Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinusbussol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bladen pardelade, med ojämnt groftandade
sidoflikar och stor äggrund groftandad
ändflik, de öfre deremot försedda med spjutlik
ändflik. Skidorna äro kort syllika, tilltryckta,
växten sträfhårig. S. sophia L., finbladig vägsenap,
stillfrö, har bladen dubbelt parbladigt delade
och kronbladen kortare än fodret. Båda dessa arter
hafva förr användts i medicinen, den förra såsom
bröstmedel, den senares frön såsom blodstillande.
O. T. S.
Sitiofobi l. sitofobi (af Grek. sitos, mat, och
fobos, fruktan), med, näringsvägran, fruktan för mat,
ett hos sinnessjuka ofta förekommande fenomen. Mest
träffas detta hos melankoliska patienter, föranledt
närmast vare sig af sjelfmordstendens och medveten
afsigt att genom svält förkorta lifvet eller af
hörselhallucinationer – röster förbjuda dem att äta –
eller fixa idéer – de hafva icke råd att äta, de äro
ovärdiga maten – eller slutligen på en oreflekterad
envis motvilja mot alla rubbningar i det dvallika
tillståndet. Sitofobien fordrar i olika fall olika
förfarande: somliga patienter äta, då man stoppar
maten i munnen på dem, andra först, då de äro ensamma
och obevakade. I de svårare fallen måste användas
tvångsmatning med sond, som föres ända ned i magsäcken
genom mun eller bäst genom näsan, hvarpå kraftsoppor,
mjölk, öl, vin, te m. m. hälles ned genom en tratt.
F. B.
Sitiologi (af Grek. sition, mat, och logos, lära),
läran om näringsmedlen.
Sitka l. Ny Archangelsk, hufvudstad i nord-amerikanska
territoriet Alaska, på en ö, genom Sitka
l. Norfolksundet skild från fastlandet. Omkr. 720
innev. S., grundadt 1799, var fordom hufvudstad i de
ryska besittningarna i Amerika.
Sitofobi. Se Sitiofobi.
Sitofylakes (af Grek. sitos, säd, och fylax,
väktare), »spanmålsfogdar», kallades i det forna
Athen vissa ämbetsman, som hade till uppgift att
öfvervaka införseln af spanmål och tillse, att såväl
spanmål som mjöl och bröd såldes efter laglig vigt
och till fastställda pris. Dessa ämbetsmän voro
5 för det egentliga Athen och 5 för hamnstaden
Peiraievs. A. M. A.
Sitta, zool. Se Nötväckslägtet.
Sittbad. Se Bad.
Sittben, Os ischiadicum, anat., bakre-nedre delen
af höftbenet. Sittbenet bildar kring höftbenshålet
en nedre begränsning, en båge eller vinkel, med en
vertikalt nedstigande och en horisontal arm. På
gränsen mellan båda armarna finnes en grof knöl,
sittknölen l. sittbensknölen, som utgör det fasta
stöd under huden, på hvilken kroppen (genom bäckenet)
hvilar vid sittning. G. v. D.
Sitten. Se Sion.
Sittfoglar, zool. Se Insessores.
Sittra, skeppsb. Se Spant.
Situation, Fr. (af Lat. situs, läge), läge,
belägenhet; tillstånd; inbegreppet af de förhållanden,
i hvilka någon befinner sig. – Situationsplan, ritning
i mindre skala, som angifver en byggnads eller annan
anläggnings läge i förhållande till kringliggande
föremål. –
Situationsstycke, dramatisk diktning, hvari författaren
framförallt eftersträfvat en detaljerad utmålning
af situationerna, så att karaktersteckningen
och handlingen fått en underordnad betydelse. För
dylik dramatisk framställning lämpa sig komiska
situationer mer än tragiska, då det nämligen ligger
i ett situationsstyckes natur att lemna ett friare
spelrum åt tillfälligheten, som inom det komiska
spelar en vida större rol an inom det tragiska. Bland
författare, som lemnat situationsstycken af komiskt
innehåll, märkas främst spanioren Lope de Vega och
fransmannen Musset. Till situationsstycken af ett mera
allvarligt innehåll höra de flesta dramatiska alstren
af fransmännen Hugo, Dumas d. y., Augier och Sardou.
Situla, Lat., arkeol., italienskt bronskärl från
forntiden, vanligen nedåt afsmalnande och försedt
med två rörliga hankar.
Sit venia verbo (förkortadt s. v. v.), Lat., må ordet
vara tillåtet, med förlof sagdt.
Sium, bot. Se Strätta.
Siût l. Assiut (Kopt. Saud), stad och hufvudort i
Öfre Egypten, mudirije Siut (2,174 qvkm., 583,596
innev. 1882), vid Nilen. 31,575 innev. (1882). Säte
för en pasja och en koptisk biskop. S. är ändpunkt
för jernvägen utmed venstra Nilstranden samt
hufvudstation för karavanhandeln med Nubien och
östra Sudan. Tillverkning af solfjädrar, läder-
och lervaror. Kalladt Lykoupolis, »vargstaden»,
var det under forntiden af stor betydelse och eger
ännu åtskilliga katakomber, i hvilka de i denna trakt
dyrkade vargarnas mumier förvaras.
Siva, oas i Libyska öcknen. Se Ammonium.
Siva l. Sjiva, äfven Çiva, indisk gudomlighet, en
af brahma-lärans förnämsta gudomligheter, ingår
jämte Brahma och Vischna i den indiska treenigheten
(»trimurti»), inom hvilken Brahma är representant
för skapelsen, Vischnu för upprätthållelsen och
förnyelsen, S. för döden och förgängelsen. I denna
sin egenskap tänkes S., alltefter olika åskådningar,
än såsom en god och välgörande, än som en ond och
förstörande gudamakt. I senare fallet framställes
hans bild som ett svart vidunder, omgifvet af
de mest skräckinjagande attribut, ormar, drakar
o. s. v. S. är en af de gudar, som ej förekomma i
Vedaböckerna, och hvilkas dyrkan sålunda antingen
helt och hållet tillhör ett senare utvecklingsskede
inom den arisk-indiska religionens historia eller ock
fått sin plats inom densamma under inflytelse af den
starka dravidiska reaktion, som med all sannolikhet
under någon tid egt rum från de inhemska stammarnas
sida mot vedafolkens enkla, sublima gudalära.
E. Sn.
Sivadsji. Se Maratter.
Sivan, Hebr., den tredje månaden i judarnas kyrkliga
år, den nionde i deras borgerliga år. Denna månad,
som har 30 dagar, motsvarar ungefär Juni hos de
kristne. Jfr Pingst.
Sivâs. 1. Turkiskt vilajet i östra delen
af Mindre Asien. Omkr. 64,275 qvkm. 461,524
innev. (1887). Landet är bergigt, men med fruktbara
dalar, samt vattnadt af Kisil-Irmak och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
