- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
551-552

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sarto ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1870 uppträdde hon på italienska sångscener.

Sassa, zool. Se Klippspringaren.

Sassafras Nees, bot. farmak., ett till
nat. fam. Laurineae Vent., kl. (Dioecia) Enneandria
L., hörande, från Laurus L. utbrutet slägte. Den
officinella arten S. officinalis Nees tillhör Norra
Amerika, från Florida och Missouri upp till Canada. I
södern blir den ett träd af stundom mer än 15 meters
höjd, men i norden växer den blott i buskform. Bladen
affalla årligen; de tidigare bladen äro hela,
ovala, de senare utvecklade äro treflikiga. Trädet
blommar på bar qvist och har skildkönade blommor,
ordnade i små sammansittande qvastar. Frukten är
ett omvändt äggrundt, vid mognaden blågrönt bär,
som vid basen är omgifvet af den köttiga, röda
foderpipen. I Sv. farmakopén har man upptagit
roten, radix l. lignum sassafras, som införes i
större eller mindre stycken eller block, som äro
trinda och greniga samt hafva den mjuka, bräckliga,
matt gråaktigt rödbruna barken qvarsittande. Det
yttre ojämna korklagret är overksamt, men det
inre, på flyktig olja rika lagret (mellanbarken
och bastlagret) har en lifligare rödbrun färg och
fastare byggnad. Rotveden är lätt och mjuk, så att man
utan svårighet kan skära densamma, hvarvid en stark
fenkålslik lukt utvecklas. Ur denna rot framställes
i Amerika i stor mängd, genom destillation, en
flyktig olja, aetheroleum sassafras, som ger aromatisk
lukt och smak åt drogen, hvilken derjämte har svagt
sammandragande smak genom en liten halt af garfämne
i barken. Sassafrasrot är ett stimulerande medel,
som anses vara svettdrifvande och användes i form
af infusion eller dekokt mot kronisk reumatism och
gikt. Oljan användes ofta vid förfalskning af andra
flyktiga oljor, såsom pepparmyntolja o. s. v.
O. T. S.

Sassanider. Se Sasanider.

Sassaparill (Sarsaparill). Se Smilacineae.

Sassari. 1. Italiensk provins, bestående af norra
delen af ön Sardinien samt af närgränsande öar:
Asinara, Madalena, Caprera m. fl. Areal 10,726
qvkm. 281,298 innev. (1887). Landet är genomdraget
af Limbarabergen. Dess floder äro: Coghinas,
Rio di Porto Torres, Temo och Tirso. Jorden
är fruktbar, men illa odlad. Produkter: virke,
tobak och salt. – 2. Stad och hufvudort i nämnda
provins, belägen 16 km. s. ö. om sin hamn Porto
Torres, på en fruktbar bergssluttning vid Porto
Torres-C-hilivani-banan. 31,596 innev. (1881). Handel
med säd, olja och ost. Den af gamla murar omgifna
staden är sedan 1441 säte för en ärkebiskop samt har
ett 1617 grundadt universitet (juridisk och medicinsk
fakultet). Bland dess byggnader och monument märkas:
ett slott från 1330, palatset Vallambrosa, Rosellos
fontän och en teater. Staden nämnes redan 1118
under namnet Tathari, och det lokala uttalet är
ännu Tatari.

Sassarua, ett af de fem förnämsta språk, som begagnas
på Molukkerna. Jfr Hila 2.

Sassenage [sassönasj], by i franska depart. Isère,
arrond. Grenoble, vid Furon. I närheten ligger en
grotta af 12 m. höjd och 62 m. bredd, från hvars
sidogångar Furons biflod Garme rinner fram, dervid
bildande ett vattenfall.

Sassoferrato, Giovanni Battista (Giambattista),
italiensk målare (hette egentligen Salvi, men
kallades Sassoferrato efter sin födelseort), f. i
Sassoferrato i Ancona 1605, d. i Rom. 1685. Lärjunge
af sin fader Tarquinio Salvi, utbildade han sig genom
studier efter Rafael, Domenichino och Guido Reni. Han
målade nästan uteslutande madonnan med Jesusbarnet
och förvärfvade genom det älskvärda i uppfattningen
af sina framställningar och genom hufvudenas skönhet
stor popularitet; tyvärr sakna dock denne skicklige
eklektikers arbeten all originalitet. Hans taflor
träffas i de flesta offentliga samlingar,
men saknas i Sveriges nationalmuseum.
O. G-g.

Sassolin, miner., nativ vattenhaltig borsyra, från
lagunerna vid Sasso i Toscana och ön Volcano,
der den förekommer dels såsom afsättning ur
heta källor, dels såsom sublimat. Den har hvit
färg, med dragning åt gult, samt perlemorglans
och är fet för känseln. Kristalliserar
asymmetriskt i små fina blad samt användes för
framställning af borsyra och dess föreningar.
Ant. Sj.

Sassulitj, Vera (Vjera), rysk nihilist, f. 1853,
var redan vid sexton års ålder invecklad i processen
mot nihilisten Netsjajev och hölls med anledning
deraf länge fängslad, utan att ställas inför
domstol. Äntligen kom hon till Petersburg 1878, och
då hon der hörde omtalas hur en häktad nihilist,
studenten Bogoljubov, misshandlats i fängelset,
beslöt hon att hämnas på upphofsmannen, general
Trepov. Den 5 Febr. sistnämnda år infann hon sig hos
denne, sårade honom lifsfarligt med en revolver och
lät sig derefter lugnt föras i häkte. Under trycket
af den allmänna opinionen frikändes hon af juryn, och
då hon på vägen från domstolen det oaktadt anhölls af
gendarmer, utspann sig ett tumult, och hon lyckades
fly. Sedan dess har hon vistats i Schweiz.

Sastmola (F. Merikarvia), kustsocken i Ulfsby
härad, Åbo och Björneborgs län, Finland, utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Åbo
ärkestift, Björneborgs nedre kontrakt. Areal 447
qvkm. Befolkningen finsktalande, 6,407 personer
(1885). Socknen afskildes 1640 från Ulfsby
pastorat. Den bör ej förvexlas med Sastamola, som
under medeltiden och början af nya tiden var namnet
på nuv. Karkku socken. A. G. F.

Sat, siamesiskt sädesmått = 12,5 liter.

Satakunda (F. Satakunta), kustlandskap i sydvestra
Finland, mellan Österbotten i n., Tavastland i ö. och
Egentliga Finland i s. Gränsen mot Österbotten går
utmed Suomenselkä, mot Tavastland utmed en del af
Hämeenselkä, mot Egentliga Finland i det närmaste
utmed Salpausselkä. Landskapet omfattar sålunda,
så när som på sydöstligaste hörnet, hela den
dalsänkning, som bildas af nämnda vattendelare, och
hvars vattensamlingar söka sig utlopp till Bottenhavet
genom Kumo elf. Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free