- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
549-550

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sarto ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2. Wolfgang S., friherre von Waltershausen,
den förres son, tysk geolog, född 1809 i Göttingen,
verkade som professor och direktör för den
mineralogisk-paleontologiska samlingen derstädes
samt dog 1876. Han sysselsatte sig företrädesvis
med undersökning af de vulkaniska företeelserna,
särskildt af Etnas, och anställde för öfrigt
noggranna forskningar rörande istiden. Hans vigtigaste
arbete är Atlas des Ätna (1848–59), med detaljerade
geognostiska och topografiska kartor. Vidare må
nämnas: Die submarinen ausbrüche in der tertiär
formation des Val di Noto
(1846), Physisch-geographische
skizze von Island
(1847), Geologischer atlas von
Island
(1853), Die vulkanischen gesteine in Sicilien
und Island und ihre submarine umbildung
(s. å.) och
Untersuchungen über die klimate der gegenwart und
vorwelt
(1865).

Sartorius, Ernst Wilhelm Christian, tysk teolog,
född 1797 i Darmstadt, blef 1821 professor i Marburg
och 1824 i Dorpat samt 1835 öfverhofpredikant äfvensom
general-superintendent i Königsberg. Död 1859. S. var
en af de mest betydande representanterna för den
konservativa riktningen i det preussiska kyrkoväsendet
under förra hälften af detta århundrade. Bland den
nyare teologiens mest framstående arbeten räknas
hans Die lehre von Christi person und werk (1831,
flere uppl.; »Christi person och verk», 1835,
2:dra uppl. 1842) och Die lehre von der heiligen
liebe, oder grundzüge der evangelisch-kirchlichen
moraltheologie
(1840–56, ny uppl. 1861; »Läran om
den heliga kärleken», 1844–58).

Sarvingen (Eng. serving), sjöv. Se Friska.

Sarviz, flod i Ungern, bildas inom komitatet
Stuhlweissenburg af flere från Bakonywald kommande
strömmar. Delvis kanaliserad, flyter den i östlig och
sydöstlig riktning samt mynnar ut i Donau vid Tolna.

Sarvlaks (Sarflax), en af Finlands största
landtegendomar och den historiskt märkvärdigaste
bland dem, ligger på en slätt i Perno socken 4
km. från hafvet och lika långt vester om Lovisa
stad samt består af ett allodialsäteri och 22 rå-
och rörshemman. Hela arealen är något öfver 6,900
har, deraf åker och äng 1,050, kärr och mossar 170
och insjöar 200. Under gårdens eget bruk häfdas
omkr. 370 har åker och äng. Egendomen har eget
spanmålslånemagasin sedan 1758, högre folkskola sedan
1870, folkbibliotek sedan 1883. Dess namn hänvisar på
en tid, då en finskspråkig befolkning ännu innehade
denna trakt, ty det motsvarar det finska Sarvilahti
(af »sårvi», rörvass, och »lahti», vik, således
med betydelsen vassvik). Numera är befolkningen så
godt som uteslutande svenskspråkig. S. omtalas första
gången omkr. 1450, då det innehades af Lars Markusson,
som räknas såsom den Creutzska ättens stamfader. En
lysande period började, då öfversten Ernst Larsson
Creutz (d. 1635) 1620 öfvertog egendomen. Han
förstorade betydligt stamgodset, och förstoringen
fortgick under hans son Lorentz Creutz, friherre
(d. 1676 som amiral). Efter honom
öfvergick det till assessorn, sedermera
landshöfdingen friherre Lorentz Creutz
d. y. (d. 1698), som genom Karl XI:s reduktion
förlorade en ej ringa del af sina fädernegods, men
lyckades bibehålla S. ganska orubbadt. Genom gifte
öfvergick S. 1747 till lagmannen J. Kr. von Morian
och dennes ättlingar samt 1811 till landshöfdingen
S. Fr. von Born. F. n. innehafves det af den
sistnämndes sonson, friherre V. M. von Born, som
1880–83 restaurerade det vackra, under början af
1600-talet uppbyggda slottet, med bibehållande
af dess enkla stil i italiensk renaissance. Bland
antiqviteter i slottet märkas en jättespisel från
1600-talet, delvis af skulpterad sandsten, och några
takmålningar från 1600- och 1700-talen. Arkivet,
som är väl ordnadt, innehåller omkr. 3,500
band, börjande från 1473. Tafvelsamlingen,
118 nummer, omfattar bl. a. egarnas porträtt
från och med friherre Lorentz Creutz d. ä.
M. G. S.

Sarzana, stad i italienska provinsen Genua, vid floden
Magra och Pisa–Genua-banan. 5,455 innev. (1881). Vin-,
oliv- och silkesodling. S, som sedan 1204 är säte
för biskopen af Luna (se Luna), har ett slott,
en katedral i italiensk gotik, byggd 1355–1470,
samt gymnasium, seminarium och teknisk skola.

Sasanider, persisk dynasti (226–641). Se
Persien, sp. 1092. – Med den brukliga formen
Sassanider, stundom äfven Ssassanider, vilja
tyskarna beteckna, att s skall uttalas hårdt
och icke lent, hvarför denna form hos oss, som
icke hafva lent s, är lika onödig som oriktig.
H. A.

Sasi, japanskt längdmått = ungefär 1/3 meter.

Sasiner. Se Samniter.

Sasjen, ryskt längdmått = 3 arsji n = 2,133 m.

Saskatchewan. 1. Flod i Britiska Nord-Amerika,
upprinner i två grenar, North S. och South S., från
glacierer i Klippiga bergen, vid Britiska Columbias
östra gräns. Efter ett lopp af resp. 1,190 och
1,140 km. förena sig de båda grenarna, och derefter
flyter den nybildade floden genom Cedarsjön samt
mynnar ut i Winnipegsjön, sedan den tillryggalagt
467 km. från föreningspunkten. Den sistnämnda
sjöns aflopp, Nelsonfloden, kan betraktas som en
fortsättning af S., hvilken sålunda, innan den faller
ut i Hudsonviken, har en längd af sammanlagdt 2,400
km. och ett flodområde af 1,260,000 qvkm. Ofvanför
Winnipegsjön är den segelbar på en sträcka af
1,450 km. – 2. Distrikt i britiska Nord-Amerika,
i Nordvest-territoriet, n. om Assiniboia och ö. om
Alberta. Areal 295,000 qvkm. Landet, som genomflytes
af floden med samma namn, är fruktbart och genomskäres
af den kanadiska Pacificbanan. Hufvudstad: Prince
Albert
.

Sass (äfven Sax och Saxe), Marie Constance, fransk
operasångerska, född d. 26 Jan. 1838 i Gent, började
sin bana som chansonettsångerska på ett kafé i Paris,
debuterade 1859 på Théâtre lyrique och firade från
1860 på Stora operan stora triumfer med sin härliga
stämma. 1864 gifte hon sig med en sångare, Castan,
men skildes från honom 1867. Efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free