Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheutz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprepade gånger fick uppbära förebråelser för
ytlighet, inkorrekthet och skamlösa plagiat. Af
stor betydelse för sin tid var, trots sina brister,
den vidlyftigt anlagda, af honom i förening med
flere kända skriftställare utarbetade Encyklopädie
der gesammten musikalischen wissenschaften
oder universallexikon der tonkunst (1835–40).
A. L.
Schilling, Johannes, tysk bildhuggare, född 1828 i
Mittweida i Sachsen, studerade under Rietschel och
Hähnel samt blef 1868 professor vid konstakademien i
Dresden, efter att hafva samlat omkring sig en mängd
lärjungar. Hans mest betydande verk är det stora
nationalmonumentet på Niederwald, fullbordadt 1883
och rest till minne af Tyska rikets återupprättande
efter fransk-tyska kriget 1870–71. Bland öfriga
monumentala arbeten af honom märkas: statyer öfver
Schiller (Wien), öfver Rietschel (Dresden) m. m.
1. Schimmelmann, Heinrich Karl, tysk-dansk
finansman och politiker, grefve, föddes d. 13 Juli
1724 i Demmin i Pommern. I sin ungdom uppsatte
han en handel i Dresden och var bl. a. sachsisk
accisförpaktare. Under sjuåriga kriget förtjenade
han en stor förmögenhet genom att leverera säd till
den preussiska hären och genom att sälja lagret
från Meissens porslinsfabrik, som Fredrik II
skänkte honom. S. flyttade 1760 till Hamburg
samt grundade der ett handelshus. 1761 trädde
han i dansk tjenst som handelsintendent och ombud
vid den nedersachsiska kretsen. 1764 blef
han skattmästare och styrde nästan enväldigt de
danska finanserna under en lång följd af år,
endast med ett afbrott, under Struensees tid,
1770–72. S. hade hand om försäljningen af
de danska kronogodsen och statens plantager i
Vestindien, hvilka han till en del sjelf inköpte;
han omdanade 1773 den enskilda banken till en
kunglig och lade derigenom grunden till det sedan
så dåliga penningväsendet; han hade också
väsentlig del i byggandet af den slesvig-holsteinska
kanalen och fortfor, ehuru minister, att vara
statens leverantör. 1762 friherre,
köpte han 1764 baroniet Lindenborg, som 1781
upphöjdes till grefskap, och 1769 tillhandlade
han sig gevärsfabriken Hammermöllen vid Helsingör.
Han dog d. 15 Febr. 1782 som egare till 11 mill. kr.
E. Ebg.
2. Schimmelmann, Ernst Heinrich, dansk finansman,
grefve, den föregåendes son, född d. 4 Dec. 1747
i Dresden, blef redan 1767 danskt konferensråd,
1773 deputerad i kommerskollegiet och 1776
i finanskollegiet, 1779 geheimeråd samt 1782
handelsminister och 1784 finansminister. Han hade
sedermera hand om finanserna till Dec. 1813, således
under en tid, då Danmarks finanser och penningväsende
råkade i det sorgligaste tillstånd. Han lär
dock hafva motarbetat den olycksbringande
sedelfabrikationen, som till sist förde till
statsbankrutt och riksbankens upprättande 1813.
Som finansminister tog han afsked sistnämnda år,
men qvarstannade i ministeriet och blef 1824
utrikesminister, på hvilken post han qvarblef till
sin död, d. 9 Febr. 1831. S. var en gifmild
beskyddare för skalderna Baggesen och Schiller
samt en oegennyttig förespråkare för slafhandelns
upphörande, ehuru han sjelf egde stora plantager i
Vestindien. På tyska författade han 1810 en uppmaning
till sammanslutning mellan de nordiska folken.
E. Ebg.
Schimmelpenninck, Rutger Jan, nederländsk statsman,
född i Deventer 1765, var först advokat i Amsterdam,
blef vid fransmännens eröfring af Holland, 1795,
medlem af den bataviska nationalförsamlingen samt
utnämndes 1798 till ambassadör i Paris och 1801 i
London. Då han år 1803 förgäfves sökt bevara Hollands
neutralitet, afgick han från sitt ämbete, men blef
1805 af Napoleon I som rådspensionär ställd i spetsen
för bataviska republikens regering. I denna egenskap
verkställde han flere gagneliga finansreformer. Redan
1806 måste han dock på grund af ögonsjukdom draga sig
tillbaka, blef 1810 grefve och senator samt ingick
vid bildandet af konungariket Nederländerna (1815)
som medlem af riksdagens första kammare. Död 1825.
Schimon, Adolf, tysk musiker, f. 1820, genomgick
Paris’ konservatorium, der han såsom ackompanjatör
gjorde sig förtrogen med den italienska
sångundervisningsmetoden samt erhöll derefter
befattningar vid Her majesty’s theatre i London
(1850), italienska operan i Paris (1852), Leipzigs
konservatorium (1874), Münchens k. musikskola
(1877) och åter i Leipzig (1886). Han var sedan
1872 gift med konsertsångerskan Anna Regan, och
gjorde med henne konstresor. Död 1887. S. var en
ansedd sånglärare och pianist samt äfven bemärkt
såsom kompositör. Hans opera Stradella gafs 1846 i
Florens, och List um list (1858) banade sig från
Schwerin väg till Dresden, Berlin o. s. v. Han
skref äfven sånger, violin- och pianosaker m. m.
A. L.
Schimper. 1. Karl Friedrich S., tysk botaniker, född
1803 i Mannheim, var någon tid akademisk docent i
München och åtnjöt under senare delen af sitt lif
ett årligt underhåll af storhertigen i Baden. Död på
slottet Schwetzingen i Baden 1867. S. var en bland
grundläggarna af den nya botaniska morfologien och
anses som upptäckaren af lagarna för bladställningen
hos växterna, hvilka lagar sedermera närmare
undersökts af Alex. Braun. Som botanisk författare var
han dock föga produktiv. Han gjorde sig äfven bemärkt
som lyrisk skald. – 2. Wilhelm S., tysk naturforskare,
den förres broder, född 1804, tjenstgjorde i sin
ungdom någon tid vid militärstaten, men tillbragte
sedan större delen af sitt lif på resor. Efter en färd
till södra Frankrike och Algeriet, hvilken han beskref
i sin Reise nach Algier (1834), genomforskade han Öfre
Egypten, Arabien och Abessinien samt erhöll slutligen
ett permanent uppdrag att för »Jardin des plantes»
i Paris anställa vetenskapliga undersökningar
i sistnämnda rike, der han under några år före
Teodors tillträde till regeringen var ståthållare i
ett distrikt. Död 1878 i Adaua. De af S. hemskickade
bidragen till åtskilliga naturvetenskapliga samlingar
i Europa äro af stort värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
