten. För
den andliga odlingen är sörjdt genom ett
lärareseminarium, en kantonsskola, 40 realskolor
m. fl. undervisningsanstalter. Kantonen hade 1880 ett
innevånareantal af 210,491 personer, hvaraf 83,441
reformerta, 126,164 katoliker och 371 judar. 1888
hade den 229,441 innev. Språket är uteslutande
tyska. Författningen (af 1861 med en förändring 1875)
är demokratisk. Stora rådet, hvars medlemmar väljas 1
på hvarje 1,200-tal innevånare, är den lagstiftande
makten; regeringsrådet, sammansatt af 7 ledamöter,
den verkställande myndigheten. Dock måste lagförslag
underställas en folkomröstning, om 6,000 medborgare
fordra det. Med afseende på administrationen
är kantonen delad i 15 »bezirk», hvart och ett
med sin kretsdomstol, hvilken subordinerar
under kantonsdomstolen i Sankt Gallen som högsta
instans. I kyrkligt hänseende lyda katolikerna,
hvilka i 9 bezirk utgöra flertalet, under ett katolskt
administrationsråd och under biskopen af S., hvars
område bildades 1824 af delar af biskopsdömena Chur
och Konstanz samt konstituerades som sjelfständigt
1845. Den reformerta kyrkan styres af en synod och ett
evangeliskt kyrkoråd. Kantonens trupper tillhöra 7:de
divisionens stamområde. Vapnet visar en spöknippa af
silfver i grönt fält. Statsinkomsterna uppgingo 1886
till 2,741,356, utgifterna till 2,560,323 fr.

Historia. Staden S. G., som bildar kantonens kärna,
uppstod omkring det 614 af den irländske missionären
Gallus grundade klostret S. G., hvilket från 9:de
till 11:te årh. var det af alemanner bebodda landets
förnämsta kulturhärd. Under klostret, hvars abboter
sedan 1206 hade riksfurstlig värdighet, lydde staden
S. G. äfvensom Appenzell och det i norr belägna
s. k. Fürstenland; de öfriga områdena voro fördelade
mellan grefvarna af Toggenburg, Werdenberg m. fl. I
början af 15:de årh. frigjorde sig dock Appenzell,
hvarpå staden S. G., sjelfständig från 1457, tillika
med abbotstiftet ingick i schweiziska edsförbundet år
1454. Då stiftet, som inköpt grefskapet Toggenburg
1468, gjorde anspråk på S. G., hvars borgare 1530
för 140,000 fl. sålt sin frihet till detta grefskap,
utbröt Toggenburgkriget 1714, hvilket slutade
1718 med erkännande af klostrets rättigheter. Vid
edsförbundets upplösning 1798 blef stiftet emellertid
upphäfdt; dess områden tilldelades den helvetiska
republikens kantoner Linth och Sentis. Den nuvarande
kantonen S. G. bildades genom mediationsakten
af 1803, hvarvid äfven en strängt representativ
författning infördes. 1831 reviderades denna i
liberal anda, men de konfessionella skiljaktigheterna
inom kantonen medförde häftiga strider. I kriget
mot »Sonderbund» 1847 stod S. G. på edsförbundets
sida. 1861 fick det en demokratisk författning, till
hvilken 1875 fogades lagen om de sextusendes veto.

2. Hufvudstad i nämnda kanton, vackert
belägen i Steinachs dal, vid jernvägslinien
Winterthur–Rorschach. 27,420 innev. (1888), hvaraf
3/5 protestanter. S. G. är stapelplats för kantonerna
Sankt Gallens och Appenzells industrialster samt en
af de mest betydande handels-
och fabriksstäder i Schweiz. Dess affärsförbindelser
sträcka sig öfver hela jorden. Äfven den andliga
kulturen är stadd i blomstring. Den främjas genom
en mängd vetenskapliga och konstnärliga föreningar,
genom naturhistoriska och arkeologiska museer och
konstsamlingar äfvensom genom rikhaltiga stifts- och
stadsbibliotek. Staden är säte för en katolsk biskop
och har en katedral, uppförd 1755–56, tvänne vackra
reformerta kyrkor, en katolsk skola samt kloster.

Sankt Gertrud. Se Tyska församlingen i Stockholm.

Sankt Goar, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Koblenz, vid Rhen och Köln–Bingerbrückbanan. 1,453
innev. (1885). S. var fordom en af de starkast befästa
platserna vid Rhen. Dess ännu väl bibehållna murar
gifva det ett pittoreskt utseende, som förhöjes genom
ett naturskönt läge. På andra sidan floden ligger
staden Sankt Goarshausen. (1,456 innev. 1885).

Sankt Gotthard, by i ungerska komitatet
Eisenberg. 1,442 innev. (1880). Rikt
cistercienskloster. Den 1 Aug. 1664 vunno
österrikarna under Montecuccoli vid S. G. en lysande
seger öfver turkarna.

Sankt Gotthard, berg. Se Gotthard.

Sankt Göran. Se Georg.

Sankt Göran, sjukhus i Stockholm, beläget i
Stadshagen på Kungsholmen, är uteslutande afsedt
för patienter lidande af veneriska sjukdomar
och hudåkommor. 1885 anvisades af Stockholms
stadsfullmäktige ett anslag af 813,400 kr. för
uppförande af det nya sjukhuset, hvilket blef
färdigt till inflyttning på hösten 1888. Det består
af en hufvudbyggnad och tvänne paviljonger, hvaraf
den ena är afsedd för män, den andra för qvinnor,
samt rymmer inalles 270 patienter. Till sjukhuset
höra en utmärkt badinrättning, byggnader för den
elektriska belysningen och värmeledningen samt
ekonomibyggnader. Styrelsen utgöres af fem ledamöter,
direktören inbegripen. Läkarevården ombesörjes af
två på sex år tillsatta öfverläkare, en underläkare
och en amanuens.

Sankt Helena. Se Helena.

Sankt Ibb. Se Ibb.

Sankt Ilian. Se Ilian.

Sankt Ingbert, stad i bajerska Rhenpfalz,
området Zweibrücken, vid Rohrbach och
Homburg–S.-banan. 10,321 innev. (1885). I närheten
finnas betydande stenkolsgrufvor och jernverk
äfvensom en brinnande kolflöts.

Sanktion (Lat. sanctio, af sancire, stadfästa),
statsr., som enligt romerska rätten utgjorde den
del af lagredaktionen, hvilken påbjöd lagen till
allmän efterlefnad, vid äfventyr af straff för
öfverträdelse (se Promulgation), betyder numera
stadfästelse af en af folkrepresentationen antagen
lag genom ett af konungen uttryckligt gifvet
samtycke till densamma. Sanktion tillhör egentligen
lagstiftningen. Sanktionen skiljer sig från konungens
beslut i andra frågor deri att vid sanktionsrättens
utöfning konungen är begränsad till att antingen i
alla dess bestämmelser antaga lagen eller ock helt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free