Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santalsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
församligen sistnämnda år öfver 10,000 medlemmar. I
goss-skolan i Ebenezer funnos s. å. 90 elever,
i flickskolan 140. Utom Ebenezer äro uppförda 13
missionsstationer. Jämte Börresen och Skrefsrud
äro såsom missionärer och lärare anställda:
en svensk, två norrmän och en skotte samt för
öfrigt infödingar: 4 prester, 67 äldste,
27 kateketer och diakonissor äfvensom 14
barnundervisare. Missionens officiella namn är:
»Nordisk hem-mission bland santalerna». Komitéer
till förmån för denna mission hafva blifvit
bildade i England och i Skandinaviens alla tre
land. Likaså utgifvas särskilda månadsskrifter
derför: »Dahkvala» på danska; »Santalen» på
norska och »Johar» på svenska. 1888 utfärdades af
nordiska vetenskapsmän inbjudning för bildandet af
en fond till santalliteraturens förmån. 1888 års
revisionsberättelse upptager inkomsterna till 100,000
rupier. L-d.
Santalsyra. Se Sandelträ.
Santa Lucia. Se Lucia.
Santalum, bot. Se Sandelträ.
Santa Maria. Se Azorerna.
Santa Maria, Domingo, chilensk president, f. 1825,
blef 1847 understatssekreterare, men måste 1858
lemna sitt fädernesland, efter att hafva deltagit i
detta års oroligheter. Återkommen 1861, efter en resa
till Europa, utnämndes han 1863 till finansminister
samt åvägabragte 1865 den mot Spanien riktade
alliansen med Perú, Bolivia och Ecuador. 1879 blef han
utrikesminister, och 1881 valdes han till republikens
president för fem år.
Santa Maria de Belem. Se Parà 2.
Santa Marta. Se Magdalena 2.
Santa Maura. Se Leukas.
Sant Aña. Se Santa Anna.
Santander. 1. Provins i Spanien (fordom en del af
Gamla Kastilien), belägen vid Biscayaviken. Areal
5,460 qvkm. 242,843 innev. (1887). Landet är
bergigt. Bland mineralier märkas jern, koppar,
bly och stenkol. Derjämte finnas i mängd saliner
och mineralkällor. Boskapsskötsel och fiske
äro hufvudnäringar. – 2. Hufvudstad i nämnda
provins, pittoreskt belägen på en halfö i
Biscayaviken och omgifven af vinberg. 41,829
innev. (1887). S. är nast Corufia den vigtigaste
handelsstaden på Spaniens norra kust. Genom
en bibana står det i förbindelse med det inre
landets jernvägsnät. Hamnen är förträfflig. Liflig
handel. Pappers- och cigarrfabriker, skeppsbyggeri,
bryggeri m. m. S. är under sommaren en mycket besökt
hafsbadort; i dess natursköna omgifningar finnas 7
varma mineralkällor. – 3. Stat i syd-amerikanska
republiken Columbia, mellan Magdalena-floden och
Andernas östra kedja. Areal 42,200 qvkm. 555,000
innev. (1881). S. producerar socker, kaffe, kakao,
bomull och tobak samt har koppar-, bly-, jern- och
stenkolsgrufvor. Staten är uppkallad efter general
Santander. Hufvudstad Socorro, med omkr. 16,000 innev.
Santander, Francisco de Paula, sydamerikansk general
och statsman, f. i San José de Cucuta 1792, deltog
i befrielsekriget under
Bolivars befäl och blef vice president i republiken
Columbia 1821 samt förde regeringen under Bolivars
frånvaro. Vid dennes återkomst ställde sig S. i
spetsen för oppositionspartiet och blef med anledning
deraf anklagad för delaktighet i en sammansvärjning
mot »befrielsen». Han dömdes till döden, men vardt
benådad och begaf sig till Europa, hvarifrån han
återvände efter Bolivars död. 1833–37 var han
president i Nya Granada. Död 1840.
Santarem [-rä’ng], stad i portugisiska
f. d. prov. Estremadura, vackert belägen på Tejos
högra strand, vid jernbanan Lissabon–Oporto,
74 km. n. n. ö. från Lissabon. 7,001
innev. (1878). Staden, som omgifves af gamla
fästningsverk, är hufvudort i ett distrikt och säte
för en biskop samt har ett prestseminarium och
ruiner af ett moriskt citadell. Ursprungligen en
romersk koloni, benämnd Scallabis, kallades S. af
araberna Schantara och var under medeltiden de
portugisiske konungarnas residens. Den 16 Maj 1834
stod i stadens närhet den afgörande strid, genom
hvilken troninkräktaren Dom Miguel blef besegrad.
Santee [-ti]. Se Congaree.
Santering, sjöv. Se Skål.
Santerre [sangtär], landskap i Frankrike,
utgörande en del af Picardie. Landet är flackt, men
fruktbart. Det är numera deladt mellan depart. Oise
och Somme. Hufvudstad Péronne.
Santerre [sangtär], Antoine Joseph, fransk
revolutionsman, f. 1752 i Paris, var vid den stora
revolutionens utbrott egare till ett ölbryggeri
i förstaden S:t Antoine. Han slöt sig genast till
den revolutionära rörelsen, valdes till anförare
för en bataljon af nationalgardet och deltog i
stormningen af bastiljen. Efter händelserna d. 20
Juni och d. 10 Aug. 1792, på hvilka han utöfvade
ett väsentligt inflytande, utnämndes han till
högste befälhafvare för nationalgardet, med titeln
divisionsgeneral. 1793 sändes han i spetsen för en
nyupprättad kår på 20,000 man att kufva upproret i
Vendée, men d. 18 Sept. s. å. blef han slagen vid
Coron. Återkallad af välfärdsutskottet, blef han som
vän till hertigen af Orléans kastad i fängelse. Han
lössläpptes efter Robespierres störtande och lefde
derefter som privatman. Död 1809.
Santesson, Bernt Harder, patriot, föddes på Kärralund
i närheten af Göteborg, d. 15 Mars 1776. Vid sex års
ålder skickades han till den förträffliga herrnhutiska
uppfostringsanstalten i Kristiansfeld i Slesvig, men
återhemtades 1786, sedan föräldrarna brutit med den
herrnhutiska sekten, hvilken de förut tillhört. 1789
sändes han till Upsala högskola, men måste 1791, efter
faderns död, afbryta sina studier och vara modern
behjelplig i skötseln af den ärfda stora handels-
och industrirörelsen. S. blef inom kort ej allenast
en ifrig och duglig köpman, utan förvärfvade sig
äfven anseende för det nit, hvarmed han omfattade
allt, som bidrog till upphjelpande af de inhemska
näringarna. 1809 valdes han till en af Göteborgs
tvänne representanter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
