- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1131-1132

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sive ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skydd för halsen, ryggen och bröstet. Om de berömda
kasjmir-sjalarna se art. Geten, sp. 1137. – Sjalett,
liten sjal, fruntimmershalsduk, hufvudkläde.

Sjamaner kallas i nord-asiatiska land (Stora Tatariet,
Mongoliet, en del af Kina, Sibirien, Kamtsjatka)
vissa personer, hvilka betraktas såsom medlare mellan
andarna och menniskorna. De äro både prester och
läkare samt anses kunna genom sina trollsånger göra
underkurer. Deras lära, sjamanismen, en lemning af
den urgamla dyrkan af förfädernas andar, framträder
i olika former hos alla folk af den turanska rasen,
i sin högsta utveckling hos mandsju-tatarerna under de
århundraden, som föregingo deras invasion i Kina. Den
var hos de senare påverkad af buddhismen, men utan att
förlora sin ursprungliga karakter. Sjamanerna, hvilka
tro sig få uppenbarelser om tillkommande händelser,
pläga sjungande och slående på trumma samt genom
kretsande rörelser försätta sig i ett kataleptiskt
och ekstatiskt tillstånd, hvarunder de uttala sina
orakelsvar. Deras gudstjenst består i offer, bön
och sång.

Sjamanism. Se Sjamaner.

Sjamplon l. sjamplun, vanlig förvrängning af
chablon (se d. o.). Inom artilleriet menas med
sjamplon en cylindrisk hylsa af zinkbleck, genom
hvilken de färdiga karduserna (se d. o.) trängas,
för att man skall få veta huruvida deras diameter
och längd äro riktiga. Sjamplun användes äfven
vid vissa projektilers besigtning. Den mall,
efter hvilken kardustyget utklipptes, kallades
likaledes förr sjamplun. – Sjamplunbräder. Se
Bräder. – Sjamplonjern. Se Chablon.
H. W. W.

Sjamponera (Eng. shampoo), med salvor eller feta
oljor ingnida eller knåda kroppen eller vissa
kroppsdelar. Subst. sjamponering.

Sjamyl (Sjamil, d. ä. Samuel), egentl. Ben
Muhammed Sjamyl Efendi,
tjerkesshöfding, kallad de
trognes furste, föddes 1797 i Aul Himry, i norra
Dagistan. Först murid (se Muridism), anslöt
han sig sedan till den med sufismen beslägtade
religionssekt, hvilken bildats af Kasi Molla
Muhammed. Han tog del i det uppror, som utbröt emot
ryssarna i Kaukasus 1824. Då han vid stormningen af
bergsfästet Himry 1831 ensam bland hela besättningen
blef räddad, betraktades han som ett helgon och valdes
1834 till sin sekts öfverhufvud. Med den religiösa
hänförelsens kraft förenade han Dagistans stammar
till en teokratisk stat, och genom ett af honom
sjelf organiseradt försvar trotsade han framgångsrikt
ryssarnas angrepp. Innestängd i bergfästet Achulgo
1839 och 1849 samt i Salty 1848, räddade han sig undan
med sällspord djerfhet och gjorde år 1850 ströftåg
ända in på transkaukasiska slätten. Vid Krimkrigets
utbrott 1853 återupptog han striden, understödd af
Turkiet och vestmakterna, men blef slagen vid Aul
Ismail 1858 och fördrifven från fästet Veden 1859
samt måste i sin sista tillflyktsort Gunib, efter
förtviflad kamp, gifva sig åt general Barjantinskij
d. 6 Sept. s. å. Efter att med
sin familj på regeringens anvisning hafva tillbragt
några år i Kaluga och Kiev, dog S. i Medina i Mars
1871.

Sjan (Shan, Schan), folkstam. Se Tai.

Sjangai. Se Shanghai.

Sjangalla l. Sjangallo, af abessinierna använd
benämning på hedniska negrer, särskildt på det på
abessiniska höglandets nordvestra sluttning boende
åkerbrukande Bazen- l. Kunâma-folket, hvars
samhällsinrättningar äro pa-triarkaliska och hvars
språk röjer likhet med nubiskan.

Sjanker (Fr. chancre), en sjukdom i könsorganen. Se
Veneriska sjukdomar.

Sjan-si, provins i norra delen af Kina, begränsas i
v. af provinsen Sjensi, i s. och ö. af provinserna
Honan och Pe-tsji-li, i n. af öcknen Sjamo l. Gobi
och af kinesiska muren. Areal 170,853 qvkm. Omkr. 10,8
mill. innev. Hufvudstad: Tai-Juen, med omkr. 250,000
innev.

Sjan-tung, kustprovins i nordöstra Kina,
begränsad i ö. af Gula hafvet, i v. och n. af
provinsen Pe-tsji-li och i s. af provinsen
Kiang-su. Areal 139,282 qvkm. Omkr. 36 1/2
mill. innev. S. genomflytes af den stora
kejsarekanalen och af Hoang-ho. Hufvudstad: Tsi-nan,
med omkr. 120,000 innev.

Sjapur. persiska konungar, af sasanidernas slägt. Se
Persien, sp. 1092–93.

Sjar-dag (Lat. Scardus mons), bergskedja på
Balkanhalfön, löpande från n. ö. till s. v. emellan
Katsjanik-Kumanova i n. och Divra i s., inom vilajetet
Kossovo. På S. upprinna Vardar och flere af Drins
bifloder. De högsta topparna äro Ljubatrn (3,050 m.),
Kobelitza (2,300 m.) och Babasanitza (2,300 m.). Från
Prisrend till öfre Vardar leder passet Kalkandelen
(1,600 m.).

Sjas, flod i Ryssland, rinner upp ur träsk i
guvern. Novgorod, flyter i nordvestlig riktning in i
guvern. Petersburg och faller ut i Ladoga efter ett
lopp af 246 km. Floden är segelbar under en sträcka
af 100 km. samt står genom en kanal i förbindelse
med den af Volga och dess tillflöden bildade, stora
vattenvägen mellan Kaspiska hafvet och Östersjön.

Sjasjka l. tsjasjka, en ursprungligen af tjerkesser
och derefter äfven af kosaker begagnad, lätt och
lindrigt krökt sabel med handtag utan bygel och med
träbalja. Dylika sablar, fastän något tyngre och med
vanligt fäste, hafva sedan 1881 användts vid hela
ryska kavalleriet och ridande artilleriet. Sabeln
föres i en med läder öfverdragen träbalja, som bäres
i koppel öfver högra axeln. C. O. N.

Sjatt-el-arab. Se Eufrat.

Sjauval, den tionde månaden i det muhammedanska
manåret.

Sjavli (Szawle), stad i ryska guvern. Kovno,
vid Libau–Romno–Kosjedary-banan. Omkr. 20,000
innev., deraf en mängd judar. Handel med säd och
lin. Tobaksfabriker, såpsjuderier och qvarnar.

Sjebat (Schvat), Hebr., »nattens månad», den elfte
månaden i judarnas kyrkliga år, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free