- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
815-816

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segel - Segel-area - Segelduk - Segelfregatt - Segelfärdig - Segelkoj - Segelled - Segelmakare - Segelmoment - Segelordning - Segelpunkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förfärdigade af segelduk (se d. o.), på smärre båtar
af tunnare väfnad. Seglen indelas hufvudsakligast
i råsegel, gaffelsegel (med toppsegel), sprisegel
(loggert- och latinsegel m. fl.), stagsegel samt
ledsegel (se d. o.) och benämnas efter de rundhult
eller de tåg, hvarvid de äro fästa eller hvarå de
löpa. Deras hörn kallas horn: fallhorn, skothorn,
halshorn och sprithorn. De tåg, hvarmed de sättas
och utbredas, kallas fall, skot och uthalare; de
tåg, hvarmed de bergas och sammansnörpas, kallas: på
råsegel gigtåg och gårdingar, på stagsegel ned- och
inhalare samt på gaffelsegel brok, gigtåg, in-, upp-
och nedhalare. De tåg deremot, medelst hvilka man vid
vindförändring gifver råsegel olika ställning, kallas
brassar. De å nutidens fartyg mest förekommande segel,
hvilka å närstående figurer synas, äro följande:
fock 1, förmärssegel 2, undre förmärssegel 3,
öfre förmärssegel 4, bramsegel 5, förbramsegel
6, undre förbramsegel 7, öfre förbramsegel 8,
föröfverbramsegel (äfven för-bovenbramsegel
och för-rojel) 9, storsegel
10, stor-märssegel 11, undre stormärssegel
12, öfre stor-märssegel 13, storbramsegel 14,
undre storbramsegel 15, öfre storbramsegel 16,
storöfverbramsegel (äfven storbovenbramsegel och
storrojel) 17, beginesegel 18, kryssmärssegel
l. kryss-segel 19, undre kryssmärssegel
l. undre kryss-segel 20, öfre kryssmärssegel
l. öfre kryss-segel 21, kryssbramsegel 22,
undre kryssbramsegel 23, öfre kryssbramsegel 24,
kryssöfverbramsegel (äfven kryss-bovenbramsegel
l. kryssrojel) 25, gaffeltoppsegel 26, toppsegel
(på skonerter stundom kalladt märssegel) 27,
råtopp (råtoppsegel) 28, jack (gäck l. mesan) 29,
briggsegel 30, undre märssegel 31, öfre märssegel
32, stor (gaffel) toppsegel 33, mesan (gaffel)
toppsegel 34, förskejsel (Eng. skysail) 35,
storskejsel 36, kryss-skejsel 37, öfverbramsegel
(äfven bovenbramsegel och rojel) 38, jagare
a, klyfvare b, yttre klyfyare c, inre klyfvare
d, förstängstagsegel (förstäng) e, stagfock f,
flygande jagare g, storstängstagsegel (storstäng)
h, storbramstängstagsegel (bramstäng) i,
storöfverbramstängstagsegel (storbovenbramstäng)
k, kryss-stängstagsegel
(krysstäng) l, kryssbramstängstagsegel
(kryssbramstäng) m, kryssöfverbramstängstagsegel
(k.-bovenbramstäng) n, gaffelfock (på skonert
stundom kalladt skonertsegel o, gaffelapa p, mesan
q, spinnaker r, bredfock s, för(gaffel)toppsegel t,
stor(gaffel)toppsegel u. Dessutom föres storstagsegel
v på storstaget och mellanstängstagsegel (mellanstäng)
på öfre storstängstaget. På sidan af råseglen
föras i gynsam vind de s. k. ledseglen. De
i figurerna upptagna fartygstyperna äro: A
fregatt, B fullriggadt skepp (fregattskepp),
C kutter, D slätskonert, E ångkorvett, F brigg,
G galeas, H jakt, J toppsegelsskonert. K yawl,
L bark (loggerttacklad båt), M skonertskepp,
N bankfiskebåt, O roslagsskuta (storbåt),
P kosterbåt. Jfr Segelsömnåd och Tackling.
R. N.

illustration placeholder


illustration placeholder


Segel-area, skeppsb., sammanlagda arean af ett fartygs
vigtigare segel. I segelarean ingå således areorna af
mesan, under-, mars- och bramsegel, förstängstagsegel
och klyfrare, men ej af öfverbramsegel, jagare,
ledsegel eller andra endast sällan använda segel.
J. G. B.

Segelduk, väfnad af hampa, linne l. bomull,
som företrädesvis användes till segel. Dukens
groflek betecknas med nummer fr. o. m. 1 (gröfsta)
t. o. m. 11 (finaste); dess bredd, som i allmänhet
är omkring 0,6 m varierar ganska mycket och uppgår
för vissa sorter, afsedda för andra ändamål till
0,94 m., men är för yachtsegel, i hvilka smalare
dukar anses prydligare, blott 0,35 och 0,41 m.
R. N.

Segelfregatt, skeppsb., ett fulltackladt örlogsfartyg
(fregatt) utan ångmaskin. Denna typ, som numera
(1890) ej finnes inom svenska flottan, sedan de sista
förändrats till korvetter, benämndes efter kanonernas
antal, såsom 60-kanons-fregatt etc. Jfr Fregatt.
R. N.

Segelfärdig, sjöv., klar att afsegla. Dervid
kräfves för ett handelsfartyg att hafva utklarerat,
d. v. s. hafva erlagt sina hamnumgälder och vara
försedt med alla erforderliga skeppshandlingar.
R. N.

Segelkoj, sjöv., det rum i ett fartyg, hvarest seglen
förvaras. R. N.

Segelled, sjöv., detsamma som farled (se d. o.).

Segelmakare, person, som har verkstad för segels
förfärdigande och tillika är mästare, då deremot
hans arbetare kallas segelsömmare. Ombord å större
fartyg är vanligtvis en segelsömmare anställd,
hvilken på svenska örlogsfartyg är korporals
vederlike och lyder under uppbördsskepparen.
R. N.

Segelmoment, skeppsb. Med segelmoment från en viss
linie (t. ex. vattenlinien) förstås produkten
af segelarean och segelpunktens vinkelräta
afstånd från ifrågavarande linie (uti det
antagna exemplet: höjden öfver vattenlinien).
J. G. B.

Segelordning, sjöv., den anbefallda ordning i afseende
på ställning och afstånd sins emellan, i hvilken
örlogsfartyg eller handelsfartyg under konvoj skola
följa hvarandra. L. H.

Segelpunkt, skeppsb., gemensamma tyngdpunkten till
alla de segel, hvilkas areor ingå i »segelarean».
J. G. B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free