Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sive ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en mängd åtgärder för munkordnarnas reformation. I
den yttre politiken hyste han vidtomfattande planer
och sökte genom att underblåsa furstarnas strider
återupprätta kyrkans verldsliga öfverhöghet. På
en gång praktiskt beräknande och böjd för det
fantastiska, lät den snillrike mannen sig hänföras
af den dock aldrig realiserade idén om ett nytt
korståg. För Roms utveckling och förskönande var
han kraftigt verksam dels genom anläggandet af en
storartad vattenledning, dels genom uppförandet af
flere praktbyggnader, 4 egyptiska obelisker och
fullbordandet af Peterskyrkans kupol. De antika
monumenten förstod han dock ej att uppskatta, utan
förstörde eller vanställde dem i sin ifver att
gifva dem en kristen prägel. Han ifrade äfven för
bildningens höjande, i det han anlade ett universitet
i Fermo samt kollegier i Rom och Bologna, hvarjämte
han sjelf ombesörjde nya upplagor af Ambrosius’
skrifter och af Versio vulgata. Den outtröttligt
arbetande, storslagne, men despotiske kyrkofursten
afled d. 27 Aug. 1590.
Sjaban, den åttonde månaden i det muhammedanska
månåret.
Sjabatz, stad i Serbien, vid Save, 85 km. v. om
Belgrad. 9,206 innev. (1885). Liflig säd- och
boskapshandel. Staden är biskopssäte samt har ett
gymnasium.
Sjabbatai Zevi. Se Schabbatai Zevi.
Sjablon. Se Chablon.
Sjabrak l. sjabrack (Turk. tsjaprâk),
sadeltäcke, valtrapp, rya, täcke, som medelst
en omslagsgjord fästes öfver sadeln på hästar.
H. W. W.
Sjabrakhyenan, zool. Se Hyendjuren.
Sjachovskoj, rysk furstefamilj, hvilken leder sina
anor från Rurik. – 1. Jakov Petrovitj S., f. 1705,
d. 1772, justitieminister 1762, efterlemnade vigtiga
memoarer, utg. af Katjenovski 1810 (ny uppl. 1875). –
2. Ivan Leontjevitj S., rysk general, f. 1776,
gjorde sina första fälttåg under Suvorov, blef
generallöjtnant efter slaget vid Leipzig (1813)
och deltog som kårbefälhafvare i polska kriget
1831, der han utmärkte sig vid Ostrolenka och vid
stormningen af Varsjav. 1848–58 var han president
för militärdepartementet inom riksrådet. Död
1860. – 3. A. A. S., rysk skådespelsförfattare,
f. 1777, d. 1846, skref omkr. sjuttio komedier,
med hvilka han under en tid af trettio år
beherskade den ryska skådebanan. – 4. Alexej
Ivanovitj S. rysk militär, f. 1812, deltog som
befälhafvare för 11:te armékåren i rysk-turkiska
kriget 1877–78 och i striderna framför Plevna
samt blef 1881 generaladjutant och chef för 1:sta
gardeskavalleri-divisionen i Petersburg.
Sjackel (Eng. shackle), sjöv., en i skothornet af ett
segel sittande pjes af jern, så beskaffad, att såväl
båda liken som skot- och gigtågs-(upphalare-)blocken
kunna fästas deri. Den motsvarande inrättningen
på underseglen å svenska örlogsfartyg kallas
skothorns-klammen. Inom handelsmarinen är
sjackel äfven benämning på en kläm, som förenar
ankarkettingens olika delar med hvarandra. Jfr
Ankarketting. R. N.
Sjadrinsk, stad i ryska guvern. Perm, vid Tobols
biflod Isset. 14,754 innev. (1885). Liflig handel
samt fabrikation af pelsar, mössor m. m.
Sjaellandske kirkeret, en af biskop Absalon 1170 för
Själland utfärdad kyrkolag. Se Absalon.
Sjafarik [sjafarsjik], Pawel Josef, tsjechisk lärd,
född 1795 i Kobelyarovo i ungerska komitatet
Gömör-Kis-Hont, blef 1819 rektor för serbiska
gymnasiet i Neusatz, men bosatte sig 1833 i Prag,
der åtskilliga vänner genom insamling tillförsäkrade
honom lefvebröd för fem år. Ryktbar genom sina
forskningar i sydslavisk literatur och genom sina
jämförande språkforskningar, erhöll han 1836 anbud
på en professur i Moskva och 1840 på den slaviska
professuren i Berlin eller Breslau, men
afböjde bägge dessa anbud. 1841 utnämndes han till
bibliotekarie vid universitetet i Prag, hvilken
befattning han bibehöll till sin död, 1861. Under
en kortare tid innehade han derjämte den på hans
förslag upprättade professuren i slaviska språk. Hans
förnämsta arbete Slovanské starozitnosti (1837; 2:dra
uppl. 1863) är den första med kritik och grundlighet
skrifna historia öfver de slaviska folken (till år
1000). Af hans öfriga verk må nämnas: Geschichte der
slawischen sprache und literatur nach allen mundarten
(1826; ny uppl. 1869), Slovansky Národopis (Slavisk
etnografi, 1842; 3:dje uppl. 1849), samlingar
af slovakiska folkvisor samt afhandlingar öfver
sydslavernas och böhmarnas språk och literatur.
Sjagg (Eng. shag, af Angels. sceacga, samma stam
som Sv. skägg, af Isl. skegg), egentl. lurfvigt hår,
ett slags till möbler användt ylletyg med grof lugg.
Sjagräng, ett slags läder. Se Chagrin och Läder,
sp. 410.
Sjah, Pers., herskare öfver ett rike; konung. Se
vidare Padisjah.
Sjâhnâme, Pers., »konungaboken», berömd episk dikt
af den persiske skalden Ferdusi.
Sjakalen. Canis aureus, zool., en till hundslägtet
hörande art, hvars utbredningsområde sträcker sig
öfver en stor del af Asien, norra Afrika samt
Dalmatien och Grekland. Den står vargformerna
närmare an räfvarna, har de för de förra utmärkande
kraniekaraktererna och en rund pupill, men
närmar sig deremot räfvarna genom längre nos och
yttre habitus. Pelsen är måttligt långhårig, grof;
bottenfärgen grågul, på ryggen och sidorna svartaktig,
på buksidan gulröd eller ljusgul. Sjakälen är
sannolikt samma djur, som Simson använde för att
spela filistéerna det bekanta sprattet. Hvad
lefnadssättet beträffar, visar sig sjakalen vara
en mellanlänk mellan räfven och vargen. Om dagen
håller han sig dold; först på qvällen ger han sig
i stora flockar ut på ströftåg. Både hans tjut och
hans närgångenhet hafva gjort honom illa beryktad.
Oförsynt går han till och med in i bebodda hus och
tager för sig hvad ätbart han kan komma öfver.
L-e.
Sjakå, rättare tsjakå (se d. o.).
Sjal, Pers., Eng. shawl, urspr. ett slags mycket fint
ylletyg, numera benämning för ett väfdt, stickadt
eller virkadt större tygstycke till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
