Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sardona-gruppen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sam»), Femande (1875), Ferréol (s. å.), L’espion
(1876), Dora (1877), Les bourgeois de
Pont-Arcy (1878, »Sqvallerherrskapet i Pont-Arcy»),
Daniel Rochat (1880), Divorçons! (s. å., »Låtom
oss skiljas!»), Odette (1881), Fédora (1883),
Théodora (1885), Belle maman (1889, »Lilla svärmor»)
m. fl. Åtskilliga bland dessa stycken, särskildt de
nyare, hafva rönt en storartad framgång. Utan något
högre poetiskt värde och tämligen likformiga med
afseende på kompositionen, vittna de likväl alla om
en ovanlig dramatisk skicklighet. Merendels väljer
S. till ämnen sådana konflikter, som redan blifvit
dramatiskt behandlade, men han sätter dem i scen på
ett originelt sätt och offrar allt för den dramatiska
effekten, äfven karaktersteckningen. Af många ansedd
för den främste nu lefvande franske dramaturgen,
har han grundlagt en skola, hvars inflytande kan
spåras till och med hos Augier och Dumas d. y. Han
har på sina arbeten samlat en enorm förmögenhet. Utom
teaterstycken har han ock författat operett-texter
(musik af Offenbach m. fl.) samt noveller. Sedan 1877
är S. medlem af Franska akademien.
Sarektjokko l. Matutuoddar, ett af Sveriges högsta
fjäll, 2,130 m. högt, på Kölen, i Qvickjocks
socken, Lule fögderi, Norrbottens län.
Sarentola, Finsk mytol. Se Saraja.
Sarepta, herrnhutarekoloni, anlagd 1765, i
ryska guvernementet Saratov, nära Sarpas utlopp
i Volga. Kolonien, hvilken omfattar 190 qvkm. med
omkr. 6,000 innev., har betydande privilegier. I
närheten finnes en i synnerhet förr mycket besökt
bittervattenkälla. Från denna ort kommer ett slags
kraftigt verkande matsenap, sarepta, som utgöres af
fröna af Sinapis juncea, sedan dessa befriats från
den feta oljan och pulveriserats.
Sarflax. Se Sarvlaks.
Sarfven, Leuciscus erythrophthalmus, zool., en till
ordn. blåsmunnar (Physostomi), fam. karpfiskar
(Cyprinidae) och Mört-slägtet (se Mört), hörande
fisk. Kroppen är hög och hoptryckt med ryggen
bågformig och trind. Ryggfenan börjar bakom
bukfenorna; analfenan är något urringad. Käkarna
äro lika långa. Ryggen är mörkbrun, sidorna
silfverfärgade och undre delarna hvita. Längden ända
till 29 cm. Sarfven förekommer allmänt i södra och
mellersta Sveriges vattendrag äfvensom i Östersjöns
skärgårdar. Han leker i Maj eller början af Juni.
L-e.
Sargasso-hafvet l. Sargasso-sjön (af Port. sargasso,
tång) l. Gräshafvet, en mellan de kanariska och
de Vestindiska öarna belägen, med sjötång fylld del af
Atlantiska oceanen. Förr föreställde man sig att detta
oceanställe, såsom ock andra stora tångsamlingar,
hvilka förekomma här och der i verldshafven, egde
grunda vatten och att tångplantorna växte på platsen,
fästa på hafsbottnen. Se Sargassum.
Sargasso-tång, bot. Se Fucoideae och Sargassum.
Sargassum bacciferum Ag., sargassotången, bot.,
en alg, hvars bål företer en åtskilnad på stjelk och
blad och som alltså har en något högre utveckling än
alger i allmänhet.
Artnamnet, »bärförande», har föranledts af de
bärformade, skaftade, klotrunda, luftfyllda
blåsorna, hvilka uppbära den på hafsytan simmande
bålen. Man träffar sålunda i alla varmare
haf stora lösrifna massor af denna alg, genom
vågornas våldsamhet lösryckta från stränderna,
der algens egentliga växtplats är och der den
bildar frukt. Ofantliga massor af denna alg, alltid
under sitt simmande tillstånd ofruktsam, träffas i
Atlantiska oceanen vester om Kanariska öarna och
Azorerna, sträckande sig bort emot de Vestindiska
Bermudas-öarna och utgörande den mycket omtalade
Sargassosjön (Sargassohafvet). I dessa algmassor
eger man ett oerhördt rikt, ännu icke tillgodogjordt
råämne för beredning af jod. På grund af sin jodhalt
har denna alg i Indien och Brasilien funnit
användning i medicinen. Jfr Fucoideae.
O. T. S.
Sargon l. Sarrukin (Ass. Sar-kin l. Sar-kayun),
var en af Assyriens mest betydande konungar. Han
regerade 723–704 och efterträdde Salmanasar VI. Efter
att hafva intagit den af företrädaren belägrade
staden Samaria, förde han krig med fenicerna, tvang
araberna och sabéerna att erlägga skatt, slog den
etiopiske konungen Sabakon, besegrade kaldéerna och
eröfrade (709) Babylon, hvarefter han kallade sig
konung af Babylon. Han mördades 704 och efterträddes
af sin son Sanherib. S. grundade den sista assyriska
dynastien. Under hans regering byggdes det praktfulla
residens, hvars ruiner 1843 upptäcktes af Botta vid
det nuv. Korsabad. Jfr Ninive.
Sari, stad och hufvudort i persiska prov. Masenderan,
nära södra kusten af Kaspiska hafvet. Staden, som
fordom var betydande, har numera sjunkit och torde
knappast ega mer än omkr. 8,000 innev.
Sarikul, en på Pamir-högslätten belägen sjö,
som är omgifven af höga berg. Dess aflopp är floden
Amu Darja.
Sariola, Finsk mytol. Se Saraja.
Sarissa, det macedoniska fotfolkets pik. Den hade en
längd af ända till 5–6 m.
Sarkasm (Grek. sarkasmos, af sarkazein, af vrede
bita sig i läpparna), ironiskt bitande skämt eller
hån. Jfr Ironi. – Sarkastisk, bitande, hånfull.
Sarkod (»köttliknande», af Grek. sarx, kött, och
eidos, form) benämnes den korniga, formlösa och för
öfrigt icke organiserade substans, som hos de allra
lägsta djuren, Protozoa (Rhizopoda och Infusoria),
med sin förmåga af sammandragning och utsträckning
ersätter högre djurs muskelväf. Äfven hos Porifera
l. Spongiaria, svampdjuret, finnes i stället för
muskelväf sarkod, såsom ett slemmigt amoeba-artadt
lager beklädande svamparnas skelett. Djurens
sarkod är homolog med växtcellens ägghvitehaltiga,
segflytande, korniga protoplasma, som likaledes
eger sammandragningsförmåga och visar samma
kemiska reaktioner samt under vissa förhållanden,
likasom sarkoden, bildar trådar (svängtrådar hos
svärmsporer), företer vakuolbildning och kornströmning
i massan O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
