Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibirien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
toppen är Monte Madonia (omkr. 2,000 m.), s. om
Cefalu. I v. delar sig denna kedja i flere
särskilda åsar och grupper af enstaka berg,
af hvilka det högsta är Monte Cuccio vid Palermo
(1,050 m.). Den södra bergskedjan består af tertiära
och vulkaniska formationer samt uppfyller öns inre
och hela den södra delen, der den omvexlar med
basalt och basalt-tuff. Högsta topparna äro Monte
Rosso (847 m.) vid Palazzolo och Monte Lauro (770
m.). I öns sydvestra del, mellan städerna Girgenti,
Lercara, Centorbi och Caltanissetta finnas berömda
svafvellager. En särskild bergsgrupp utgör vulkanen
Etna vid öns östra kust. Den har en höjd af 3,303
m. och består af en yngre formation. Inga större
slätter förekomma på S. Endast s. om Catania, mellan
floderna Simeto och Gurnalonga, utbreder sig den
prisade Catania-slätten. På vatten lider ön stor
brist. Floder finnas visserligen i mängd, men de
uttorka nästan alldeles om sommaren, ehuru de på
våren med förhärjande kraft brusa ned från bergen
och anställa stor förödelse. De största äro Alcantara
och Giaretta, hvilken bildas af floderna Simeto och
Gurnalonga, på östra sidan, samt Salso, Platani
och Belici på södra sidan. Den största insjön är
Biviere di Lentini. Mineralkällor och mineralbad, i
synnerhet svafvelhaltiga, förekomma vid Ali, Sciacca,
Termini, Tennini di Castro (nära Barcellona),
Aci Reale m. fl. ställen. Denna rikedom på
svafvelkällor, slamvulkanerna i närheten af Girgenti
och Caltanisetta, naftakällorna vid Mistretta och
de icke sällan inträffande jordbäfningarna häntyda,
oafsedt den stora vulkanen Etna, derpå att ön, i
likhet med de norr om S. belägna Lipariska öarna, är
af vulkanisk karakter. Klimatet är varmt och torrt och
luften sund på de ställen, der den ej förpestats af
utdunstningen från kärr eller vulkaniska trakter. Om
sommaren mildras hettan, som, då sirocco blåser,
ofta stiger till 30° C., af hafsvindarna. I Palermo
är medeltemperaturen + 17° C., och termometern
sjunker nästan aldrig till fryspunkten. Regn faller
sällan. Jordmånen är fruktbar, men till följd af
vattenbrist ej så gifvande som förr, då S. bar namnet
»Italiens kornbod». Fördelningen af jorden är mycket
ojämn; blott i närheten af städerna finnas mindre
jordegendomar, de aflägsnare delarna utgöras af stora
gods, hvilkas egare förnämligast tillhöra adeln. Mest
odlas nu, liksom förr, hvete, men dessutom korn,
baljväxter, vin och sydfrukter. Vinplanteringarna
upptaga ungefär 160,000 har, och S:s viner (bland
hvilka Marsala är den mest kända sorten) äro mycket
berömda. Produktionen uppgick 1884 till 5,030,000
hl., exporten till 1,500,000 hl. Bland sydfrukter må
särskildt nämnas apelsiner och citroner, hvilka i stor
myckenhet odlas i trakterna kring Palermo, Milazzo,
Messina och Catania samt gifva dessa nejder deras
egendomliga prägel. Olivträdskulturen är en vigtig
inkomstkälla för befolkningen. Bäst trifves olivträdet
på bergssluttningarna vid öns norra kust. Bland öfriga
produkter må nämnas mandel, granater,
pistacier samt de för befolkningen så vigtiga indiska
fikonen (Cactus opuntia). I vildt tillstånd trifvas
korkek, johannisbrödträd, oleander- och myrtenbuskar
förträffligt öfverallt. Boskapsskötseln är mindre
betydande. Siciliens hästar äro mycket dåliga;
deremot finnas i provinsen Siracusa förträffliga
mulåsnor. Till följd af brist på lämpliga betesmarker
är nötkreaturens antal ringa. Deremot förekomma
getter och får i mängd. Silkesodlingen, som infördes
till S. redan i 12:te årh., är nu för tiden endast i
trakten af Messina af någon vigt. Biodling drifves
i stor skala, och honing utföres. Tonfisk- och
sardellfångst utgör, jämte korallfiske på öns vestra
kust, en vigtig näring för kustbefolkningen. Ön är rik
på mineralier. Svafvel, brutet ur omkr. 300 grufvor,
samt bergsalt och hafssalt exporteras. Derjämte
finnas, till största delen obrukade, tillgångar
af silfver, koppar, bly, marmor, kalcedon, agat,
antracit, alun, salpeter och cinnober. Märkvärdigt nog
har man på S. äfven funnit bernsten. Industrien är
ej af någon stor betydelse. Linne- och bomullsvaror
samt knifvar tillverkas i Aci-Reale, siden- och
yllevaror samt läder och essencer i Messina,
smycken, marmormosaik, läder och vax i Palermo,
som äfven har stora jerngjuterier, konst- och
lyxföremål af marmor, lava m. m. i Catania, vackra
lerkärl och statyetter i Caltagirone. Handeln,
som förr låg i tyska och på sista tiden i engelska
köpmäns händer, har nu öfvertagits af sicilianerna
sjelfva. Införseln beräknas uppgå till 70, utförseln
till 150 mill. lire årligen. Förnämsta exportartiklar
äro olja. vin, sydfrukter, svafvel, råsilke m. m.;
importartiklar äro bomullsvaror, säd och mjöl,
kolonialvaror, oädla metaller, stenkol m. m. –
Kommunikationsväsendet har på sista tiden betydligt
förbättrats, men är ännu, särskildt på södra kusten,
dåligt. 1889 hade jernvägarnas hufvudlinier en
längd af 700 km. Undervattenskablar förbinda
S. med Italien, Sardinien, Lipariska öarna, Tunis
och Malta. – Befolkningen uppgick år 1888 till
ett antal af 3,225,560 personer, hvilka nästan
alla voro romerska katoliker. Sicilianerna äro en
blandning af de olika folkslag, som herskat öfver ön,
nämligen punier, greker, romare, östgoter, bysantiner,
sarasener, tyskar, fransmän och spaniorer, af hvilkas
språk, äfvensom af arabiskan, spår återfinnas i det
sicilianska tungomålet. För öfrigt har hvarje stad
på S. sin särskilda dialekt. En stor rikedom finnes
på gamla, sköna folkvisor, hvilka af Leonardo Vigo
blifvit samlade i »Canti popolari». Sicilianerna
äro i allmänhet godmodiga, måttliga, gästfria
och patriotiska, men lidelsefulla, stolta och
lättretliga. Deras undervisning har intill sista tiden
varit ytterst försummad; nu finnas likväl öfverallt
folkskolor samt i städerna ett ständigt växande antal
realskolor, tekniska skolor, gymnasier, seminarier
och akademier. Universitet finnas i Palermo, Messina
och Catania, astronomiska observatorier i Palermo och
Catania. Enligt den historiska indelningen består
S. af tre områden: Val di Demone i nordöst, Val di
Noto i sydöst och Val Mazzara i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
