Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sehested. 3. Hannibal S. - Sehlstedt, Elias - Sehrab. Se Serab - Seiches
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medhjelpare vid regeringsförändringen, hvarvid han fick
tillfälle att hämnas på de riksråd, som förr hade
störtat honom. Till lön blef S. riksskattmästare
och preses i räntekammaren, men användes under de
följande åren företrädesvis vid vigtiga beskickningar
till främmande hof, i synnerhet till det franska. Han
utverkade redan 1662 ett förbund med Frankrike och
vann till den grad Ludvig XIV:s ynnest, att han 1663
upphöjdes till fransk grefve. Han förmedlade sedan
ett förbund mellan Frankrike och Brandenburg samt
dog d. 23 Sept. 1666 i Passy, allmänt erkänd som en
utmärkt diplomat. Att han äfven var en förutseende
statsman synes af hans s. k. »politiska testamente»,
som efter hans död affattades af en förtrogen vän i
Frankrike och sändes till Fredrik III. S. rådde deri
enträget sin konung att afstå från alla tankar på
att återvinna de förlorade skånska landskapen och
att deremot ingå ett noga bestämdt, fortbestående
och ärftligt förbund med Sverige, hälst under
fransk garanti. Vidare rådde han konungen att
söka genom giftermål komma på vänskaplig fot med
hertigen af Gottorp, att inskränka hären och utvidga
flottan, införa god ordning i sin statshushållning
och afskaffa lifegenskapen. (Jfr Thyra Sehested,
»Hannibal Sehested», 2 bd, 1886.) – 4. Jens
Steen S., den föregåendes oäkta son, f. 1635, fick
1676 tillåtelse att bära namnet S. och dog 1698
som öfverstelöjtnant och godsegare på Fyen. Han
hade hos sin samtid stort anseende som skald, men
skattas nu icke högt. – 5. Kristen Thomaesen S.,
dansk amiral, kanslerns sonson, f. 1664, segrade
1715 öfver den svenska flottan vid Rügen, men
blef 1718, af Fredrik IV misstänkt såsom hörande
till den gamla danska adeln, aflägsnad ur Danmark
och utnämnd till landdrost i Oldenburg. Död 1736.
E. Ebg.
Sehlstedt, Elias, skald, föddes d. 8 Dec. 1808
i Hernösand, der hans fader var handlande. Han
genomgick stadens gymnasium och vardt student
i Upsala 1829. Besluten att gå den juridiska
vägen, tvangs han dock af bristande tillgångar att
öfvergifva studiebanan. Han uppehöll sig några år med
informatorskonditioner, ingick 1836 i tullverkets
tjenst, vardt 1842 tulluppsyningsman vid Mem, 1847
»resinspektor» vid Hornstull och 1852 tullinspektor
vid Sandhamn. Från denna befattning fick han 1869
afsked med pension. Redan året förut hade S. bosatt
sig i Stockholm, på Djurgården. Der afled han d. 22
Juni 1874. I Maj 1875 aftäcktes på hans graf å Nya
kyrkogården en genom frivilliga bidrag åstadkommen
minnesvård med hans bild (bronsmedaljong, modellerad
af Fr. Kjellberg).
Redan som student sysslade S. flitigt med poetiska
försök. 1832 fick han under sign. – dt åtskilliga poem
införda i Upsala-Korrespondenten, och s. å. utgaf han
i Stockholm ett litet dikthäfte, Norrlandsblommor af –
dt. 1844 utgaf han Knäppar på lyran, 1850 Småplock
på vers, vidare Fiskmåsen, poetisk vårkalender för
1853 samt kalendrarna Fyrbåken (1854), Utkiken och
Telegrafen (1857).
År 1861 utkom första delen af Samlade sånger och
visor, gammalt och nytt. Denna del efterföljdes
af fyra andra, af hvilka de tre utkommo under
hans lifstid, 1862, 1867 och 1871, samt den
sista 1876, försedd med en lefnadsteckning öfver
skalden af Arv. Ahnfelt. De hafva sedan utgifvits
i nya upplagor. S. hade genast från början af sin
skaldebana att glädja sig åt en ovanlig popularitet,
och våra tonsättare täflade snart om att sätta musik
till hans visor. Den unge studentens sånger »Den
moderne krigaren» och »Norrländingens hemlängtan»
sjöngos snart öfver hela landet, och detta vardt
äfven fallet med en stor mängd af deras yngre
syskon, bl. a. »Vackert så!», »En fluga i April»,
»Salig farmor», »En filosof», »Gör så godt du kan»
m. fl. S. rörde sig också nästan uteslutande inom
en diktart, den humoristiska visans, som i Sverige
af ålder varit odlad och omtyckt, enär den ligger
synnerligen för vårt folks kynne, som deri måhända på
säregnaste sätt poetiskt uttalar sig. Det är en mild,
jovialisk humor, som afspeglar sig i S:s visor; den
satiriska strängen fattas naturligtvis ej, men S:s
satir är vänligt skalkaktig, ej skärande eller bitter,
och oftast är det den idylliska tonen som behåller
öfvertaget. Ett lifligt natursinne hör med till denna
lyrik, som naivt, nästan barnsligt, fröjdar sig åt
tillvaron och af lifvet hälst ser de goda eller glada
sidorna. En särskild del af S:s författareskap var
hans på blandad prosa och vers affattade humoristiska
skildringar från de resor han vid olika tider
företog inom Sverige. Dessa skildringar, merendels
först publicerade i kalendern »Svea», inottogos af
allmänheten med lika lifligt bifall som visorna, af
hvilka många offentliggjordes först på senare åren.
J. A. R-m.
Sehrab. Se Serab.
Seiches [säsj], Fr., meteor., kallar man i
Schweiz egendomliga stigningar och sänkningar
i vattenhöjden i de större insjöarna, särdeles
Genèvesjön. Fenomenet visar sig som en plötslig och
skenbart utan orsak uppkommen stigning i vattnets höjd
vid stranden. Denna stigning är ofta åtföljd af en
motsvarande sjunkning under ytans medelnivå, och denna
oscillation kan repeteras flere gånger på ungefär
lika mellantider. Forel, som gjort detta fenomen
till specielt föremål för studium, har visat, att
vid sådana tillfällen sjöns vatten är stadt i stående
vibrationer, d. v. s. svänger som en sträng eller en
pendel, och att således då vågen är som högst på ena
stranden, har den sitt djupaste läge på ett ställe vid
motsatta stranden. Å de orter deremot, som ligga på
en linie, hvilken skär midt itu sammanbindningslinien
mellan nämnda orter och står vinkelrätt mot densamma,
visar vattnet ingen ovanligare rörelse; genom
dem går en knutlinie för rörelserna. Om derför
rörelsen är starkast vid Nyon och Villeneuve, som
ligga på en linie gående i riktning från ö. till
v., kan ingen rörelse märkas vid Ouchy och Evian,
belägna den förra på norra och den senare på södra
stranden af Genèvesjön och ungefär midt emellan de
förra orterna. I detta fall sammanfaller knutlinien
med sjöns transversalaxel. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
