- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
613-614

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schauman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter hans död. Vetenskapsakademien slog 1789
och Svenska akademien 1827 minnespenningar öfver
honom. Ett monument öfver honom uppsattes i Köpings
kyrka 1827 af apotekaresocieteten. Sedan 1872 har
man samlat medel för resandet af en minnesstod öfver
denne i vetenskapens historia oförgätlige svenske man.
P. T. C.

Scheele (före 1855 von Scheel), Ludvig Nikolaus von,
dansk statsman, född d. 14 Okt. 1796 i Itzehoe,
af en gammal westfalisk adelsslägt, som i 17:de
årh. hade förgrenat sig till Holstein. S. tog
1821 juridisk examen i Glückstadt och blef
1827 amtman i Sydslesvig, 1829 kammarherre, 1846
president i den slesvig-holsteinska regeringen
på Gottorp och k. kommissarie vid den slesvigska
ständerförsamlingen. Hans uppträdande i denna och
hans ifriga bemödanden att kufva upprorsandan i
hertigdö-mena gjorde honom ytterligt hatad bland
slesvig-holsteinarna, hvarför också deras första
fordran 1848 var, att S. tillika med ministern Karl
Moltke skulle afskedas. Då upproret s. å. bröt ut,
måste S. fly till Köpenhamn och blef der utnämnd
till geheimeråd. 1850 riktade S. i sina Fragmente
skarpa angrepp på Tillischs diktatoriska styrelse
i Slesvig samt på »språkreskripten». 1852 blef
S. landdrost i Pinneberg och 1853 k. kommissarie
vid den holsteinska ständerförsamlingen,
hvarjämte han i en särskild beskickning begaf
sig till Berlin. I Dec. 1854 blef S., som genom
sitt personliga inflytande hos Fredrik VII hade
väsentlig del i ministèren Örsteds afgång, minister
för Holstein och Lauenburg samt i Jan. 1855 tillika
utrikesminister. Han var med om att genomföra
helstatsförfattningen och valdes till och med i
Holstein in i riksrådet, men kom snart i strid med
ständerna och blef anklagad af dessa, men frikänd af
öfverrätten i Kiel 1856. I Febr. 1857 utsände S.,
utan samråd med sina kolleger, en cirkulärskrivelse,
hvari han hånfullt afvisade den nordiska enhetstanken
som en »poetisk idé», praktiskt ogenomförlig, och som
afgjord helstatsman försmådde han det anbud, som Oskar
I kort efter gjorde Fredrik VII om ett försvarsförbund
mellan Sverige, Norge och Danmark till Eidern. Till
följd deraf kom S. i strid med de öfrige ministrarna
och afgick i April 1857. Han blef å nyo landdrost och
1861 derjämte öfverpresident i Altona, men afsattes
i Dec. 1863 af de tyske förbundskommissarierna. Han
bosatte sig då i Köpenhamn och dog der d. 1 Jan. 1874.
E. Ebg.

1. Schéele [sjele], Karl Axel Adam von, litograf,
f. 1797, blef 1818 fänrik vid Uplands regemente,
erhöll 1826 afsked som löjtnant och snart derpå
ur armén. Han begaf sig samtidigt ut till München
och studerade der den alltmer uppblomstrande
stentryckskonsten under ledning af dess uppfinnare
Senefelder. Vid sin återkomst år 1828 började han
med framgång utöfva litografien och anlade 1829 ett
tryckeri i täflan med de äldre förut befintliga,
från hvilket utkommo flere större planschverk,
bl. a. det af honom sjelf litografierade Minnen ur
Napoleons lefnad
(1830–39). Vid och efter 1840 utförde
han några karrikaturer, Den underbara kabinettskattan,
Bikupan, Skott-taftan
m. fl., som ådrogo sig
en viss uppmärksamhet. 1842–70 vistades han
i Petersburg. Derefter hade han anställning
vid en färgfabrik i Stockholm. Död 1873.
-rn.

2. Schéele [sjele], Knut Henning Gezelius von,
teolog, den föregåendes brorson, född d. 31 Maj
1838 i Stockholm, blef 1867 student i Upsala, 1863
filos. doktor, 1867 teol. kandidat, s. å. docent i
teologiska prenotioner, 1873 förste teologie adjunkt
och kyrkoherde, efter att året förut hafva blifvit
prestvigd, samt 1877 teol. doktor. Under tiden
verkade han äfven i skolans tjenst, var 1865–72
lärare vid Upsala privata elementarläroverk och
1872–76 rektor vid dervarande högre elementarläroverk
för flickor. Vidare tjenstgjorde han 1870–75 som
teologiska fakultetens notarie och 1877–79 som
kontraktsprost i Hagunda kontrakt. 1877 kallades
han till e. o. professor i teologiska prenotioner
och teologisk encyklopedi samt utnämndes 1879
till ord. professor i samma ämnen. 1885 blef
han biskop i Visby stift. S. har som teologisk
skriftställare varit mycket produktiv. Bland
hans arbeten märkas: Rationalismens förberedelser
(1868, i Ups. univ. årsskr.; 2:dra uppl. 1877),
Den kyrkliga katekisationen (1869, derst; 4:de
uppl. 1881), Julcykeln inom de nya högmessotexternas
andra årgång
(1874), Teologisk symbolik (1877–79),
Från förgården in i helgedomen, smärre uppsatser
(1879), Till strids för friden, apolegetiska
föredrag
(1881) m. fl. Dessutom har han sedan 1883
utgifvit »Tidskrift för kristlig tro och bildning»
(t. o. m. 1886 i förening med U. L. Ullman).

Scheeles grönt, kem., en af Scheele upptäckt,
vackert grön, men giftig färg, som utgöres af
arseniksyrlighetens kopparsalt. P. T. C.

Scheeles oljsocker. Se Glycerin.

Scheelit, miner. Se Tungsten.

Scheelium [sjel-], kem. Se Volfram.

Scheel-Plessen [sjel-], Karl Teodor August, dansk
baron, slesvig-holsteinsk politiker, född d. 18 Mars
1811 i Kiel, blef 1846 deputerad i räntekammaren och
upptogs 1848 i Marsministèren, men utträdde straxt
derur på grund af dess nationella program, emedan han
önskade tillmötesgå de slesvig-holsteinska krafven
så mycket som möjligt. 1852 blef han öfverpresident
i Altona och var 1854–63 ordförande i den holsteinska
ständerförsamlingen samt tillika dess politiske chef
i kampen mot den danska regeringen (miste derför 1856
sitt ämbete). 1856 var han i riksrådet ordförande för
de elfva slesvig-holsteinare, som protesterade mot
den gemensamma författningen. S. slöt sig 1864 genast
till det preussiska partiet i Holstein och tillrådde
redan i Dec. en förbindelse med Preussen. Närvarande
vid fredsslutet som hertigdömenas representant, var
han 1867–79 öfverpresident i Slesvig-Holstein och
förföljde såsom sådan ifrigt den danska nationaliteten
i norra Slesvig. – Hans broder, Vulf S., född 1809,
död 1876, dansk länsgrefve, var 1852–72 danskt
sändebud i Stockholm. E. Ebg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free