Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schweiz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kalksten, samt ett stort antal helsobrunnar. De
vigtigaste af dessa äro jern- och natronkällorna
vid S:t Moritz, Schuls-Tarasp och Fideris
(Grisons), gipstermerna vid Leuk (Valais) och
Weissenburg (Bern), svafveltermerna vid Baden och
Schinznach (Aargau), de indifferenta termerna vid
Pfäfers-Ragaz och svafvelkällorna vid Alvenen och
Sernens (Grisons), Gurnigel, Heustrich och Leuk
(Bern). – Industrien ger uppehälle åt omkr. 37
proc. af befolkningen. De förnämsta grenarna
äro bomullsindustrien, som har sitt hufvudsäte i
kantonerna Zürich, Glarus, S:t Gallen, Appenzell,
Thurgau och Aargau och 1886 sysselsatte 37,077
arbetare i 399 fabriker, broderi (i Appenzell,
Thurgau och S:t Gallen), som sysselsätter 37,000
arbetare, silkesindustrien, som 1886 sysselsatte
26,100 arbetare, hufvudsakligen i Ticino (spinnerier),
Basel och Zürich (väfverier), samt urtillverkning,
hvilken har sitt hufvudsäte i Genève och Jura-dalarna,
i Neufchâtel, Vaud och Bern, är delvis förbunden
med tillverkning af bijouterivaror och leksaker
och sysselsätter omkr. 43,000 arbetare. Af andra
industrigrenar må nämnas ylle- och linnefabrikation
i Bern, halmflätning i Aargau och Freiburg,
tillverkning af papper, lergods och cement,
maskiner, matematiska och fysikaliska instrument,
träsnideri och tändsticksfabrikation. – Liksom
S. trots sin brist på råmaterial för industrien
i förhållande till folkmängden hör till de mest
industriidkande land i Europa, öfverträffas det med
afseende på handelsomsättningen af få europeiska
land, om man tager i betraktande landets storlek
och folkmängd, ehuru det ej har någon hafskust och
är omgifvet af stränga tullgränser. De förnämsta
handelsplatserna äro Genève och Basel, Zürich och
S:t Gallen. Hufvudsakligen införas spanmål, vin och
sprit, slagtboskap, salt, stenkol samt råvaror för
industrien; hufvudposterna i utförseln äro ost,
kondenserad mjölk samt landets industrialster,
hvilka till stor del hafva afsättning i Amerika,
Orienten, Indien, Kina och Japan o. s. v., der
schweiziska firmor äro bosatta. Utförseln hade
1888 ett värde af 673 mill. frcs och införseln ett
värde af 827 mill. frcs. Bristen betäckes delvis
af hotellindustrien, på hvars räkning äfven en stor
del af importen af lifsmedel måste sättas. Antalet
hotell, pensioner etc. uppgick 1880 till omkr. 1,000,
med en bruttoinkomst af omkr. 53 mill. frcs och en
nettobehållning af omkr. 16 mill. frcs. Lifligast
är turisttrafiken vid Vierwaldstättersjön (Luzern),
i Berner Oberland (Interlaken), vid Genèvesjön och
i några högdalar i Valais och Grisons (Zermatt,
Davos och Engadin). Landets stora varuomsättning
beror i första hand på dess innevånares näringsflit,
men äfven på dess frihandelssystem och dess, trots
stora naturliga svårigheter, mycket vidsträckta nät
af samfärdsvägar. Frånsedt 63 km. utländska banor
på schweiziskt område, hade de schweiziska
jernvägarna 1890 en längd af 3,091 km. Endast en linie,
S:t Gotthardsbanan, förenar norra och södra sidan af
Alperna. Hela det på jernvägarna nedlagda kapitalet
utgör omkr. 1,050 mill. frcs. Äfven landsvägsnätet är rikt
utveckladt icke blott på högslätten och i Jura, utan
äfven i Alperna. Postvägar äro i detta årh. anlagda
genom de förnämsta passen i högalperna (jfr
Alpvägar). – Antalet postanstalter 1888 var 815. 1875
biträdde S. verldspostföreningen, hvars centralbyrå
befinner sig i Bern, der äfven det internationella
telegrafväsendet har sin byrå. Antalet telegrafbyråer
1888 var 1,326 och telegrafliniernas längd 7,114
km. – Mynt, mått och vigt. 1850 infördes det franska
myntsystemet, och 1865 biträdde S. den latinska
myntkonventionen. Egna guldmynt (20-francs-stycken)
präglade S. först 1883. Statsbanksedlar utgifvas
icke; deremot emittera 34 kantons- och privatbanker
banksedlar. Ett på metersystemet hvilande mått- och
vigtsystem infördes 1851 och ersattes 1877 med det
egentliga metersystemet.
Undervisningsväsendet. Ehuru en högskola funnits i
Basel sedan 1460 och särskildt efter reformationen
lärda skolor anlagts i flere städer, gjordes i de
flesta kantoner före 19:de årh. obetydligt för
den egentliga folkskolan, och det är egentligen
först efter de politiska stormarna i förra
hälften af detta årh., som folkundervisningen
blifvit omhuldad. Folkskolan är nu obligatorisk
i hela S., afgiftsfri och konfessionslös och står
under uppsigt af förbundet, hvilket årligen genom
rekryternas pröfning kontrollerar resultaten
af undervisningen. 1888 befunnos af rekryterna
endast 0,11 proc. sakna all skolbildning. Bäst
är folkbildningen i de nordöstra kantonerna, der
protestanterna utgöra flertalet af befolkningen. I
de katolska kantonerna iakttages lagen om den
obligatoriska skolgången ej så strängt. I hvarje
skoldistrikt finnas primärskolor, i hvilka vetandets
element jämte geografi och historia inhemtas, samt
sekundärskolor (högre folkskolor, Fr. écoles moyennes
l. secondaires, It. scuole elementari maggiori)
för barn af 12–15 års ålder, i hvilka undervisas i
moderna språk, geometri, naturvetenskap, musik m. m. I
förening med folkskolorna stå fortsättningsskolor
och slöjdskolor. 1885–86 voro 4,308 primärskolor
med 461,600 barn samt 432 sekundärskolor med 21,293
barn i verksamhet. Mellanskolorna (till antalet
86, med 14,586 lärjungar) delas i humanistiska
(gymnasier), som förbereda för universiteten, och
reala (industriskolor), som utgöra förberedande skolor
för polytechnikum. Några kantoner sammanslå dessa till
s. k. kantonsskolor. De högsta läroanstalterna äro det
1855 grundlagda polytechnikum i Zürich, universiteten
i Basel, Bern, Zürich och Genève samt akademierna i
Lausanne och Neufchâtel, den förra med 4, den senare
med endast 3 fakulteter (ej medicinsk). Sommaren
1889 funnos vid universiteten och akademierna 431
lärare och 1,432 studerande, hvartill komma 630
utländingar och 350 åhörare. Anläggningen af en
katolsk högskola i Freiburg är föreslagen. Dessutom
finnas en rom.-katolsk teologisk fakultet i
Luzern och 3 prestseminarier, ett technikum i
Winterthur, veterinärskolor i Zürich och Bern,
flere landtbruksskolor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
