Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwarze ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klimat. S. eger alla klimatets grader från den
varmare tempererade till den kalla zonen; ofta
finnas de tväraste motsatser tätt bredvid och öfver
hvarandra. De varmaste trakterna äro låglanden på
södra sidan af Alperna ned mot Podalen (årstemperatur
11–13° C.), nedre Valais och norra stranden af
Genèvesjön (årstemperatur omkr. 10°). På högslätten
är årstemperaturen 7–10° C., på Alperna sjunker den
på 2,000 m. höjd till 0°. Nederbördsmängden, som på
högslätten utgör 800–1,100 mm., stiger i Alperna på
sina ställen till 1,700 mm. Juras klimat är något
kallare än alptrakternas på samma höjd. Om vindarna
se Alperna, sp. 539–540.
Befolkning. S. hade d. 1 Dec. 1880 2,846,102
innev. (49 proc. mankön, 51 proc. qvinkön), deraf
211,035 utländingar (95,262 tyskar, 53,653 italienare,
41,645 fransmän, 13,194 österrikare och ungrare, 2,812
briter o. s. v.). Deremot vistades 234,045 schweizare
i utlandet (107,780 i Amerika, 66,281 i Frankrike,
28,241 i Tyskland o. s. v.). 1888 uppgick folkmängden
till 2,933,334 pers., utvisande en årlig förökning
sedan 1880 af 0,375 proc. Af befolkningen hade 71,3
proc. tyska till modersmål, 21,4 proc. franska,
5,7 proc. italienska, 1,4 proc. romanska (latin)
och 0,2 proc. något annat språk. Tyska språkområdet
omfattar mellersta, norra och östra S.: de fyra
skogskantonerna, Solothurn, Aargau, Basel, Zürich,
Thurgau, Schaffhausen, S:t Gallen, Appenzell,
Glarus, 5/6 af Bern, östra delen af Freiburg,
nordöstra Grisons samt flere språköar i de franska
och italienska områdena. Till franska språkområdet
hör vestra S.: Neufchâtel, Vaud, Genève, nedre
Valais, största delen af Freiburg samt Jura-delen af
Bern. Italienska äro Ticino och de till Pos område
hörande dalarna af Grisons. Romanska är inskränkt
till Grisons. Befolkningen är till följd af landets
beskaffenhet mycket ojämnt fördelad. I medeltal bo 69
pers. på hvarje qvkm. (i Baselstadt 1,818, i Genève
364, i Grisons 13). Tätast bebyggd är högslätten,
svagast högalperna, der de högsta vinterbyarna gå upp
till 2,100 m. höjd; hospitiet på Stora S:t Bernhard
(2,472 m.) och meteorologiska stationen på Sentis
(2,500 m.) äro de högsta vinterboningarna. Större
städer eger S. icke; 292 kommuner hade (1880) mer
än 2,000 innev., deraf 32 från 5 till 10 tusen, 10
från 10 till 20 tusen och 7 öfver 20,000. 1888 hade
sistnämnda antal ökats till 8, nämligen Basel (69,814
innev.), Genève (52,457, med förstäderna 72,254
innev.), Bern (45,966), Lausanne (33,316), Zürich
(27,632, med förstäderna 90,111), S:t Gallen (27,420),
Chaux-de-Fonds (25,569) och Luzern (20,308 innev.).
Näringar. Jordbruk, boskapsskötsel, industri och
handel. Af hela arealen äro 28,4 proc. improduktiv
mark (berg, glacierer, vatten o. s. v.), 52,2
proc. åker, äng och betesmarker, 18,7 proc. skog
och 0,7 proc. vinland. Till följd af ängskulturens
utveckling på spanmålsodlingens bekostnad lemnar
åkerbruket i vanliga år brödföda åt endast 43 proc. af
befolkningen. Endast kantonerna Schaffhausen.
Solothurn och Luzern producera spanmål utöfver det egna
behofvet. De vigtigaste odlade växterna äro hvete,
spelt, i varmare trakter äfven majs, hafre, råg, hvars
odling i Valais på sina ställen går upp till 2,100
m. höjd, korn, potates, baljväxter, lin och hampa. Åt
odlingen af foderväxter egnas stor omsorg. Vingårdarna
lemna en medelskörd af 1,3 mill. hl. vin till
ett värde af 55 mill. frcs. I Alperna utgör
boskapsskötseln hufvudnäringen. 1886 räknade man i
S. 98,300 hästar, 1,211,700 nötkreatur, 341,600 får,
415,600 getter och 394,400 svin. Hufvudmålet för den
schweiziska ladugårds-skötseln är mjölkproduktion;
under det smörberedningen alltmer undantränges af
osttillverkningen och ej mer fyller landets eget
behof af smör, utgör ost en af dess vigtigaste
exportartiklar. Utförseln af ost har under de
sista 30 åren fyrdubblats och uppgick 1887 till
omkr. 24 mill. kg. Äfven exporteras kondenserad mjölk
(1882: 11,621,500 kg.) och mjölksocker. Införseln
af nötkreatur är större än utförseln. Får hållas
mest i de högre alptrakterna i Valais, Bern, Uri och
Grisons, der alpbetena till en del äro utarrenderade
åt italienska herdar, hvilka om sommaren föra
dit stora hjordar af s. k. bergamaskfår. Jagten
är obetydlig; på högslätten äro harar, här och der
rådjur och vildsvin, änder, snäppor och rapphöns de
enda jagtbara djuren. I Alperna är stenbocken utrotad;
deremot förekomma gems och murmeldjur, tjäder, orre,
hjerpe och snöripa ännu allmänt. Af rofdjur finnes
räfven allmänt, vargen sällsynt i Jura och Alperna,
björnen i Engadin och dess sidodalar, lodjuret här
och der i Valais; de skadligaste roffoglarna äro
lamgamen och kungsörnen. Den forna fiskrikedomen har
betydligt minskats och först på sista tiden blifvit
något större genom fiskodling och bättre uppsigt
öfver fisket. Sedan 1876 stå såväl fisket som jagten
i högalperna under förbundets uppsigt. De största
skogarna förekomma i Jura och de högre delarna af
högslätten. Löfskogen (bok och ek) går på norra
sidan af Alperna upp till 1,350 m.; barrskogen når
sin öfre gräns vid 1,800 m. höjd, i Valais och
Grisons vid 2,100 m. Skogarnas afkastning utgör
omkr. 40 mill. frcs årligen. Genom en 1876 utfärdad
lag ställdes alpskogarna under skydd och uppsigt af
förbundet, och de särskilda kantonerna tvingades
att införa en ordnad skogshushållning och genom
återplantering ersätta den förödelse alpströmmarna
åstadkommit. – Bergsbruket är obetydligt och omfattar
förnämligast jern, kol och salt. Jernmalm brytes
vid Délemont i Jura, men hela tackjernsproduktionen
uppgår endast till 7,000 ton. Antracitgrufvorna
i Valais lemna årligen omkr. 4,000 ton, brun-
och skifferkolgrufvorna på högslätten (i Zürich,
S:t Gallen m. fl. st.) äro nästan uttömda och lemna
endast omkr. 6,000 t. årligen. Asfaltgrufvorna i Val
de Travers (Neufchâtel) lemna årligen omkr. 14,000
t. Saltproduktionen vid salinerna i Vaud, Aargau
och Basel utgör omkr. 40,000 t., 3/4 af landets
behof. Deremot har S. betydliga stenbrott, som i
synnerhet lemna litografisk sten, sandsten, skiffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
