Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rådet och kanslikollegium (kanslipresidenten, vice
kanslipresidenten, hofkansleren, statssekreteraren
för utrikes ärenden samt de af kansliets öfriga
ledamöter, som kanslipresidenten fann lämpligt
tillkalla). Derigenom undandrogos dessa ärenden att
behandlas af hela rådet och hela kanslikollegium. Man
ville äfven undanhålla konungen en del af dem,
ty det föreskrefs, att kommissionen skulle gifva
K. M:t sin underdåniga mening vid handen och »all den
kunskap, som nödig pröfvas». Kommissionens protokoll,
omfattande tiden 1724–28, förvaras i riksarkivet.
J. Th. W.
Sekreta utskottet. Se Hemligt utskott.
Sekreterare (Fr. secrétaire, Lat. secretarius, af
secretus, hemlig), handskrifvare; person, som för
protokoll vid öfverläggningar; titel för vissa
ämbetsmän. – Sekretariat, en sekreterares befattning.
Sekreteraren, zool. Se Gypogeranini.
Sekretess (Fr. sécrétessé), hemlighetsfullhet,
grannlagenhet.
Sekretion (af Lat. secretus, afskild), afsöndring (jfr
Afsöndring 1). – I geologien menas med sekretioner
sådana i en bergart förekommande mineralmassor,
som bildats i förutvarande håligheter, blåsrum eller
sprickor, genom en från hålrummens väggar och inåt
försiggående kemisk utskiljning af mineralämnen ur en
i håligheterna inkommen eller dessa genomsipprande
lösning. I motsats till hvad händelsen är med
konkretioner (se d. o.) äro derför sekretionernas
inre delar de senast bildade. Det är hufvudsakligen
qvarts, ametist, kalcedon, kalkspat, brunspat och
zeolit, som förekomma såsom sekretioner. Stundom
har det förevarande tomrummet icke blifvit helt
och hållet utfyldt af det främmande mineralet,
hvilket i detta fall ofta bildar vackra kristaller,
med de fria spetsarna riktade inåt. Mandlar,
geoder, drummer och ådror (se dessa ord) äro
namn för olika former af sekretioner. Jfr Gång.
E. E.
Sekretissime beredningen l. sekretissimum
(Lat. secretissimum, det hemligaste) var en af
frihetstidens politiska skapelser och tillkom under
riksdagen 1740–41, genom sekreta utskottets beslut
(d. 30 Dec. 1740) att till fyra af sina medlemmar
öfverlemna makten att, med förbigående af konungen,
rådet och sekreta utskottet, leda Sveriges
hemligaste yttre politik. Dessa fyra förtroendemän
(två adelsmän, en prest och en borgare), hvilka kunde
begära biträde af kanslipresidenten och två riksråd
och hvilkas öfverläggningar äfven landtmarskalken
fick rätt att öfvervara, hade att mottaga alla
ankommande hemliga ministerbref, behålla för sig
sjelfva dem, som syntes vara af största vigt, samt
besvara dem, hvarjämte de äfven fingo rätt att
underhandla med de i Stockholm varande främmande
sändebuden. Sekretissime beredningen var sålunda
»en sekretess inom sekretessen» och utan tvifvel
nödvändig för att bevara tystnaden med afseende på
de äfventyrliga underhandlingar, som mynnade ut i
hattarnas ryska krig. Längre fram fick beredningen
af sekreta utskottet i uppdrag att
»efterspana dem, som förenade farliga stämplingar»,
och fungerade derför en tid äfven såsom ett slags
säkerhetsutskott. Sekretissimum blef likväl icke en
ordinarie beståndsdel af frihetstidens riksdagar. Det
förekom, utom under riksdagen 1740–41, endast
under riksdagen 1746–47. Föreställningar, som under
riksdagen gjordes, om nödvändigheten att såsom stöd
mot Ryssland söka andra makters vänskap, gaf sekreta
utskottet anledning att (d. 27 Nov. 1746) tillsätta
ett sekretissimum af 8 personer, 4 adelsmän, 2 prester
och 2 borgare. Af rådet utsagos två ledamöter att
jämte kanslipresidenten vid anmodan gifva beredningen
åstundade upplysningar. Hjr.
Sekretissimum. Se Sekretissime beredningen.
Sekretär (Fr. secrétaire), skrifbord.
Sekt. 1. (af Lat. secta, anhang, af sequi,
följa). Parti, urspr. om filosofiska partier, som
på grund af olikhet i sina principer eller metoder
skilde sig från hvarandra, numera nästan uteslutande
om religiösa partier, hvilka i vissa dogmer skilja
sig från den herskande religionen. – Sekterisk, som
tillhör någon sekt. – Sekterist (sällan sekteriker),
anhängare af en sekt. – 2. (Af Sp. vino seco, torrt
vin). Ett slags starkt, sött vin, beredt af drufvor,
hvilka man efter mognaden låtit hänga så länge, tills
halfva deras vattenhalt dunstat bort. Man har sålunda
madeira-sekt, malaga-sekt m. m. – Sekt brukas stundom,
felaktigt, om champagne.
Sektion (Lat. sectio, af secare, skära), afskärning;
afdelning. 1. Matem. Afskärningen mellan en
buktig yta och ett plan. En sådan sektion kallas
äfven plansektion el- eller snitt. Går planet
genom normalen, kallas sektionen normalsektion,
eljest sned sektion. Är den buktiga ytan konisk,
blir sektionen en konisk sektion (se Konisk). –
2. Krigsv. I tyska armén är sektion benämning på
den minsta vid infanteriet förekommande taktiska
afdelningen, motsvarande halftroppen i svenska
armén. Sektionen utgör en grupp i skyttelinien,
och all marsch sker i sektionskolonn, hvarvid
fronten vanligen minskas till 4 man. I franska armén
betecknar sektion en fjerdedel af kompaniet, eller
den enhet, som i Sverige benämnes pluton. Section
hors rang kallas den afdelning, som vid ett franskt
regemente bildas af handtverkare, skrifvare, kuskar
o. a. Ammunitions- och trängkolonner delas i Sverige i
sektioner, bestående af ett större eller mindre antal
vagnar och förda af underofficerare eller korpraler. –
3. Med. Enligt medicinskt språkbruk förekommer sektion
stundom liktydigt med liköppning (se Likbesigtning).
1. G. E. 2. C. O. N.
Sektor (af Lat. secare, skära),
»skärare». 1. Matem. Sektor till en kroklinie med
medelpunkt kallas i allmänhet den del af krokliniens
yta, som begränsas af två genom medelpunkten dragna
linier och kroklinien sjelf. Vanligen begagnas ordet
dock liktydigt med cirkelsektor (se d. o.) och
utmärker således den figur, som begränsas af en
cirkelbåge och de genom dennas ändpunkter dragna
radierna. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
