Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Savoldo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saxicola. Se Busksqvätta.
Saxifraga L., bräcka, bot. farmak., är ett af
mindre eller föga högväxta örter bestående, till
kl. Decandria L. hörande slägte, som bildar typen
till nat. fam. Saxifrageae Juss. Det har 2-könade
blommor med sambladigt, vid frukten vanligen med
pipen sammanväxt, oftast 5-flikigt blomfoder,
5 fria (eller inga) kronblad samt 10 eller 8
ståndare. Frukten utgöres af 2 nedtill förenade
karpeller. De flesta till detta slägte hörande arter
hafva spiralställda, stundom motsatta, hela eller
flikiga blad. Blommorna, som merendels äro hvita,
sitta i klasar eller knippen. Slägtet förekommer
artrikast i fjälltrakter. Den allmännaste arten
å låglandet i Sverige är den mandeldoftande S.
granulata L., hvars stjelk vid basen har bland
rottågorna sädeskornlika små knölar, hvilka
jämte blommorna och örtståndet förr användts mot
stenplågor. Den i svenska fjällbygden sällsynta,
men i Norge allmännare S. cotyledon L. skjuter upp ur
midten af en under föregående år bildad bladrosett
en stundom mer än 30 cm. hög månggrenig, bladlös
stjelk, som uppbär ofta långt mer än 100 vackra,
hvita biommor. I Norge bär denna art, som hälst
trifves å tvärbranta fjällväggar, det poetiska
namnet »fjällbruden» eller »fjälldrottningen». I
torfmossar äfven i södra Sverige växer,
ehuru sällsynt, den gulblommiga S. hirculus
L. Familjen Saxifrageae, hvilken omfattar ungefär
300 arter, tillhör öfvervägande de kalla zonerna.
O. T. S.
Saxkjöbing, stad på ön Lålands norra kust, vid den
långa, smala och grunda Saxkjöbingfjord. 1,485
innev. (1880). E. Ebg.
Saxland, fornnordisk benämning på norra Tyskland,
sachsernas land, och äfven på Tyskland i dess helhet.
Saxnäbbslägtet, Rhynchops, zool., slägte tillhörande
fam. Laridae (måsar) bland simfoglarna. Det utmärker
sig derigenom att näbben är sammantryckt från sidorna
och påminner om de två bladen af en sax; underkäken är
betydligt kortare och högre än öfverkäken. Simhuden
är inskuren. Tre arter hafva påträffats i mellersta
och södra Afrika samt i Syd-Amerika. De vistas såväl
vid hafsstränder som vid insjöar. Först efter nattens
inbrott blir fogeln liflig och flyger ut för att
söka sin föda, hvilken består af vatteninsekter
och mollusker. Dessa fångar han på det sättet
att han, i det han ljudlöst sväfvar fram öfver
vattenytan, håller ned underkäken under vattenytan.
L-e.
Saxofon, ett af Adolphe Sax (se d. o.), konstrueradt
blåsinstrument af mässing med klarinettens munstycke
(med enkelt rörblad) och applikatur. Det bygges i åtta
olika dimensioner, från kontrabasens till piccolans
läge. A. L.
Saxo Grammaticus (d. v. s. Saxe den lärde), dansk
historieskrifvare. Endast få och osäkra uppgifter
finnas om hans lif; han var född omkr. 1140,
möjligen af ädel börd, var skrifvare eller kansler
hos ärkebiskop Absalon och dog som prost i Roskilde
1206. På Absalons uppmaning och delvis efter hans
meddelanden skref S. sin namnkunniga Historia
Danica, som med skäl kan kallas »den danska
medeltidens andliga storverk», liksom han sjelf
»den danska historiens fader». Detta arbete är den
vigtigaste och vidlyftigaste källan till Danmarks
äldre historia och derjämte affattadt på så prydlig
latin och i en så liffull stil, att det har väckt
beundran hos senare tiders latinare. De första
9 böckerna omfatta sagotiden och innehålla allt,
som S. kunde samla af gamla sägner och sånger; man
kan tydligt spåra dessa under omskrifningen. De
sista 7 handla om tiden från Harald Blåtand till
1185. Berättelsen är genomträngd af en brinnande
fosterlandskärlek och djup aktning för allt ädelt
och manligt. Arbetet blef första gången tryckt år
1514 i Paris, på Kristian II:s och ärkebiskop Lave
Urnes uppmaning, sedermera omtryckt 1534 och 1576. Det
utgafs å nyo af Stephanius 1644 samt af P. E. Müller
och Velschow 1839–58. Till danskan öfversattes det
af A. S. Vedel 1575 och af Grundtvig 1818–22 (4:de
uppl. 1886). E. Ebg.
Saxon [saxå’ng], badort i schweiziska
kantonen Valais, vid Rhônedalen och
Lausanne–Briegbanan. 1,458 innev. (1880). Bromhaltig källa (24,5°
C.). En der förut befintlig, mycket besökt spelbank
upphäfdes 1877.
Saxoner (Lat. saxones), sachserna. Se Sachser.
Saxtorp, socken i Malmöhus län, delad å Harjagers
härad med 1,276 har, 934 innev., och Rönnebergs härad
med 488 har, 300 innev., tillsammans 1,764 har, 1,234
innev. (1888). Annex till Vestra Karleby, Lunds stift,
Harjagers kontrakt.
Saxtorph, Matthias, dansk läkare, f. 1740 nära
Holstebro, tog 1771 doktorsgraden samt blef derefter
stadsackuschör och läkare vid barnbördshuset
i Köpenhamn och sedermera tillika professor vid
universitetet. S. hade väsentlig del i upprättandet
och ledningen af det nya barnbördshuset (1785) och
derigenom stora förtjenster om förlossningskonstens
utveckling i Danmark. Han vann dessutom rykte genom
sina vetenskapliga arbeten om fosterbildningen. Död
1800 som etatsråd. Hans samlade skrifter utgåfvos
på tyska 1803. – Hans son Johan Sylvester S., född
1772, död 1840 som konferensråd, blef sin faders
efterträdare, och sonsonen Matthias Hieronymus
S., född 1822, blef 1855 kirurgie professor
samt 1866 öfverkirurg vid Frederiks hospital.
E. Ebg.
Saxån, vattendrag i Malmöhus län, uppstår på gränsen
af Harjagers och Onsjö härad, af tvänne smärre
vattendrag, båda från Söderåsens södra sluttning,
utgör gränsskilnad mellan Rönnebergs och Harjagers
härad samt faller ut i Öresund. Bredd och djup äro
ganska betydliga; vid vestliga vindar stiger vattnet
i åns vestligaste del, på grund af det ringa fallet,
så betydligt, att bredden stundom uppgår till 75
m. Jfr Dysie-ån.
Say [sä]. 1. Jean Baptiste S., fransk nationalekonom,
f. 1767, var först handlande, men egnade sig snart åt
vetenskapliga sysselsättningar. Sedan Napoleon störtat
direktoriet, blef han medlem af tribunatet, men aflägsnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
