- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
891-892

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serafimerlasarettet - Serafimerorden - Serafimer-ordensgillet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

turvis tjenstgöra. Afdelningen för ögonsjuka skötes
ännu af den ene af dessa professorer, men under
kliniktiden af e. o. professoren i oftalmologi vid
Karolinska institutet (nyss inrättad befattning),
hvilken otvifvelaktigt snart kommer att öfvertaga
hela afdelningens vård. På den medicinska
afdelningen vårdas i medeltal årligen 1,050
patienter, på den kirurgiska något mindre. Men
dessutom hafva lasarettets läkare att sköta en
alltmer sig ökande poliklinik, under de senaste
åren besökt af 11,000–12,000 patienter, tämligen
lika fördelade på båda afdelningarna. Öfverläkarna
hafva derför till biträde en underläkare samt en
amanuens för kliniken och en för polikliniken på
hvardera afdelningen, hvarjämte finnes en amanuens
för nervkliniken. Lasarettet aflönar emellertid icke
alla dessa amanuenser, utan är ersättning för en del
af dem beredd på annat sätt. Öfverläkare å lasarettet
sedan dess stiftelse hafva varit: Abr. Bäck (1752),
Erik Elff (1753–58), J. A. Darelius af Darelli
(1758–72), J. L. Odhelius (1772–1813), H. H. Böcker
(1813–22), N. Y. Elgenstierna (1822–24), J. I. af
Ekström (1824–31), K. V. H. Ronander (1831–40),
M. Huss (1840–60), P. H. Malmsten (1860–76) och
M. R. Bruzelius (sedan 1876). Biträdande eller andre
öfverläkare hafva varit, utom de, som senare blifvit
öfverläkare, P. Wising (1876–87) och J. G. Edgren
(sedan 1888). Öfverkirurger hafva varit: O. af Acrel
(1752–1806), K. F. von Schulzenheim (1772–1808),
P. af Bjerkén (1808–18), Sam. Frölich (1818–21),
K. J. Ekströmer (1821–49), K. G. Santesson (1849–85)
och G. J. Rossander (sedan 1885). Biträdande och
andre öfverkirurger hafva varit: O. A. Swalin (1844),
Vinc. Lundberg (1846–49) och John Berg (sedan 1885).

Serafimerlasarettets styresmän hafva ända till
senaste tid varit 2 af serafimerordensgillet utsedde
serafimerriddare; detta till lasarettets synnerliga
fromma. Men sedan Stockholms stad vid sitt anslag
fäst det vilkor att en plats i direktionen skulle
tillkomma en af staden utsedd ledamot, har direktionen
blifvit fullständigt ombildad och utgöres nu af 6
personer: ordföranden och v. ordföranden, utnämnda af
Kongl. M:t; en ledamot, vald af stadsfullmäktige; en,
utsedd af Stockholms läns landsting, samt lasarettets
öfverläkare och öfverkirurg. Tjenstemännen utgöras
i öfrigt af en kamrerare, en sekreterare och en
kommissarie. Sköterskornas antal, jämte deras
biträden, är beräknadt till 1 sköterska för 10
sjuka i medeltal. Dessutom finnes sedan 1886 en
husmoder. Lasarettets inkomster utgöras af räntor å
donerade kapital, till ett belopp af 673,000 kr.,
utom de fonder, som äro afsedda för nybyggnader,
lifräntor med flere ändamål; statsanslag 29,000 kr.;
af enskilda samt hufvudstaden och korporationer:
betalning för å lasarettet vårdade sjuke 53,000
kr. samt diverse smärre inkomster, allt uppgående till
i rundt tal 140,000 kr. Under de senare åren hafva
genom det ökade antalet sköterskor och deras samt
den öfriga tjenstepersonalens förbättrade lönevilkor,
lasarettets inkomster visat sig otillräckliga, hvarför
också afgifterna för betalande sjuka måst höjas,
dock ej öfver hvad som å andra sjukhus erlägges.
Rsr.

Serafimerorden, svensk orden, som, enligt Dalin och
andra äldre historiska författare stiftad af Magnus
Ladulås, erhöll sina statuter af Fredrik I d. 23
Febr. (g. st.) 1748, samtidigt med stiftandet af
Svärds- och Nordstjerne-ordnarna. Ordens herre och
mästare är Sveriges konung. Gemensamt med de två
nämnda ordnarna har Serafimerorden flere ämbets-
och tjenstemän, af hvilka de högste, kansleren
och vice kansleren, öfversteskattmästaren
och öfversteombudsmannen, måste vara
serafimerriddare. Orden är stiftad »till belöning
för snille, vitterhet, mandom och tapperhet.»
samt utdelas åt främmande furstar »såsom tecken af
vänskap och högaktning» äfvensom till »svenske män,
hvilka af det allmänna gjort sig högst förtjente
och blifvit värdige bekläda de yppersta ämbeten i
riket». Den eger endast en grad, riddaregraden, ehuru
dess svenske medlemmar officielt benämnas riddare
och kommendörer af K. M:ts orden, då densamma anses
i sig förena Svärds- och Nordstjerne-ordnarna. För
att upptagas bland serafimerriddarna fordras minst
generallöjtnants rang och värdighet som kommendör af
annan svensk orden. Riddarnas antal är i statuterna
faststäldt till 32, deraf 8 utländska (regerande
furstar och deras söner utnämnas till obegränsadt
antal), men uppgår f. n. (1890) till några och
tjugu. Den numera ej brukliga ordensdrägten är för
stora högtider hvit och svart, eljest purpur och
gul. Insignierna äro: 1) en vid stor parad buren,
af 11 gyllene serafhufvud och 11 blå, emaljerade
s. k. patriarkalkors sammansatt ordenskedja; 2) ett
gyllene, hvitemaljeradt, af en kunglig krona krönt
kors, i hvars blå midtglob på framsidan synes Sveriges
vapen (tre kronor), initialerna till ordens »härskri»
J. H. S. (Jesus Hominum Salvator) och 3 Kristi
kors-spikar i guld, samt på baksidan bokstäfverna
F. R. S. (Fredericus Rex Sueciae), hvarjämte
globen är omgifven af 4 gyllene serafhufvud och 4
patriarkalkors; detta kors, som hänger under kedjan,
när denna begagnas, bäres eljest i ett vattradt,
ljusblått sidenband öfver axeln, från höger till
venster; 3) en ordenskorsets framsida liknande, men
ej med krona krönt silfverkraschan, som bäres å
venstra sidan af bröstet. Serafimerriddarna tituleras af
konungen herrar och äro i rang »näst efter statsrådets
i tjenst varande ledamöter». Vid deras död ringes
i Riddarholmskyrkaris s. k. serafimerklocka, och
riddarens vapen (om han har något sådant) skall
upphängas i denna kyrkas kor. Åt de äldste svenske
och norske serafimerriddare utdelas pension.

Serafimer-ordensgillet. Genom en förordning af år 1773
uppdrogs öfverstyrelsen och vården af rikets hospital
och barnhus äfvensom sedermera af länslasaretten åt
tvänne serafimerriddare, hvilka sedan 1776 biträddes
af en generaldirektör öfver lasaretten. Den 25
Nov. 1787 öfvergick öfverinseendet å dessa anstalter
till ett orgensgille, serafimer-ordensgillet,
bestående af serafimerordens kansler, vice-kansler,
öfverste skattmästare, öfverste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free