Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sergent de ville - Sergievsk l. Sergievskij posad - Sergipe - Sergius - Sergius - Sériaskér, séraskér - Seriba - Serie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sergent de ville [särsja’ng dö vil], Fr.,
»stadstjenare», polisbetjent i Paris. Jfr Sergeant.
Sergievsk l. Sergievskij posad, stad
i ryska guvern. Moskva, i en vacker
nejd vid Troizko-Sergievklostret. 31,413
innev. (1884). Betydande tillverkning af leksaker
och helgonbilder. Klostret betraktas som ryssarnas
förnämsta vallfartsort och besökes årligen af omkr. 1
million pilgrimer. Beläget på en höjd och omgifvet
af höga murar af ungefär 1,000 m. i omkrets, består
det af 11 kyrkor, en teologisk akademi, ett hospital
m. fl. byggnader. Katedralen, som uppfördes 1422,
innesluter den helige Sergius’ graf. Denne Sergius
(död 1391; kanoniserad 1423) jämte brodern Stefan
stiftade klostret omkr. 1337. Under polska invasionen
1608–09 uthärdade det en 16 månaders belägring,
hvarefter munkarna ställde sig i spetsen för
organiserandet af den här som fördref fienderna
ur Ryssland. 1683 och 1689 sökte Peter den store i
Sergievsk skydd undan de upproriske strelitserna.
Sergipe [serdsj-]. 1. Stat i Brasilien, den minsta
bland Brasiliens förenta stater, mellan 9° 5’
och 11° 28’ s. br. samt 36° 17’ och 38° 7’ v. lgd
fr. Greenw., begränsas i ö. af Atlantiska oceanen,
i n. af staten Alagoas, mot hvilken Rio São-Francisco
utgör gräns, i s. och v. af staten Bahia. Arealen
anslås till 39,090 qvkm. och folkmängden till
232,640 pers. (1888). Landet är mot kusten slätt,
rikt vattnadt och delvis mycket fruktbart,
i det inre bergigt och skogbevuxet. Floderna
Cotinguyba, Vazobarris, Rio Real, Japuratuba
m. fl. utmynna alla i oceanen och äro segelbara
i sitt nedersta lopp. Bomull, socker, tobak,
majs, ris och maniok odlas. I bergstrakterna
drifves lönande boskapsskötsel. Rika fynd af jern,
kalksten och bergkristall hafva gjorts, men äro föga
bearbetade. Med samfärdsmedel är landet torftigt
utrustadt. Hufvudstad är Aracajú vid Cotinguyba,
med omkr. 6,000 innev. – 2. S.-do-Rey, stad (fordom
hufvudstad) i nämnda stat, vid Vazobarris. Omkr. 9,000
innev. Garfverier, socker- och tobaksfabriker.
Sergius, helgon i grekisk-katolska kyrkan. Se
Sergievsk.
Sergius, namn på fyra påfvar. 1. S. I, påfve
687–701, uppfostrad i Palermo, förberedde romerska och
grekiska kyrkornas skilsmässa genom sitt förkastande
af trullanska synodens (692) beslut. Från hans tid
daterar sig sjungandet af »Agnus Dei» under mässan. – 2. S. II, påfve
844–847, hette egentl. Petrus, bekämpade med framgång
kejsar Lothars angrepp på påfvevärdigheten. –
3. S. III, påfve 904–911, vann och bibehöll sitt
ämbete genom sina älskarinnors, Teodoras och Marozias,
intriger. Hans son blef påfve under namn af Johan
XI. – 4. S. IV, påfve 1009–1012, till börden romare,
urspr. med namnet Bocca di Porco (svintryne),
införde bruket att påfvarna ändrade familjenamn.
Sériaskér, séraskér, Fr. séraskier, turkisk militärisk
titel. Se Serdar.
Seriba, benämning på de med palissader omgifna
stationer, som i Sudan upprättats af köpmän från
Khartum, hvilka derifrån göra expeditioner till det
inre landet för uppköpande af elfenben m. m.
Serie (Lat. series), rad, följd. 1. Mat. En följd af
storheter, hvilka äro bildade efter en gifven lag;
hvarje storhet kallas en term i serien. Vanligen
betecknar man de olika termerna genom en bokstaf med
ordningsnummern såsom index, t. ex. n1, n2, n3,
. . . ., så att den n-te termen (ofta kallad den
allmänna termen, emedan alla de andra derur kunna
erhållas, om man successivt sätter n lika med 1, 2, 3,
o. s. v.) utmärkes med nn. Den enklaste serien, raden
af de naturliga talen 1, 2, 3, . . . ., är af det
slag, som kallas aritmetisk serie (se d. o.). Öfriga
slag af elementära serier äro geometriska och
harmoniska serier (se Geometrisk progression och
Harmonisk serie). Inom den högre matematiken förekomma
en mängd olika serier, t. ex. exponentialserien,
som uppkommer genom utveckling af ax, logaritmiska
serien, som erhålles genom utveckling af log (1
+ x), potensserier, hvilka fortskrida efter hela
digniteter af variabeln, trigonometriska serier,
hvari en trigonometrisk funktion ingår, och hvilka
fortskrida, efter multipler af bågen till denna
funktion, o. s. v. En serie är ändlig eller oändlig,
alltefter som den består af ett ändligt eller ett
oändligt antal termer. Med rest-termen i en oändlig
serie förstås hvad som återstår, om man afskiljer
de n första termerna. En oändlig serie är konvergent
eller divergent, alltefter som den har en bestämd
summa eller ej (jfr Konvergent). De konvergenta
serierna äro egentligen de, som inom analysen komma
till användning; de divergenta representera nämligen
i och för sig ingen matematisk storhet. Bland de
divergenta serierna må nämnas de halfkonvergenta och
de oscillerande. De förra erhållas genom utveckling af
vissa funktioner och äro så beskaffade, att oaktadt
seriens, divergens ett ändligt antal af dess termer
approximativt representerar funktionen. För de senare
åter är summan af ett visst antal termer alltid
ändlig, men närmar sig icke till något bestämdt värde;
så är t. ex. för den oscillerande serien:
<poem>
1, -1, 1, -1, o. s. v.
<poem>
summan omvexlande +1 och 0.
Teorien för serier räknas vanligen till den
algebraiska analysen, hvilken utgör en inledning
till den högre analysen. De vigtigaste frågor,
som inom denna teori förekomma, röra å ena sidan
konvergensen (se under Konvergera) samt bestämmandet
af den allmänna termen och summan, å den andra
sidan utvecklingen af funktioner i serier. Lagen för
bildandet af den allmänna termen är stundom omedelbart
gifven; så är t. ex. i serien af qvadrattalen 1, 9,
16, 25, o. s. v. den n-te termen lika med n2. Ofta
är dock den allmänna termen gifven genom en relation
mellan ett visst antal successiva termer eller
eljest under implicit form (jfr Rekurrent serie),
och i detta fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
