Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shelley, Percy Bysshe - Shenandoah. 1. Flod i nord-amerikanska staten Virginia - Shenandoah. 2. Stad i nord-amerikanska staten Pennsylvania - Shenstone, William - Sherardia - Sherbrooke - Sheridan, Richard Brinsley - Sheridan, Philipp Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom hvilket skalden helsade Greklands nationella
resning, och Epipsychidion (s. å.), en högst
passionerad idealisering af kärleken. Som satiriker af
aristofanisk halt framstår S. i Peter Bell the third
(1819), ett groteskt skämt med skalden Wordsworth,
och Swellfoot the tyrant (1820), hvari Georg IV
blodigt gisslas. Bland S:s smärre dikter äro några
vidtberömda för sin förening af känslodjup, lyrisk
flygt och själfull enkelhet, deribland Ode to the west
wind, The cloud, To a skylark och The sensitive plant.
– Under S:s korta lifstid vann hans diktning snart
sagdt intet erkännande. De engelska tidskrifterna
utöste alltjämt de gröfsta och dummaste smädelser
öfver honom. Emellertid har redan tiden mognat för
en rätt uppskattning af denne framtidsbard, och hans
ära öfverglänser alltmera hans samtida skalders. –
S:s efterlefvande maka utgaf hans diktverk (1839)
och hans Essays, letters etc. (1845). En kritisk
uppl. af hans poetiska arbeten utgafs 1870 och 1878
(i 3 bd) af W. M. Rossetti, jämte biografi. Andra
förträffliga lefnadsteckningar äro J. A. Symonds
»Shelley» (1878) och E. Dowdens »Life of Percy Bysshe
S.» (2bd, 1886). E. F-t.
Shenandoah [sjänandåa]. 1. Flod i nord-amerikanska
staten Virginia, uppstår genom North- och
South-Forks förening vid Fort Royal, flyter i
nordlig riktning längs Blue ridge genom den för sin
fruktbarhet ryktbara Shenandoah-dalen och faller
vid Harpers Ferry från h. ut i Potomac. Längd
330 km. Shenandoah-dalen var under kriget 1861–65
skådeplatsen för flere blodiga drabbningar mellan
generalerna Sheridan och Longstreet. – 2. Stad i
nord-amerikanska staten Pennsylvania. Omkr. 15,000
innev. (1886). Staden är medelpunkt i ett stort
koldistrikt.
Shenstone [sjänstån], William, engelsk skald, född i
Worcestershire 1714, lefde efter afslutade studier
på fädernegården till sin död 1763. Bland hans dikter
märkas Pastoral ballads in four parts, i hvilka han
enkelt och känsligt besjungit naturen, Schoolmistress
(1742) m. fl.
Sherardia [sje-] Dill., bot., ett af två europeiska
arter bestående örtslägte inom nat. fam. Rubiaceae
Lam., kl. Tetrandria L. Den svenska arten, S. arvensis
L., är en liten spenslig, sträf ört, med 4-kantig
stjelk, 4–6-taliga bladkransar, blåa blommor med
4-deladt kronbräm och 12 uppåt tjockare, sträfhåriga
skalfrukter. Arten, ettårig, förekommer här och der
å åkrar och odlade ställen i södra delen af Sverige.
O. T. S.
Sherbrooke [sjärbrouk], engelsk statsman. Se Lowe,
Robert.
Sheridan [sjä’ridön], Richard Brinsley, britisk
lustspelsdiktare och parlamentstalare, föddes i
Dublin 1751. Han egnade sig först åt lagfarenheten,
men råkade genom en romantisk enlevering af en ung
sångerska och giftermålet med henne in i förhållanden,
som vände hans tankar åt sceniskt
författareskap. Han försökte sig med glänsande framgång i
olika branscher, med lustspelet The rivals (1775,
»Rivalerne», 1856), den komiska operan The duenna
och den berömda karakterskomedien The school
for scandal (1777, »Tadelskolan», 1789). Detta
lustspel, som på ett oöfverträffligt sätt
gisslar tadelsjukan som ett i den fina verlden
gängse lyte och tillika det under anständighetsmasken
stämplande hyckleriet, öppnade för honom tillträdet
till de högsta kretsar, der hans utsökta väsende
och umgängessätt snart gjorde honom eftersökt. År
1776 förvärfvade S. genom köp delegareskap i
Drurylane-teatern. Invald i parlamentet 1780, der
han likasom Fox tillhörde oppositionen, kom han
snart att räknas till prydnaderna för den engelska
parlamentariska vältaligheten, hvars kanske största
triumf är förbunden med hans namn, i det både Fox och
Burke, hvilka jämte honom uppträdde som anklagare
mot Warren Hastings för dennes utpressningar
i Indiska kompaniets tjenst, ställdes i skuggan
genom Sheridans tvänne ryktbara tal, af hvilka det
första, i parlamentet 1785, af samtiden beskrefs
som gränsande till det underbara och genom sin patos
oemotståndligt. Då S. som ledare för Drurylaneteatern
saknade andra egenskaper än öfvertalningsförmågan
och det vinnande sättet och var motsatsatsen
till mönstergiltig i allt, som rörde punktlighet,
pligttrohet eller hushållsaktighet, förvärrades
hans och teaterns affärer alltmera. En eldsvåda lade
slutligen (1809) teatern i aska. Derigenom bragtes
S. till fullständig ruin. Hans gamla lyckostjerna
tycktes ännu en gång framglänsa, då han tjenstgjorde
som prinsen af Wales’ rådgifvare och stallbroder i
dennes nöjen, men fördunklades åter, då tronföljaren
1811 sjelf fick makten i sina händer och med detsamma
öfvergaf whigpartiet. S., som under Fox tjenstgjort
som understatssekreterare och skattkammarsekreterare,
förlorade allt politiskt inflytande och blef, då
han föll igenom vid parlamentsvalet, prisgifven åt
de engelska bysättningslagarnas stränghet. Slutet
af sitt lif tillbragte han utblottad och nästan
glömd. Han dog d. 7 Juli 1816, endast genom dödens
mellankomst räddad från bysättningshäktet, och fick
en praktfull begrafning. S. var Englands förnämste
efter franskt mönster bildade lustspelsdiktare. Hans
träffande qvickhet, skarpa iakttagelse, lediga dialog
och osökta handling påminna i allt om den verldsman
han personligen var, och hans stycken bibehålla något
af den tjuskraft han som menniska utöfvade. Enligt
Byrons bekanta utsago, som kan tjena som uttryck
för hans landsmäns beundran, har han skapat tre
mästerverk, alla i sitt slag fulländade. Bland
biografier är hufvudkällan Moores lefnadsteckning
(1825, flere uppl.). Mrs Oliphants »Sheridan»
(1883) i »English men of letters» innehåller en
sammanträngd teckning af hans lif och diktning.
H-n L.
Sheridan [sjä’ridön], Philipp Henry, nord-amerikansk
kavallerigeneral, son af en irländsk utvandrare,
föddes d. 6 Mars 1831 i Somerset i Ohio. Efter att
hafva genomgått krigsskolan i Westpoint kämpade han
först mot indianerna vid Stilla hafvets kuster och
blef 1862, efter inbördeskrigets utbrott, utnämnd till
brigadchef i nordstaternas tjenst. Under Rosecrans’
öfverbefäl utmärkte han sig i striderna vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
