Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santalsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der. Öns kuster höja sig ända till 578 m. (S:t
Elias) öfver hafvet, sakna all vegetation och äro
ytterst otillgängliga. Innevånarna, som beräknas
till omkr. 15,000 (1879), bo i små byar, hvilka
liksom svalnästen haka sig fast på klipporna. De
äro till största delen grekiska katoliker och lefva
hufvudsakligen af de produkter, vin, bomull och
sydfrukter, som den i öns inre mycket fruktbara
jordmånen frambringar. Särskildt vinet (»vino
santo») är förträffligt och exporteras i myckenhet
till Odessa, derifrån öboarna i stället hemta
säd. Hufvudstad är Thera, belägen på vestra kusten,
med omkr. 700 innev. Man har på S. funnit bostäder
från stenåldern äfvensom ruiner från den grekiska
antiken. Ön tillhörde venezianerna intill 1566, då
den eröfrades af turkarna. F. n. bildar den tillika
med Amurgo och några närgränsande öar eparkien Thera.
Santorio Santoro (Sanctorius Sanctorinus), italiensk
anatom och fysiolog, död 1636 som professor
i Padua, var förelöpare till den iatrofysiska
skolan och upptäckte den omärkliga utdunstningen
af menniskokroppen (perspiratio insensibilis),
efter att i trettio år hafva sysselsatt sig med
vägningar af denna kropp under olika förhållanden.
F. B.
Santos. 1. (Los Santos de Maimona). Stad i spanska
prov. Badajoz, station på Sevilla-Merida-banan. 6,106
innev. (1877). Staden eger yllemanufakturer och
koppargrufvor. – 2. Stad i brasilianska staten
São-Paulo, belägen på norra sidan af ön São Vicente,
i en skogrik, men osund trakt. Omkr. 12,000
innev. Staden är väl byggd, har ett stadshus, en
arsenal, ett hospital, flere kyrkor och kloster. Med
sin hamn är den station för några af Tysklands och
Englands transatlantiska ångbåtslinier samt näst Rio
de Janeiro Brasiliens förnämsta exportort för kaffe.
Santvoort, Dirck Dircksz, utmärkt holländsk
porträttmålare, född i Amsterdam 1610, död der
1680. Flere ypperliga taflor af hans hand finnas i
Amsterdams museum, hvaribland ett verkligt mästerverk,
Förestånderskorna för Amsterdams spinnhus, måladt
1638. O. G-g.
San Yorge, en ö bland Azorerna (se d. o.).
Sanz del Rio, Juliano, spansk lärd, f. 1814,
d. 1869 som föreläsare i filosofiens historia
vid Madrids högskola, utgaf en mängd djupsinniga
och svårforstådda filosofiska arbeten. Han hade
som filosof bildat sig företrädesvis i tysken
Krauses skola, men höjde sig till en sjelfständig
åskådning. För den filosofiska forskningen i Spanien
var hans verksamhet af stor betydelse.
Sanzio, Raffaele. Se Rafael.
São [saung], Port. (af Lat. sanctus), helig (mest
framför namn).
São Antão [saung antaung], den nordvestligaste af
Kap-Verde-öarna. 719,6 qvkm. 20,507 innev. (1878). Ön,
hvars högsta topp, Pão do Açucar, uppnår 2,250
m. höjd, är svårtillgänglig, men fruktbar. Hufvudstad:
Santa Cruz, med omkr. 6,000 innev.
São Carlos de Campinas [saung] l. Campinas, stad i
brasilianska staten São Paulo,
belägen på en högslätt, vid jernvägen till São Paulo
och Santos. Omkr. 12,000 innev. Staden, som är
välbyggd, är medelpunkten för en stor kaffe- och
sockerrörsodling.
São Francisco [saung]. 1. Flod i Brasilien, upprinner
under 20° 20’ s. br. i södra delen af staten Minas
Geraes, flyter i nordlig riktning genom staten Bahia
och derefter i östlig på gränsen till Pernambuco
samt mynnar ut i Atlantiska oceanen mellan Alagoas
och Sergipe. Längd 2,886 km. Flodområde 644,236
qvkm. I sitt öfre lopp är S. segelbar på en sträcka
af 1,500 km., hvarefter vidtager en serie vattenfall,
bland hvilka Paulo-Affonso-katarakterna räknas som
de största på jorden näst Niagara. – 2. Ö tillhörande
brasilianska staten Santa Catharina. Omkr. 10,000
innev. Sundt klimat och fruktbar jordmån.
São Leopoldo [saung], tyskt kolonialområde, beläget
inom brasilianska staten Rio Grande do Sul. 303
qvkm. Omkr. 30,000 innev. Majs, vin, tobak, bönor
m. fl. produkter odlas med framgång. Tillverkning
af lädervaror. Stad, São Leopoldo, grundad
1824. Omkr. 4,000 innev.
São Luiz de Maranhão [saung luis de mara’njå]. Se
Maranhão.
São Luiz de Paranahyba. Se Paranahyba 3.
São Miguel [saung mighel]. Se San Miguel 2.
Saône [sån]. 1. (I forntiden Arar, sedermera
Sauconna.) Biflod till Rhône, upprinner på
Monts Faucilles (depart. Vosges) 396 m. öfver
hafvet. Under sitt mot s. v. riktade lopp flyter
den förbi städerna Port-sur-Saône, Gray, Auxonne,
S:t-Jean-de-Losne, Seurre, Verdun-sur-le-Doubs,
Châlon, der riktningen blir rakt sydlig, Tournus,
Mâcon och Trévoux samt förenar sig vid Lyon med
Rhône. S. upptager bifloderna Lanterne, Durgeon,
Oignon, Doubs, Seille, Reyssouse m. fl. från
v. samt Amance, Salon, Vingeanne, Tille, Ouche
m. fl. från h. Längden utgör 455 km., deraf 314
segelbara, och flodområdet 29,580 qvkm. Vid Gray
blir S. segelbar. Genom Canal-du-Centre står den
i förbindelse med Loire, genom Burgund-kanalen med
Seine och genom Rhône-Rhen-kanalen med Rhen. –
2. Saône-et-Loire [sån-e-loar], departement i
sydöstra Frankrike, bildadt af delar af den forna
provinsen Burgund, begränsas af depart. Côte-d’Or,
Jura, Ain, Rhône, Loire, Allier och Nièvre. Areal
8,552 qvkm. 625,885 innev. (1886). Departementet är
fruktbart, ehuru fyldt af bergförgreningar från Côte
d’Or och Monts de Charolais. Det genomflytes af Loire,
Arroux, Saône, Doubs och Seille och eger förträffliga
betesmarker. De förnämsta produkterna äro vin,
hampa och frukt. Brunsten, byggnadssten och marmor
brytas. Den vigtigaste industrien är jerntillverkning,
hvilken i Oreuzot, som tillika är ett af Frankrikes
största koldistrikt, bedrifves i storartad
skala. Derjämte märkes tillverkningen af glas, papper,
kemiska produkter, lergods och lärft. S. är indeladt i
5 arrondissement: Autun, Châlon-sur-Saône, Charolles,
Mâcon och Louhans. Hufvudstad: Mâcon. – 3. Haute-Saône
[åt-sån], departement i östra Frankrike,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
