Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saphena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delar af sådana jämte ett betydligt antal
fragment. Bästa upplagan finnes i den af Bergk
utgifna samlingen af Poëtae lyrici graeci III (4:de
uppl. 1882). A. M. A.
Saphena, Lat., rosenådern, den största genom foten
gående blodådern.
Saphir, Moritz Gottlieb, tysk humorist, f. 1795
i Ungern, d. 1858 som tidningsredaktör i Wien,
utgaf en mängd humoristiska, men ytliga arbeten,
som i Tyskland vunno stor spridning, bl. a. ett
Konversationslexikon für geist, witz und humor
(1850, 2:dra uppl. 1860). Hans samlade skrifter
utkommo i 8:de uppl. 1874–76, ett urval i 3:dje
uppl. 1864–65. På svenska utkom 1886 ett urval med
titeln »Raketer och svärmare».
Sapieha, en fordom mäktig slavisk fursteslägt,
härstammande från storhertig Gedimin i Litaven samt
ännu fortlefvande i tvänne grenar: en litavisk,
S.-Rozynski, och en galizisk, S.-Kodenski. –
1. Lew S., statsman och krigare, f. 1557, deltog
under Stefan Bathory i kriget med Ryssland 1579 och
afslutade freden mellan Polen och detta rike. Efter
Bathorys död medverkade han till att den svenske
prins Sigismund valdes till konung i Polen, och efter
Sigismunds fåfänga försök att understödja den falske
Dimitri lyckades han förmå ryssarna att afträda
Smolensk. Som storkansler i Litaven lät han 1614
samla och offentliggöra de litaviska statuterna. 1625
blef han som storkronhetman skickad emot Gustaf
II Adolf, som infallit i Litaven, men lyckades ej
hindra dennes framryckande. Död 1633. – 2. Jan Piotr
S., krigare, f. 1569, d. 1611 som starost i Usviat,
anförde den polska här, som skickades till Ryssland
för att understödja den falske Dimitri, och skaffade
sig som krigare ett fruktadt namn. Sedan misstänktes
han att för egen del eftersträfva den ryska kronan. –
3. Aleksan-der S., skriftställare, f. 1770, d. 1812,
utgaf en skildring af Österrikes slaviska provinser.
Sapindaceae Juss., bot., en hufvudsakligen tropisk
familj af högväxta träd, klättrande buskar eller
klängande örter. Stambildningen är i synnerhet hos
de lianformiga arterna högst egendomlig, i det
att flere särskilda axlar äro förenade till ett
helt, en gemensam stam. Bladen äro spiralställda
och vanligen pardelade; blommorna oregelbundna,
ofta helt små; blomkronan (som stundom saknas)
består ursprungligen af 5 olikstora kronblad, af
hvilka ett, det öfre, ofta felslår. Ståndarna,
oftast 8–10, sitta i 2 vanligen ofullständiga
kransar. Fruktens form är högst vexlande, hos
somliga en kapsel, som genom skiljeväggarnas delning
innehåller tre rum (t. ex. Sapindus saponaria L.,
se Såpnöt), hos andra en nöt, med eller utan
vingar, och hos några en delfrukt. Egenskaperna hos
familjens 600 arter äro mycket olikartade. Namnet
»såpväxternas» familj föranledes af saponinhalten
hos Sapindus-arternas frukter. En del äro mycket
giftiga, såsom Serjania lethalis och Paullinia
cururu, hvaremot Paullinia sorditis lemnar
den koffeinhaltiga Pasta guarana (se Guarana).
O. T. S.
Sapindus, bot. Se Sapindaceae.
Sapo, Lat. Se Tvål.
Saponaria L., såpört, bot. farmak., ett till
nat. fam. Silenaceae Lindl., kl. Decandria
L. hörande örtslägte. I Sverige förekommer odlad
och förvildad S. officinalis L., en tämligen storr
glatt ört, med krypande, rödbrun, smal rotstock,
från hvilken uppskjuta 30–60 cm. höga, upptill
greniga stjelkar, med motsatta, tämligen, breda,
ovala–äggrundt lansettlika, bågnerviga blad. De
med ett örtartadt, rörformigt, sambladigt blomfoder
omgifna, hvita eller rödletta, af 5 kronblad bestående
blommorna sitta i qvastlika samlingar. Hela örten
innehåller saponin (se d. o.), hvilket ämne
föranledt användandet i medicinen af den ännu i
Sverige officinella s. k. såproten, rad. saponariae,
som är 1–2 dm. lång, 2–3 mm. tjock, med rödbrun
bark och hvit ved, hvarigenom den skiljes från
krapproten, som utvändigt har liknande färg,
men rödgul ved. Såproten kan användas i
lungkatarrer till att underlätta upphostningen.
O. T. S.
Saponifiering, kem. Se Fett.
Saponin, kem. farmak., en glykosid, hvars formel
är C32H54O18. Den upptäcktes i början af detta
århundrade, i roten af Saponaria officinalis
L., har sedan framstälts ur många arter inom
familjen Silenaceae, ur rötterna af Polygala
senega och Monnina polystachia R. et P. samt ur
barken af Quillaja saponaria Mol. (Rosaceae)
och Chrysophyllum glycyphlaeum (se Monesiabark)
och har sannolikt en ännu större utbredning i
växtverlden. Saponinet är ett hvitt, amorft,
neutralt reagerande pulver, utan lukt, men häftigt
retande till nysning. Dess smak är först sötaktig,
derefter ihållande skarp och rifvande. Det är lätt
lösligt i vatten, och en vattenlösning af 1 per mille
skummar likt tvålvatten. Det är svårlöst i kall,
lättare lösligt i kokande alkohol, men olösligt i
eter. Koncentrerad svafvelsyra löser det med rödgul
färg, som sedan blir lifligt röd. Saponinet är
ett hjertgift, som orsakar nedsättning af och, i
större dos, oregelbundenhet i hjertverksamheten. Det
kan gifva upphof till lokal anestesi, men äfven, till
lokal inflammation. Saponin ur olika växter synes
hafva olika intensitet i sina verkningar. Mildast
verkar saponinet ur senega-roten, seneginet.
O. T. S.
Saponit (af Lat. sapo, såpa), såpsten, miner.,
ett i grufvan mjukt, i luften småningom hårdnande,
vattenhaltigt talksilikat med obetydlig halt af
lerjord och med ljusgrå, gulaktig eller rödbrun färg,
är i brottet matt, har glänsande streck och är fet
för känseln, hvaraf den fått sitt namn. Saponiten
ger i kolf vatten, smälter till färglöst blåsigt
glas och löses af svafvelsyra. Den förekommer i
några jerngrufvor i Svärdsjö, Dalarna, samt såsom
körtlar och drummer i Cornwall. Ant. Sj.
Saporoger (Zaporoger) l. saporogiska kosaker. Se
Kosaker.
Sapota Plum., bot., ett trädslägte, som bildar typen
för nat. fam. Sapotaceae Endl. O. T. S.
Sapotaceae Endl., bot., en tropisk familj af
träd och buskar, som äro rika på en egendomlig
mjölksaft. Bladen, ofta silkeshåriga, äro stipellösa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
