- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
677-678

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmalz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Schmalz, Theodor Anton Heinrich, tysk juridisk
författare, född 1760, död 1831, blef 1787 professor
i juridik i Rinteln och 1810 rektor för universitetet
i Berlin. Af hans skrifter märkas: Berichtigung einer
stelle in der venturinischer chronik für das jahr 1808

(1815), ett angrepp på tidens liberala sträfvanden,
hvilket framkallade liflig harm i hela Tyskland,
Das recht der natur (6 bd, 1795; ny uppl. 1823),
Encyklopädie der kameralwissenschaften (2:dra
uppl. 1819), Handbuch des kanonischen rechts (3:dje
uppl. 1834) m. fl.

Schmarda, Ludwig Karl, österrikisk zoolog,
f. 1819, f. d. professor vid högskolan i Wien, har
företrädesvis sysselsatt sig med undersökningar
rörande de lägre djuren. Af stor vetenskaplig
betydelse är för öfrigt hans verk om Die geographische
verbreitung der tiere
(1853). S. har företagit
vidsträckta resor, beskrifna i hans Reise um die
erde in den jahren 1853–57
(1861).

Schmedeman, Johan, juridisk och historisk
skriftställare, född i Viborg 1653, blef kanslist
i Kansliarkivet 1673, adlades 1686 och utnämndes
till öfverpostdirektör 1702 samt till kansliråd och
statssekreterare vid Inrikes-expeditionen 1710. Död
1713. Af hans skrifter må nämnas: K. Carl XI:s
personalier
(1697), K. Carl XI:s gemåls, drottning
Ulrika Eleonoras, lefverne
(utg. af Loenbom), Två
andliga visor
(1710) samt en handskrift Samling
af allt det som tjenar till H. K. Maj:t Carl XI:s
historia.
Se Hansellis »Samlade vitterhetsarbeten af
svenska författare från Stjernhjelm till Dalin», XV
(1872).

Schmeks (Magyar. Tátra-Füred), naturskönt belägen
badort i ungerska komitatet Zips. S. har jernhaltiga
mineralkällor och kallvattenkuranstalt samt är en af
Ungerns mest besökta klimatiska kurorter. I närheten
ligger Neu-Schmeks, badort, anlagd 1876.

Schmeller, Joseph Andreas, tysk språkforskare, född
1785 i Tirschenreuth i Ober-Franken, grundade 1808 en
privatskola i Basel samt blef 1828 professor i
forntyskt språk och literatur i München. Död 1852. Genom
sina förträffliga arbeten Die mundarten Bayerns
(1821) och Bayrische swörterbuch (4 bd, 1827–36; ny uppl.,
2 bd, 1868–77) lade S. grunden till de vetenskapliga
undersökningarna af tyska dialekter. Han utgaf äfven
Heliand (1830–40), en gammalsachsisk evangelieharmoni,
Lateinische gedichte des 10. und 11. Jahrhunderts
(1838; tills, med J. Grimm), Carmina burana (1847;
ny uppl. 1883) m. m. Efter hans död offentliggjordes
hans Cimbrisclies wörterbuch (1855).

Schmerling, Anton von, österrikisk statsman, född
1805 i Wien, inträdde 1829 i statens tjenst och
utnämndes 1846 till appellationsdomstolsråd i sin
födelsestad. Motståndare till det metternichska
systemet, blef han under Marsdagarna 1848 mycket
populär och sändes s. å. som den nya österrikiska
regeringens förtroendeman till Frankfurt till
förbundsdagen, hvars president han efter Colloredo
var under de sista veckorna af dess samvaro. Sedan
ärkehertig Johann s. å. valts till riksföreståndare,
blef S. i Juli riksminister, men nedlade redan i
Dec. s. å. sin befattning som minister, enär han
energiskt sökte häfda Österrikes hegemoni i Tyskland
och dermed stötte sig med sitt parti. Derefter var
han ledare af det stortyska partiet inom parlamentet
i Frankfurt, men återvände till Wien i April 1849,
när det preussiska partiet fått öfvervigt. I Juli
s. å. justitieminister, genomförde han åtskilliga
reformer inom rättsväsendet, men trädde i början af
1851 ur regeringen, enär han ej ville understödja
Schwarzenbergs reaktionära politik. I stället
utnämndes han till senatspresident i högsta
domstolen. I Dec. 1860 kallades han för tredje
gången till medlem af regeringen, denna gång som
statsminister, af den offentliga meningen helsad som
en blifvande reformator, med särskild uppgift att
främja Österrikes omskapande till en konstitutionelt
styrd stat. Författningen af d. 26 Febr. 1861 var
i hufvudsaklig mån ett verk af honom. Men då hans
politiska planer att af den österrikisk-ungerska
monarkien upprätta en enhetlig författningsstat,
med åsidosättande af de särskilda folkens olikheter
och historiskt grundade rättigheter, men tillika med
öfvervigt för den tyska nationaliteten, särskildt hos
ungrare och kroater, mötte ett hårdnackadt motstånd,
såg han sig tvungen att begära sitt afsked. I Juli
1865 utgick han ur ministèren och blef i stället
förste president i högsta domstolen. 1867 nämndes
han till lifstidsmedlem af herrehuset och har der
upprepade gånger innehaft presidentstolen.

Schmid, Karl Christian Erhard, tysk filosof, f. 1761,
d. 1812 som professor och skolföreståndare i Jena,
gjorde sig förtjent genom sina utläggningar
och tillämpningar af den kantska filosofiens
principer. Bland hans skrifter märkas: Kritik der
reinen vernunft
(1786), Wörterbuch zum gebrauch
der kantschen schriften
(s. å.), Versuch einer
moralphilosophie
(1790), Empirische psychologie
(1791), hvilka samtliga utgått i nya upplagor, samt
Physiologie, philosophisch bearbeitet (1798–1801). –
En af hans söner, Johann Heinrich Theodor S., f. 1799,
d. 1836 som professor i Heidelberg, var likaledes
filosof, med anslutning till Fries. En annan son,
Reinhold S., bekant rättslärd, f. 1800, d. 1873
som f. d. professor i Bern, inlade förtjenst genom
forskningar i angelsachsisk rätt.

Schmid, Christoph von, tysk författare af
ungdomsskrifter, f. 1768, blef 1816 kyrkoherde i
närheten af Ulm och 1827 domherre i Augsburg. Död
1854. Hans skrifter (Gesammelte schriften utg. senast
1885, 28 bd) äro delvis öfversatta till de flesta
europeiska språk.

Schmid, Anton, tysk musikskriftställare, f. 1787,
d. 1857 såsom konservator för musikaliska afdelningen
af Wiens bibliotek, skref flere värdefulla
biografier: Ottaviano dei Petrucci da Fossombrone
(1845), Joseph Haydn und Niccolo Zingarelli (1847),
Christoph Willibald, ritter v. Gluck (1854) m. m.
A. L.

Schmid, Karl Adolf, tysk pedagog, f. 1804 i Ebingen,
blef 1838 skolrektor i Esslingen, 1852 i Ulm och 1859
i Stuttgart samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free