- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
567-568

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saumur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bevakat franska flottan i Brest, 1799–1800,
utnämndes han till konter-amiral 1801. Genom ett
djerft angrepp på en vida öfverlägsen fransk-spansk
eskader räddade han sedermera en britisk
handelsflotta. Under ryska kriget 1809 kommenderade
han Östersjöflottan. Vice-amiral af Stor-Britannien
1821 och pär 1831, dog han 1836.

Saumur [såmyr], stad och arrondissementshufvudort i
franska depart. Maine-et-Loire, naturskönt belägen
vid Loire och jernvägslinierna Paris–Nantes
och S.–Poitiers, 44 km. s. ö. om Angers. 12,432
innev. (1886). Staden är väl byggd, drifver liflig
handel med vin, säd, hampa, frukt och linolja
samt eger betydande fabriker för tillverkning af
rosenkransar, emaljarbeten och likörer. Sedan
1768 har den en kavalleri- och ridskola samt en af
de största kavalleri-kaserner i Frankrike. Öfriga
anmärkningsvärda byggnader äro kyrkorna S:t Pierre
och Notre Darne de Nantilly från 12:te årh., ett i
nyaste tid restaureradt stadshus från 15:de och 16:de
årh., ett gammalt slott, samt en 248 m. lång bro öfver
Loire. Af bildningsanstalter finnas: ett college, ett
bibliotek, ett naturhistoriskt museum och en skola
för vinodling. I närheten ligga keltiska dolmen
och romerska fornlemningar. S. (Med. Lat. Salmurium)
var redan under Pipin d. lille (752–768) en befäst
plats. Under religionskrigen utgjorde det ett af
hugenotternas bålverk, och sedermera nådde det en hög
blomstring, hvilken dock stäfjades genom Nantesiska
ediktets upphäfvande, 1685.

Saupe, Ernst Julius, tysk literaturhistoriker, född
i Gera d. 2 Febr. 1809, död som lärare vid gymnasiet
derstädes d. 6 Febr. 1871. Hans mest bekanta arbeten
äro: Schiller und sein väterliches haus (1851), Die
Schiller-Goetheschen xenien
(1852), Goethes und
Schillers balladen und romanzen
(1853), Goethes Faust
(1856), Handbuch der poet. literatur der deutschen
(3:dje uppl. 185ö), Gattungen der deutschen
dichtkunst
(1863), och Shakespeares leben (1867).

Sauret [såre], Émile, fransk violinist, f. 1852 i
Dun-le-Roi, studerade vid konservatoriet i Paris och
senare i Brüssel, der Bériot var hans lärare. Redan
som helt ung konserterade han i Frankrikes och
Italiens städer, 1866 äfven i London och Wien samt
1872, 1874 och 1877 i Amerika. I Leipzig uppträdde
han första gången 1876. Stockholm besökte han 1883
och 1886. Sedan 1880 är han bosatt i Berlin, der
han först varit anställd vid Kullaks, efter 1881 vid
Schanvenkas konservatorium. S. räknas bland samtidens
främste violinvirtuoser. Hans teknik är utomordentlig,
mindre bestickande och klangskön än Sarasates, men
ock mindre ensidig, samt lämpar sig förträffligt
för både klassiska och moderna uppgifter. Han
eger fransmannens hela energi och elegans, men ock
dennes förståndsmässighet, som ofta ger åtminstone
hans kompositioner, om icke hans spel, en bismak
af torrhet. A. L.

Sauria, zool. Se Ödlor.

Sauropterygia, zool. Se Ödlor.

Saussier [såssie], Felix Gustave, fransk militär,
f. 1828 i Troyes, hade under fransk-tyska kriget
1870–71 befälet öfver 41:sta infanteri-regementet,
tillfångatogs vid Metz, men lyckades fly och inträdde
vid Loire-armén, fick derefter som general kommando
i Algeriet, men afsattes 1873, när han som deputerad
uttalade sig för republikanska grundsatser. 1876
ingick han åter i armén, som brigadgeneral,
och 1881 utnämndes han till högste befälhafvare i
Algeriet. Sedan 1884 har han varit militär-guvernör
i Paris.

Saussure [såssyr]. 1. Horace Bénédict de S.,
schweizisk naturforskare, född i Genève 1740,
blef 1762 professor i fysik och filosofi derstädes
samt dog 1799. S. gjorde studiet af Alperna och
Jurabergen, deras geologiska, meteorologiska,
fysiska och växtgeografiska förhållanden till sitt
lifs uppgift. Resultaten af sina forskningar nedlade
han i sitt stora arbete: Voyages dans les Alpes (4
vol. 1779–96). S. hvarken slöt sig till något af de då
stridande geologiska partierna, ej häller uppställde
han något nytt geologiskt system, såsom då ofta seden
var; men han gjorde en ofantligt stor mängd noggranna
och värdefulla iakttagelser i olika riktningar. »Genom
ihärdigheten i och mångfalden af sina geologiska,
mineralogiska, fysiska och botaniska undersökningar,
genom dessas noggranhet och riktighet liksom ock
genom sin karakters öppenhet och blygsamhet, som
så väl afspeglar sig i hans skrifter, är S. en bild
för sig i naturvetenskapernas historia i slutet af
18:de årh., en individualitet, som ädelt höjer sig
öfver dem, som omgåfvo honom». – 2. Théodore de S.,
schweizisk naturforskare, den förres son, f. 1767 i
Genève, d. 1845 som medlem af rådet derstädes, var en
mycket framstående botaniker. Hans förnämsta verk,
Recherches chimiques sur la végétation (1804), var
epokgörande i fråga om växtfysiologiens utveckling.
1. B. L-n.

Sauternes [såtä’rn], kommun i franska
depart. Gironde. Omkr. 1,000 innev. Stället är berömdt
för sin vinodling (ett slags hvita Bordeaux-viner).

Sauvages [såvasj], François Boissier de la Croix,
fransk läkare, f. 1706, d. 1767 som professor i
Montpellier, gjorde med sin Nosologia methodica det
första nämnvärda försöket att sätta sjukdomarna
i system, tydligen enligt Linnés föredöme inom
växt- och djurriket. Boken utkom i flere upplagor,
fullständigast 1763, i 5 bd. S. utgaf äfven botaniska
arbeten, bl. a. en Methodus foliorum (1751).

Sauvegarde [såvöga’rd], Fr., skyddsvakt, som
anföraren för en trupp på fientligt område lemnar en
person, en korporation, en inrättning e. dyl., för
att skydda från misshandling eller plundring. Med
sauvegarde menas stundom detsamma som skyddsbref,
utstäldt af anföraren för samma ändamål.

Sauve qui peut [såv ki pö], Fr., rädde sig den
som kan!

Sauvera. Se Såverar.

Sauvlet [såvle], Jean Baptiste, holländsk
flöjtvirtuos, f. i Rotterdam 1841, började vid fem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free