Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Freetown, som anlades 1793 och 1888 hade 4,930 innev.
Sierra Madre, bergskedja, som i nordvestlig riktning
sträcker sig genom norra delen af Mejico, utmed
Stilla hafvet, n. om Rio Grande de Santiago, från
Anahuacs platå. S. omfattar tre särskilda delar:
Sierra Madre i inskränkt bemärkelse, mellan staterna
Sonora och Ghihuahua samt Sierra Tarrahumare och
Sierra de Nayarit. Den högsta toppen är la Cumbre,
med en höjd af 3,200 m.
Sierra Morena. Se Morena, Sierra.
Sierra Nevada. Se Nevada, Sierra.
Siesta, Sp., middagstid, middagshetta, hvila efter
middagen.
Sieur [siör], Fr. Se Seigneur.
Sieveking [sif-], Karl, tysk politiker, född i Hamburg
1787, blef 1812 privatdocent i Göttingen, men vände
1813 tillbaka till Hamburg och fick då uppdrag att
underhandla i det franska högqvarteret. Såväl vid den
första som vid den andra Parisfreden bevakade han sin
fädernestads intressen, blef 1819 ministerresident
i Petersburg och 1821 syndikus, i hvilket ämbete han
hufvudsakligen ledde Hamburgs utrikespolitik. 1827
afslöt han i Rio de Janeiro ett för hansestäderna
gynsamt handelsfördrag och var flere gånger deras
ombud i förbundsförsamlingen. Död 1847.
Sievers [siv-], Jakov Jefimovitj, grefve, rysk
statsman, född d. 30 Aug. 1731 i Wesenberg i Estland,
deltog i sjuåriga kriget 1756–63, men afgick derefter
som general-major ur krigstjensten. Utnämnd till
guvernör i Novgorod 1764 samt till generalguvernör
i Novgorod, Pskov och Tver 1775, ordnade han
postväsendet, införde potatesodlingen och anlade
städer inom sina områden samt arbetade för utgifvandet
af en ny lagbok, för afskaffandet af tortyren
och för landets indelning i ståthållareskap. Genom
Potemkins intriger måste han dock draga sig tillbaka,
1781, men sändes 1792 som ambassadör till Polen och
förberedde detta lands delning. S. utnämndes 1797 till
generaldirektör för rikets vattenvägar samt 1798 till
riksgrefve. Död d. 23 Juli 1808. Den emellan Msta
och Volchov gående kanalen blef 1804 af Alexander I
uppkallad efter honom.
Sievers [sifers], Georg Eduard, tysk germanist,
född i Lippoldsberg i regeringsområdet Kassel d. 25
Nov. 1850, blef 1871 e. o. professor i germansk
och romansk filologi i Jena och 1883 professor i
germansk filologi i Tübingen. S. är framstående
särskildt som grammatiker och ljudfysiolog. Han
har utgifvit: Grundzüge der lautphysiologie (1876;
2:dra uppl. under titeln Grundzüge der phonetik 1881,
3:dje uppl. 1885), Zur accent- und lautlehre der
germanischen sprachen (1878), Angelsächsische
grammatik (2:dra uppl. 1886), forntysk literatur m. m.
Sievershausen [sifers-], by i preussiska
regeringsområdet Lüneburg, prov. Hannover. Den 9 Juli
1553 blef markgrefve Albrekt af Brandenburg-Kulmbach
slagen derstädes af kurfursten Morits af Sachsen. Den
senare sårades dödligt i striden.
Sieyès [siäjås], Emmanuel Joseph, fransk abbé,
publicist och statsman, född i Fréjus d. 3 Maj
1748, var son till en postdirektör samt erhöll sin
uppfostran hos jesuiterna och vid universitetet i
Paris, der han ifrigt studerade det 18:de århundradets
filosofer och ekonomister. Som generalvikarie hos
biskopen af Chartres valdes han af presterskapet
till medlem af provinsförsamlingen i Orléans
1788. Redan vid denna tidpunkt uttalade han i
flygskrifterna Vues sur les moyens d’exécution dont
les représentants de la France pourront disposer
en 1789 och Essai sur les privilèges samt i den
ryktbara broschyren Qu’est-ce que le tiers état? sin
öfvertygelse att det tredje ståndet utgjorde nationen
i dess helhet samt att Frankrikes statsskick borde
vara en representativ demokrati. Med ett redan
stadgadt rykte och ett faststäldt mål ingick han
som deputerad för Paris i tredje ståndet, 1789,
och bidrog måhända kraftigare än någon annan till
dess förvandling till nationalförsamling. Det var
äfven S., som affattade den bekanta bollhuseden
(d. 20 Juni 1789) och som vid den kungliga seansen
(d. 23 Juni) uttalade orden: »Vi äro i dag, hvad
vi voro i går. Låtom oss öfverlägga». Som talare
uppträdde S. sällan, ty hans torra, dunkla och starkt
metafysiska uttryckssätt tröttade åhörarna, men
det oaktadt satte han en mängd idéer i omlopp. Så
påyrkade han organiserandet af nationalgarden
samt framlade den sedermera genomförda planen till
Frankrikes indelning i departement och ett projekt
till »förklaring af menniskans rättigheter», hvilket,
ehuru förkastadt på grund af sitt filosofiska dunkel,
starkt verkade på sinnena. I de parlamentariska
striderna uppträdde han lifligt mot konungens veto och
för enkammaresystemet. Misstänkt för att hafva varit
medveten om de orleanistiska rörelserna d. 5–6 Okt.,
drog han sig undan och uppträdde under en längre tid
endast för inrättandet af jury. 1791 vägrade han att
låta välja sig till biskop i Paris, men ingick efter
d. 10 Aug. 1792 i Nationalkonventet och röstade,
om ock motvilligt, för Ludvig XVI:s död. Genom den
största försigtighet räddad undan skräckväldets
faror, blef han efter d. 9 Thermidor år II (27 Juli
1794) medlem af välfärdsutskottet och deltog, 1795,
i förhandlingarna med Preussen, Holland och Spanien,
men afböjde den honom erbjudna presidentvärdigheten i
utskottet äfvensom ledamotskapet i direktoriet. Trots
denna tillbakadragenhet blef han d. 12 April 1797
föremål för ett misslyckadt attentat af abbé
Poulie. I Juni 1798 afgick han som ambassadör till
Berlin och ådagalade i denna egenskap en betydande
diplomatisk begåfning. I Maj 1799 inträdde han i
direktoriet och blef i Juni dess president, men då han
trodde, att Frankrikes ställning kunde räddas endast
genom Bonapartes militärdiktatur, sällade han sig till
denne och förberedde statskuppen af d. 18 Brumaire
år VIII (d. 9 Nov. 1799). Ehuru han, då hans utkast
till ny konstitution endast delvis antogs, afsade
sig den först mottagna värdigheten af andre konsul,
mottog han den stora statsdomänen Crosne och lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
