- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
763-764

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schweiz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talangfulle och inflytelserike prelaten
Mermillod förgäfves kämpade för att stärka kyrkans
inflytande. Men dessa stridigheter hafva genom den
nuvarande påfvens kloka undfallenhet till större delen
blifvit bilagda. Genom S:t Gotthardsbanans öppnande
har S. fått en i hög grad ökad kommersiel betydenhet,
i det en af verldshandelns kungsvägar sålunda blifvit
dragen midt genom landet och för civilisationen
öppnat dess hittills mest afstängda bergsbygder
kring Vierwaldstättersjön, der kantonen Uri än i
denna dag styres af en gammaldags folkförsamling,
motsvarande våra allshärjarting. Handel och
industri äro stadda i rask uppblomstring,
och nationalvälmågan ökas i hög grad genom de
penningesummor, som årligen utgifvas af utländske
resande, hvilka i oerhörda massor strömma hit för
att beundra berglandets naturskönheter. Deremot
har denna starka utländska inverkan icke varit till
sådan fromma för folkets moral som för dess ekonomi,
i det de gammaldags enkla sederna nästan allestädes
försvunnit. Landets neutrala ställning har gjort
det till medelpunkt för en mängd internationella
sträfvanden af de mest olika slag. År 1864 utgick
sålunda från Genève den storartade organisation för
vård af sjuka och sårade i fält, som under det röda
korsets tecken allaredan burit så välsignelserika
frukter. Men på samma gång har S. genom den mängd
af politiska flyktingar från alla land, som der
funnit en fristad, blifvit härden för allahanda
revolutionära, socialistiska och nihilistiska
rörelser, som skaffat dess ledande statsmän icke
ringa hufvudbry och 1889 invecklade edsförbundet i
ganska allvarsamma förvecklingar med det tyska riket.
E. Sn.

Schweizaregardet. Se Schweizergardet.

Schweizer, Alexander, framstående reformert schweizisk
teolog, född 1808 i Murten, blef 1835 teologie
professor i Zürich och dog derstädes 1888. Han utgaf
trenne betydande verk: Glaubenslehre der reformierten
kirche
(2 bd, 1844–47), Die protestantische
centraldogmen innerhalb der reformierten kirche

(2 bd, 1854–56) och Die christliche glaubenslehre
nach protestantischen grundsätzen dargestellt
(3 bd,
1863–72, ny uppl. 1877). Till dessa slöto sig mindre
betydande vetenskapliga arbeten, predikosamlingar
m. m.

Schweizergardet (Fr. Cent-Suisses), en elitkår
af soldater, upprättad af Karl VIII i Frankrike
1493. Bestående af 100 man fotfolk, alla besoldade
schweizare, utgjorde detta kompani konungens
lifvakt. Upphäfdt under revolutionen, sedan det
med beundransvärdt mod försvarat Tuilerierna (d. 10
Aug. 1792), upprättades det å nyo af Ludvig XVIII,
men afskaffades 1830. – Äfven påfven har haft och har
ännu ett »schweizergarde». Jfr Kyrkostaten, sp. 358.

Schweizerhalle, salin och soolbad i schweiziska
kantonen Basel, området Liestal, vid Rhen.

Schweizeri, kafé förbundet med utskänkning af starka
drycker. Namnet härleder sig derifrån att de förste,
som i Sverige, särskildt i Stockholm, förenade
sockerbageri med
utskänkning af förfriskningar i flytande form, voro
schweizare, som i början af detta
århundrade inflyttat hit.

Schweizerost. Se Ost.

Schweiziska edsförbundet. Se Schweiz, sp. 755.

Schwelm, stad i preussiska regeringsområdet Arnsberg,
prov. Westfalen, vid flere jernvägslinier. 13,014
innev. (1885). Realskola. Fabrikation af pianon,
maskiner, linne, tråd m. m.

Schwencke, Karl, tysk pianist, f. 1797 i Hamburg,
erhöll grundlig musikundervisning af sin fader,
hvilken var Ph. E. Bachs efterföljare såsom
stadskantor i Hamburg, samt fick snart anseende
både som komponist, lärare och pianist med verklig
virtuositet och särskildt en ovanlig förmåga att
improvisera. Hans lif, som var mycket oroligt,
tillbragtes mest på konstresor, hvarvid han
upprepade gånger besökte Sverige (1816, 1820 och
1822), der han sista gången stannade en längre tid
och verkade som pianolärare, dels i Stockholm
(der han första gången uppträdde 1823), dels i
åtskilliga landsortsstäder. Senast han afhördes,
lefde han i Nussdorf vid Wien; efter 1870 är
han spårlöst försvunnen. En af professor Drake
verkställd kopia af hans flesta tonsättningar fyller
15 bd i musikaliska, akademiens bibliotek. Utgifna
äro en del pianosaker, violinsaker, sångstycken,
klavérutdrag af en symfoni m. m. En del af hans
memoarer trycktes 1884–85 i »Hamburger korrespondent».
A. L.

Schwendener, Simon, schweizisk botaniker, född
1829 i Buchs i S:t Gallen, är sedan 1878 professor
i Berlin. S. har bl. a. uppställt den nya teorien
om lafvarna (se Lichenes). Bland hans skrifter
märkas: Untersuchungen über den flechtenthallus
(1860–68), Das mechanische princip im anatomischen
bau der monokotylen
(1874), Die schutzscheiden (1882)
m. fl.

Schweninger, Ernst, tysk läkare, född 1850 i
Freistadt i Öfre Pfalz, lyckades återställa furst
Bismarck från en ytterst svår sjukdom och blef
med anledning deraf professor i Berlin 1884. Hans
patologisk-anatomiska, diagnostiska och terapevtiska
afhandlingar hafva utgifvits samlade under titeln
Gesammelte arbeiten (1886). 1886 anlade han i
Heidelberg ett sanatorium, der sjukdomar af alla slag
behandlas enligt hans kurmetoder.

Schweningerkuren. Se Oertel, M. J.

Schwenkfeldt, Kaspar, tysk mystiker, född 1490,
af den schlesiska slägten von Ossig, död 1561, var
vid reformationens början rådsherre hos hertigen af
Liegnitz. Han slöt sig först med ifver till Luther;
men då han, liksom sin tids »svärmandar», yrkade på
en öfver skriften stående inre mystisk uppenbarelse
och på en kyrka af idel rena medlemmar, råkade han i
strid med såväl de lutherske som de reformerte samt
led ständiga förföljelser från deras och katolikernas
sida. Hans anhängare, schwenkfeldtianerna, bildade
församlingar i Schlesien, men måste 1733 undan
förföljelserna söka sin tillflykt i Amerika, der
sekten ännu fortlefver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free