Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanningsökare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Santa Clara l. Villa Clara, stad i det inre
af spansk-vestindiska ön Cuba. Omkr. 23,000
innev. Sockerrörsodling.
Santa Cruz. 1. (S. Cruz de la Sierra). Stad i
syd-amerikanska republiken Bolivia, vid Guapahy,
442 m. öfver hafvet. Den välbygda staden idkar
liflig handel samt är hufvudort i ett departement
och säte for en biskop. Omkr. 10,000 innev. –
2. Hamn i Marokko. Se Agadir. – 3. (S. Cruz de
Tenerife). Hufvudstad på den till Kanarieöarna
hörande ön Tenerife, belägen på nordöstra kusten
af ön. Omkr. 10,000 innev. Staden, som har en af
tre fästen skyddad hamn, är medelpunkt för handeln
med Kanarieöarna samt säte för en biskop, en spansk
guvernör och en appellationsdomstol. – 4. S. C. de
Palma. Se Palma. – 5. Hufvudstad på São Antão (se
d. o.).
Santa Cruz, Alvaro de Bazan, markis af S., spansk
sjöhjelte, född 1526, erhöll tidigt sjelfständigt
befäl som amiral i striden mot korsarerna, hvilka han
besegrade. Vidare betvingade han Granadas rebeller,
medverkade kraftigt till den stora sjösegern vid
Lepanto 1571, besegrade Mahomet bej och intog
fästningen Tunis. Under Spaniens krig med Portugal
slog han d. 28 Juli 1583 vid ön S:t Mikael den
fransk-portugisiska flottan, hvilken till största
delen föll i spaniorernas händer. Ytterligare
en stor sjöseger vann han ej långt derefter,
då han vid Terceira med endast 25 skepp slog den
fransk-portugisiska flottans 62, hvarigenom Spaniens
välde öfver Portugal för långa tider befästes. Till
den stora armadans öfverbefälhafvare var S. utsedd,
men utnämndes ej, då han gjorde flere välgrundade
anmärkningar mot den af konung Filip II uppgjorda
operationsplanen. Kort derpå, 1588, afled han af
grämelse. S. anses som Spaniens störste sjöhjelte.
C. H. T.
Santa-Cruz-öarna. Se Drottning Charlottas öar.
Santa Fé. 1. Provins i syd-amerikanska republiken
Argentina, begränsad i n. af Territorio del Gran
Chaco, i v. af Santiago del Estero, Cordoba
och Territorio de la Pampa, i s. af Buenos Aires
och i ö. af Paraná. Areal 97,128 qvkm. 215,000
innev. (1888). Hufvudfloder äro Paraná och Rio
Salado. Jordmånen är fruktbar. Flere åkerbrukskolonier
finnas, hvilka hufvudsakligen frambringa hvete, majs
och frukt. Äfven boskapsskötsel bedrifves jämte handel
med ull och hudar. – 2. Hufvudstad i nämnda provins,
belägen vid Rio Salades förening med Paraná. Omkr. 18,000
innev. Staden, som grundades 1527, idkar skeppsfart,
fiske och boskapshandel. – 3. S. Fé de Bogotà. Se
Bogotà 1. – 4. S. Fé de Guanajuato. Se Guanajuato
2. – 5. Hufvudstad i nord-amerikanska territoriet
New Mexico, belägen 2,200 m. öfver hafvet. 6,635
innev. (1880). Katolskt biskopssäte.
Santalaceae K. Br., bot., en familj af parasitiska
mindre träd och buskar eller örter, hvilka visserligen
ega klorofyll i sina blad, men äro snyltgäster
å rötterna af andra växter, med tillhjelp af
egendomliga sugvårtor, som
utvecklas å deras egna rötter. De hafva regelbundna,
vanligen samkönade, enkla, sambladiga, 4–5-delta
blomkalkar med motsvarande antal ståndare. Frukten
är en nöt eller stenfrukt. I Sverige finnes slägtet
Thesium L. (se d. o.) och i södra Europa Osyris
L. (se d. o.). För öfrigt äro familjens flesta arter
tropiska. O. T. S.
Santaler, den förnämsta grenen af kolhstammen,
Britiska Indiens äldsta folkstam. Santalerna, som
anses utgöra omkr. 1 mill. personer, bebo Santalistan
i Chota Nagpurs högland i Bengalen. Se Kolh och
Santal-missionen.
Santalmissionen. Till santalernas land, i Bengalen
(se Santaler), ankommo år 1867 tvänne lekmän
från Norden: dansken H. P. Börresen (f. 1825) och
norrmannen L. O. Skrefsrud (f. 1840), för att börja en
sjelfständig missionsverksamhet. I nära två år lefde
de bland folket såsom hade de sjelfve varit infödingar
samt lärde derunder att grundligt känna dess språk,
seder, samhällsinrättningar, religion och religiösa
sägner. Dessa senare äro märkvärdiga, emedan de på
det allra närmaste ansluta sig till Moses skildringar
om en enda Gud, om skapelsen, om syndafallet genom
en ond förledande ande, om den ödeläggande floden,
om uppståndelsen o. s. v. Missionärerna lärde
känna folkets goda egenskaper: sanningskärlek,
varmhjertenhet, kärleksfullhet och öppenhet; likaså
dess fosterlandskärlek och nationalkänsla, hvilka
senare äro af så stor betydelse för all sammanhållning
i politiskt ock religiöst hänseende. Men de lärde ock
känna deras dåliga sidor, hvaraf dryckenskapslasten
var den värsta. Sedan de lyckats öfvervinna de hinder,
som det svårlärda språket lade i vägen, började de
sin omvändelseverksamhet, och 1869 döptes i Ebenezer,
hvilken plats fortfarande är hufvudstation, tre
santaler. Efter hand började en liten skolverksamhet
af Börresens energiska hustru, och Skrefsrud grep
sig an med att författa en grammatik. Från början
verkade missionärerna med anslutning till folkets
nationella förhållanden, och de forstodo att äfven i
socialt hänseende göra santalerna stora tjenster. Det
var genom missionärernas kraftiga och visa åtgärder,
som santalerna lyftes ur beroendeförhållandet till
samvetslösa hinduer, som bränvinsförsäljningen
upphörde, räntan lagstadgades, engelska domstolar
inrättades och skattefrågan reglerades, hvarjämte –
efter sju års energiska ansträngningar – landet togs
från hinduiska länsherrar och lades direkt under
engelska regeringen. Det egentliga
evangelisationsarbetet har hufvudsakligen bedrifvits så, att
dertill skicklige santaler utgingo i landet, två
och två tillsammans, såsom ett slags husbesökare,
och predikade för sina landsmän. (I Assam grundade
missionärerna 1882 en koloni från det öfverbefolkade
Santalistan; och denna koloni har nyligen börjat en
sjelfständig mission bland ett närboende bergfolk,
mech.) År 1871 uppgick antalet medlemmar af den
kristna församlingen till 35. 1872 till 285, 1877
till 2,300, och 1889 till 5,000. Inberäknadt de döpta
barnen, räknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
