Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schaffner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schalcken, Godfried, holländsk genremålare af
dortrechtska skolan, född i Made 1643, död i Haag
1706, var lärjunge af Samuel van Hoogstraaten
och troligen äfven af Gerard Dou, som han
i alla händelser imiterade. Han var verksam
i Dortrecht, i England (under Vilhelm III),
i Düsseldorf och i Haag samt målade porträtt,
men hufvudsakligen genrebilder, de flesta med
Ljusskensbelysning, i hvilka bilder hans glatta,
hårda och minutiösa manér verkade mindre störande
än i hans dagsljusbilder. Hans konst var under hans
lefnad och långt derefter mycket på modet. Taflor
af honom återfinnas i de flesta museer, dock ej i
Sveriges nationalmuseum. Ett fruktstycke med drufvor
och fjärilar, i en enskild persons ego i Stockholm,
ådagalägger den förut okända omständigheten att S.,
antagligen i sin ungdom, äfven var stillebensmålare.
O. G-g.
Schall, Klaus, dansk musiker, f. 1757 i Köpenhamn,
blef 1776 repetitör, 1792 konsertmästare och 1818
kapellmästare vid k. teatern samt dog 1835. I sin
ungdom uppträdde han med framgång såsom violinvirtuos
i sitt hemland samt i Hamburg, Berlin, Dresden,
Frankfurt, Paris och Italien. Af hans kompositioner
är balletten Kjaerligheds magt (1780) af vigt
såsom impulsen till den sedermera så rika danska
ballettmusiken. S. skref äfven andra balletter,
operor (Domherren i Milano) och violinsaker.
A. L.
Schaller, Julius, tysk filosof, f. 1810, d. 1868 som
professor i Halle (sinnessjuk), utgaf från hegeliansk
ståndpunkt en Geschichte der naturphilosophie von Baco
bis auf unsere zeit (2 bd, 1841–44) och en Psychologie
(1860, ofullb.).
Schalottenlök l. Chalottenlök, oriktigt Charlottenlök
(af Fr. échalote). Se Lök och Lökslägtet.
Schalupp (Fr. chaloupe), sjöv. Se Slup.
Schandau, stad i sachsiska kretsen Dresden, midt
i sachsiska Schweiz, vid Kirnitschs inflöde
i Elbe och Dresden–Bodenbach-banan. 3,210
innev. (1885). I närheten finnes en såväl till
bad som till brunnsdrickning använd jordarthaltig
jernkarbonatkälla.
Schandorff, Andrine Marie, norsk filantrop, född
d. 22 Jan. 1784 i Drammen, blef 1816 gift med
byråchefen J. Kr. Schandorff (d. 1842), hvilken
sjelf var mycket intresserad för allmännyttiga,
välgörande och kristliga inrättningar. Hon
upprättade 1827 i Kristiania »Eugenias stiftelse»
för fattiga flickor, till hvilken inrättning hon
och hennes man genom testamente skänkte hela sin
förmögenhet. Fru S. var den första i Kristiania, som
tog sig af den fattiga klassens barn och försökte
gifva skydd åt de hjelplöse. Död d. 27 Sept. 1848.
Y. N.
Schandorph, Sophus, dansk författare, född d. 8 Maj
1837 i Ringsted, der hans fader var posttjensteman,
uppfostrades vid Sorö akademi samt blef student
1855 och teol. kandidat 1862, men egnade sig redan
tidigt åt studiet af de romanska språken och deras
literatur. 1874 tog han doktorsgraden, med en afhandling
om Gozzi og Goldoni, men dermed slutade hans
vetenskapliga verksamhet, så när som på några enstaka
literaturhistoriska afhandlingar. Redan 1863 utgaf
S. tvänne diktsamlingar, som likväl icke väckte någon
stor uppmärksamhet eller visade några synnerligen
stora egendomligheter. Några dramatiska scener, Ude i
skoven (1867), förebådade deremot hans senare arbeten
genom sina teckningar af kälkborgerliga personer
och sin satir öfver den akademiska kotteriandan. En
tredje diktsamling utkom 1875. Påverkad af G. Brandes’
föreläsningar samt under intryck af Goldschmidts
senare arbeten och Balzacs psykologiska studier från
det franska provinslifvet, vågade sig S. fram med
(först mindre, sedan större) skildringar af lifvet i
de små själländska städerna och på den själländska
landsbygden, hvilket han väl kände från ungdomen,
och han står nu som en författare, hvilken trots sin
ställning som en af förkämparna för det nya, som en
af literaturens venstermän, fortsätter traditionerna
i den danska literaturen, såsom den utvecklat sig
sedan Holbergs tid, nämligen med nykter skildring af
verkligheten, som han ser i ett äkta danskt lynnes
förklarande sken. Efter novellsamlingen Fra provinsen
(1876) följde Uden Midtpunkt (1878, »Utan hållpunkt»,
1885), Smaafolk (1880, »Småfolk», 1881), Thomas Fris’
historie (1881), Skovfogedbörnene (1884), Det gamle
apothek (1885), Unge Dage (en berättelse på vers,
1879), Valgkandidater (1886, lustspel) m. m. S. utgaf
1882 sina Samlede digte. Allt efter som lusten
att göra propaganda för vissa idéer aflösts af en
rent konstnärlig känsla, har också formen blifvit
mera afrundad och humorns ström mera harmonisk.
Ph. W.
1. Schantz, Karl Ludvig von, arkeolog,
född 1681 i Stockholm, död 1734 som assessor
i Antiqvitetsarkivet, utgaf en Matrikel öfver
Sveriges rikes ridderskap och adel (1731)
samt författade för öfrigt en beskrifning öfver
runstafven, en ättebok öfver äldre och nyare
svenska familjer, tvänne slägttaflor öfver Helmfeltska
ätten, en redogörelse för det Cronstedtska
myntkabinettet m. m., hvilka arbeten dock
icke blefvo tryckta.
2. Schantz, Gustaf von, ämbetsman, vitterhetsidkare,
den föregåendes kusins sonson, född 1775, blef 1800
protokollssekreterare i k. maj:ts kansli och 1810
expeditionssekreterare i ecklesiastikexpeditionen
samt erhöll 1818 kansliråds titel. Död 1847.
S. erhöll fyra gånger svenska akademiens
andra guldpenning för skrifter i vältalighet
samt utgaf Försök till en historia öfver det
förra pommerska kriget åren 1757–62 (1811)
och Historia öfver kriget mellan Sverige och
Ryssland åren 1788–90 (2 del 1817–18). Han skref
ock efter statshvälfningen 1809 en del politiska
broschyrer, som likväl ej torde haft något inflytande
på ärendenas gång.
Schantz, Filip Johan von, finsk musiker, föddes i
Ulfsby socken invid Björneborg d. 17 Jan. 1835. Han
blef 1853 student i Helsingfors och egnade sig
derefter åt juridiken, tills hans studier 1855
afbrötos genom hans relegering från universitetet,
i följd af oförsigtiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
