Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma / 937-938 (1890) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sexualorgan - Sexualsystem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändamål att tjena som medel vid fortplantningen af
nya varelser. Hos olika djur förekomma dessa
organ i oändligt vexlande former, men hos alla
högre (skildkönade) hafva de likväl en afgjordt
principiel identitet. Man skiljer mellan inre
och yttre sexualorgan, som de kallas, äfven om de
förra icke ligga djupare än inom huden och de senare
finnas in sänkta i kroppshålor. Med inre menar man de
bilaterala körtlar, som antingen (hos hannen) ständigt
hysa eller temporärt utbilda de befruktande cellerna
(spermatoiderna) i säden, eller ock (hos honan)
frambringa de celler (äggen), i hvilka nya individer
kunna utvecklas, i vissa fall äfven en särskild
säck (uterus), i hvilken ägget en tid förvaras till
nödig mognad. Yttre sexualorgan benämnas deremot
de apparater, som erfordras vid kopulationen,
för åstadkommande af beröring mellan båda könens
nämnda körtelsekret. Hos menniskan och alla högre
djur förhålla sig sexualorganen sålunda. Från de
hanliga körtlarna, testiklarna, utföras spermatoiderna
genom rör, hvilka, till en början sjelfständiga och
pariga, ur särskilda körtelbihang lemna en saft, som
utspäder testikelsekretet till säd, och sedermera
inmynna i urinröret. Utom bäckenet omgifvet af
egendomliga svällkroppar, bildar urinröret med dem
den erektila manslemmen, penis. Hos honan beredas
äggen i äggstockarna, ur dem lossna de sannolikt
vid menstruationen, och derefter upptagas de af
äggledarna, som föra dem till lifmodern, hvarur
hos menniskan flertalet ägg utgå förstörda, Är ett
ägg befruktadt, stannar det i lifmodern, tills det
mognat, samt utföres derefter genom moderslidan och
blygden, hvilka äro de yttre, honliga, sexuala organ,
som vid kopulationen upptaga det yttre manliga.
G. v. D.

Sexualsystem (af Lat. sexus, kön), bot., kallas
det växtsystem, som infördes af Linné, och genom
hvilket denne bragte reda och ordning i det
kaotiska tillstånd, hvari växtkännedomen befann
sig före honom. Detta system, som grundar sig på
befruktningsorganens, ståndarnas och pistillernas
(könens), olika förhållanden, innehåller följande 24
klasser, delade i 2 hufvudafdelningar.

I.	Växter med tydliga blommor och befruktningsorgan.
	A.	Blommorna samkönade l. med ståndare och pistill i samma blomma,
		a)	ståndarna fria och ungefär lika långa.
	1	klass.	Monandria.	Ståndare	en enda.
	2	»	Diandria.	»	2.
	3	»	Triandria.	»	3.
	4	»	Tetrandria.	»	4.
	5	»	Pentandria.	»	5.
	6	»	Heocandria.	»	6.
	7	»	Heptandria.	»	7.
	8	»	Octandria.	»	8.
	9	»	Enneandria.	»	9.
	10	»	Decanäria..	»	10.
	11	»	Dodecandria.	»	12.
	12	»	Icosandria.	»	flere än 12, fästa på fodret.
	13	»	Polyandria.	»	flere än 12, fästa på fruktfästet.
		b)	Ståndarna fria, men af olika, bestämd mängd.
	14	klass.	Didynamia.	Ståndare 4, 2 längre, 2 kortare.
	15	»	Tetradynamia.	Ståndare 6, 4 längre, 2 kortare.
		c)	Ståndarna sammanvuxna med strängarna.
	16	»	Monadelphia.	Ståndarna sammanvuxna med strängarna i l knippe.
	17	»	Diadelphia.	Ståndarna sammanvuxna med strängarna i 2 knippen.
	18	»	Polyadelphia.	Ståndarna sammanvux na med strängarna i 3 eller fl. kn.
	d) 19	»	Syngenesia:	Ståndarna sammanvuxna med knapparna.
	e) 20	»	Gynandria.	Ståndarna sammanvuxna med pistillen.
	B.	Blommorna skildkönade l. med ståndare i en, pistillen i en annan blomma.
	21	»	Monoecia.	Skildkönade blommor på samma stånd: sambyggare.
	22	»	Dioecia.	Skildkönade blommor på olika stånd: tvåbyggare.
	23	»	Polygamia.	Skildkönade och samkönade, än på samma, än på olika stånd.
II.	24	»	Cryptogamia,	utan tydliga blommor och befruktningsorgan (ståndare och pistiller).

Ordningarna, de närmaste underafdelningarna under
klasserna, bestämmas efter pistillernas antal
(1 pistill: Monogynia, 2 pistiller: Digynia,
o. s. v., många pistiller: Polygynia) inom de
första 13 klasserna. Den 14:de kl. delas i 2 ordn.:
Gymnospermia, med frukt af 4 fria nötter, och
Angiospermia, med mångfröig kapselfrukt. I 15:de
klassen finnas äfven 2 ordningar: Siliquosae,
med långa skidor, och Liliculosae, med korta
skidor. Inom klasserna 16–18 ligger ståndarnas antal
till grund för ordningarna, hvilka sålunda hafva lika
namn med någon af de första 11 klasserna med flere
ståndare. Kl. Syngenesia indelade Linné i ordningar
efter blommornas beskaffenhet i blomkorgarna, såsom
varande antingen alla 2-könade eller en del 1-könade
(honblommor) eller könlösa (t. ex. blåklintens
kantblommor). Linné förde äfven till Syngenesia,
konseqvent enligt systemet, flere växtslägten,
såsom Jasione, Solanum, Viola etc., emedan
ståndareknapparna äro sammanvuxna, och inrymde dem i
en särskild ordning Monogamia, med ensamma blommor,
och sammanförde de egentliga, med blomkorgar (Flos
compositus) försedda syngenesisterna i ordningen
Polygamia, som sedan indelas såsom ofvan är antydt
efter blommornas könsförhållanden. I 20:de klassen
gifver ståndarnas antal namn åt ordningarna och
i 21:sta–23:dje klasserna användes dels denna
indelningsgrund, dels ståndarnas sammanväxning med
strängarna vid uppställningen af ordningarna. Linnés
storartadt enkla sexualsystem vann snart insteg
öfverallt inom den vetenskapliga verlden och torde
nog försvara sin plats äfven under kommande tider, om
ock man måste anse s. k. naturligt växtsystem i våra
dagar bättre motsvara vetenskapens utveckling. Linné
sjelf insåg mer än väl, att man borde sträfva till
att uppställa ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>