- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
943-944

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sferometer - Sferosiderit - Sfinkter - Sfinx - Sfondrati, Nicolo - S-formen - Sforza - Sforzando l. sforzato - Sfragistik - Sfygmograf - Sfygmologi - Sfygometer - Sfygoskop och Sfygmoskopi - Sgraffera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarefter den vid skrufven fastsittande graderade
skifvans ställning afläses i förhållande till
graderingen på den uppstående linealen. Göres
samma observation, sedan man höjt skrufven och
derunder skjutit plattan n, så erhålles lätt denna
plattas tjocklek, när man en gång för alla bestämt
den förflyttning hos skrufven, som motsvarar
en vridning af 1° hos den graderade skifvan.
R. R.

Sferosiderit (af Grek. sfaira, klot, och sideros,
jern), miner. Se Jernmalmer, sp. 1149.

Sfinkter (Grek. sfinkter), anat., sammandragande
(snörp-)muskel. Sådana muskler, med ringformigt
trådförlopp, omsluta kroppsöppningarna. De äro belägna
i kanten af det öppningen omgifvande hudvecket,
och vid sammandragning hopsnörpa de dessa. Så är
förhållandet vid ögonen (ögonlocken), munnen, anus
och på visst sätt med ingången till moderslidan.
G. v. D.

Sfinx, grekiskt namn på åtskilliga i Egypten
förekommande, mer eller mindre kolossala, i granit,
porfyr eller mindre hårda stenslag huggna konstverk,
vanligen framställda under form af en liggande
lejonkropp med menniskohufvud. Sfinxen framställer
solguden Horus och hans synlige representant på
jorden, konungen, och är derför, med ytterst få
undantag, manlig. Sfinxerna förekomma i regeln
parvis. Stundom bilda de mycket långa alléer, som
leda till en tempelport, och stundom, såsom i Thebe,
sammanbinda de helgedomar med hvarandra. Bekantast
är sfinxen vid Gize, som är uthuggen i den lefvande
klippan, hvilken här och der, då sådant fanns
behöfligt, kompletterades medelst murverk. Denna
sfinx har gigantiska dimensioner, dess höjd är 20
m., örats längd 1,80 m.; näsans 1,79 m.; munnen
är 2,32 m. bred. Ansigtets största bredd är 4,15
m. Sfinxens ålder går tillbaka längre i tiden än
någon annan egyptisk sfinx, måhända till tiden före
Cheops, den största Gize-pyramidens grundläggare. –
Den egyptiska sfinxen framställes stundom med
hökhufvud, stundom äfven under formen af en liggande
vädur, s. k. kriosfinx. – Den grekiska sfinxen har
måhända sitt ursprung i Egypten, ehuru den i så
fall för att vinna sin slutliga form rönt betydligt
inflytande från Babylonien och Fenicien. Den har
qvinligt hufvud och lejonkropp samt drakstjert och
drakvingar. Den är, till skilnad från den egyptiska,
som är en välgörande makt, till sitt väsende ond. –
Numera betecknar sfinx en gåtlik, outforsklig person.
K. P.

Sfondrati, Nicolo, kardinal, sedermera påfve. Se
Gregorius XIV.

S-formen, konsth. Se S, sp. 286.

Sforza, berömd italiensk slägt, hvars medlemmar
i 15:de och 16:de årh. voro hertigar af
Milano. Stamfadern, Muzio d’Attandolo, född 1369,
bondson från Cotignola i Romagna, blef genom mod
och slughet en af sin tids förnämste condottieri,
tjenade i Toscanas, Kyrkostatens och Neapels sold
och drunknade 1424 som konnetabel af Neapel vid
belägringen af Aquila. Ett mönster för de italienske
condottieri, erhöll han tillnamnet Sforza, »den starke» –
1. Francesco I S., den förres son, född 1401, tjenade
Milano, Venezia och Florens, äktade den milanesiske
hertig Filippo Viscontis dotter Bianca och tillryckte
sig 1450 efter Viscontis död styrelsen i Milano,
hvilken han som hertig förde med kraft och klokhet
till sin död, 1466. Han eröfrade Genua 1464. –
2. Galeazzo Maria S., den förres son, hertig af
Milano, född 1444, framkallade genom sitt tyranni
och sina utsväfningar en sammansvärjning 1476, för
hvilken han föll offer. – 3. Giovanni Galeazzo S.,
den förres son, hertig af Milano, undanträngdes af
sin farbroder och dog, troligen af gift, år 1494. –
4. Lodovico S., kallad il Moro, den förres farbroder,
hertig af Milano, bemäktigade sig styrelsen under
brorsonens minderårighet. Han framkallade franske
konungen Karl VIII:s tåg emot Neapel, men blef, då
han sedermera biträdt den emot fransmännen bildade
ligan, 1499 fördrifven ur sitt hertigdöme och insatt
i fängelse, der han dog 1510 (1508?). – 5. Massimiliano
S.,
den förres son, insattes af påfven Julius II och
Ligan som hertig i Milano år 1512, men måste 1515 mot
ett årligt underhåll afstå sina områden till Frans I
af Frankrike. – 6. Francesco-II S., den förres broder,
hertig i Milano 1521, mottog 1529 sitt område som
län af kejsar Karl V. Död 1535.

Sforzando l. sforzato, Ital., musikt., med kraft,
starkt.

Sfragistik (af Grek. sfragis, sigill),
sigillkunskap. Se Sigill.

Sfygmograf (af Grek. sfygmos, puls, och grafein,
skrifva), pulsmätare. Se Pulslära.

Sfygmologi (af Grek. sfygmos, puls, och logos, lära),
läran om pulsen. Se Pulslära.

Sfygmometer (af Grek. sfygmos, puls, och metrein,
mäta), pulsmätare. Se Pulslära.

Sfygmoskop och Sfygmoskopi (af Grek. sfygmos, puls,
och skopein, undersöka). Se Pulslära.

Sgraffera (Ital. sgraffiare, rista, kratsa),
egentl. genom ristning eller kratsning med ett hårdt
verktyg åstadkomma en teckning; angifva skuggorna
å en teckning, en gravyr, väl äfven en målning,
genom parallella streck eller hvarandra korsande
strecklag; beteckna de heraldiska färgerna genom
streck eller punkter, t. ex. blått genom parallella,
vågräta linier, rödt genom parallella, lodräta, guld
genom punktering o. s. v. (äfven kalladt
blasonering). – Sgraffiato, ett i den äldre italienska
keramiken från 1300–1400-talet användt dekorationssätt
för lergods. Det i rödbränd lera utförda föremålet
öfverdrages med en tunn hvit massa; genom denna
ristas orneringen, som alltså framstår i rödt mot hvit
omgifning. Det hela öfverdrages med genomskinlig
blyglasyr. Liknande förfaringssätt användas äfven inom
det moderna gröfre krukmakeriet jämväl i Sverige. Den
fördjupade orneringen anbringas härvid direkt i
godset, hvarefter alltsammans öfverdrages med en
färgad glasyr. Enär denna lägrar sig tjockare i
fördjupningarna, så framstår teckningen i mörkare
ton mot en ljusare omgifning. – Sgraffito,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free