Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sive ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skapar en byråkrati, hvilken, på samma gång
som den utöfvar ett otillbörligt förmynderskap
öfver medborgarna, blir i hög grad beroende och
osjelfständig i förhållande till regeringsmakten;
och slutligen derigenom att det stora antal
statstjenstemän, som en dylik organisation
kräfver, medför alltför betungande kostnader för
det allmänna. Sjelfstyrelsen deremot verkar i hög
grad uppfostrande och lifgifvande: den uppväcker och
vidmakthåller en kraftig och vaken medborgareanda samt
framkallar lust och förmåga till en fruktbringande
verksamhet på olika områden. Det faller emellertid
af sig sjelf och följer af statsbegreppet, att
en icke oväsentlig del af förvaltningsgöromålen
måste ledas och regleras af regeringsmakten,
d. v. s. i större eller mindre mån vara underkastade
centralisation. Sjelfstyrelsen och centralisationen
måste förenas. Vissa förvaltningsgrenar,
t. ex. militärväsendet, måste till följd af sakens
natur vara underkastade större centralisation än
andra. I allmänhet kan sägas, att ju mer kulturen
tillväxer, dess flere områden öppna sig, på hvilka
det allmänna måste ingripa reglerande, begränsande
eller skyddande, medan samtidigt upplysningens
och medborgareandans ökande och stärkande medföra,
att en allt större del af rena förvaltningsgöromål
kan öfverlemnas åt folket sjelf. Det är en af
de moderna statsvetenskapernas och den moderna
statskonstens svåraste uppgifter att bestämma
gränsen mellan sjelfstyrelse och centralisation,
mellan medborgarnas fria sjelfverksamhet och
statsförvaltningens ingripande. Jfr Byråkrati,
Centralisation, Decentralisation och Förvaltning.
H. S-n.
Sjelftägt, jur., kallas det förfarande, då någon,
utan anlitande af offentlig myndighets biträde,
sjelf tager sig rätt. Undantagsvis kan ett sådant
förfarande vara tillåtet. Sålunda må gods, som man
förlorat genom brott eller på annat sätt, tagas åter
från »lösker man» (lös person, lösdrifvare), från den,
som är misstänkt för att vilja rymma, samt från tjuf,
som träffas å bar gerning. Likaså har man i vissa
fall rätt att sjelf sätta sig i besittning af saker
till säkerhet för ett anspråk (se Pantning). Regeln
är emellertid, att sjelftägt är en förbjuden och
straffbar gerning. Straffet är böter eller fängelse
i högst sex månader. J. H-r.
Sjeljabov, Andrej Ivanovitj, rysk nihilist,
född på Krim 1850, son af en lifegen, studerade
juridik i Odessa, men fängslades 1877 som medlem af
hemliga socialistiska sällskap. Lösgifven, företog han
agitationsresor till de sydryska universiteten, anlade
det misslyckade jernvägsattentatet mot Alexander II
1879, ledde explosionen i Vinterpalatset 1880 och
förberedde katastrofen i Mars 1881, som hade till
följd kejsarens död. Sjelf hade S. tvänne dagar förut
blifvit gripen och afrättades d. 15 April s. å.
Sjemacha l. Sjamacha, stad i Kaukasus,
guvern. Baku, naturskönt belägen 680 m. öfver
hafvet, vid steppfloden Pirsagat. Omkr. 25,000
innev. Befolkningen idkar trädgårdsskötsel och handel
samt tillverkar siden- och
bomullstyger i betydande mängd. Staden anlades
1824 i närheten af Stara-S., fordom hufvudstad
i kanatet Sjirván och en af de vigtigaste
silkesmarknaderna. Förstörd genom tvänne jordbäfningar
(1859 och 1872), är den numera nästan helt och
hållet nybyggd.
Sjendu, birmansk folkstam. Se Hling-dsju.
Sjen-si, provins i nordöstra delen af Kina, begränsad
i ö. af Hoang-ho, i n. af kinesiska, muren, i v. af
Tatariet och i s. af floden Han. Areal 210,340
qvkm. Omkr. 8 1/4 mill. innev. Landet är, i synnerhet
i n., fruktbart och välodladt. Hufvudstad: Si-ngan,
med omkr. 1 mill. innev.
Sjer (Sjeri), Arab., gemensam benämning på dem
bland muhammedanernas kyrkliga och, borgerliga lagar,
som hvila på koran eller traditionen.
Sjerbet. Se Sorbet.
Sjeremetjev, rysk adelsslägt af preussiskt eller
tatariskt ursprung. – 1. Ivan Vasiljevitj S.,
bojar, utmärkte sig i krigen mot de krimska
tatarerna och vid eröfringen af Kazan 1552. –
2. Boris Petrovitj S., generälfältmarskalk, en af
den ryska härens skapare under Peter den store, född
1652, besegrade den svenske generalen Schlippenbach
vid Erastfehr 1701 och. 1702 och Hummelshof 1702,
anförde ryssarnas center i slaget vid Poltava
(l709) samt eröfrade Livland 1710. Död 1719. Hans
korrespondens med Peter I utgafs (1774–79) af sonen
Peter Borissovitj S. – 3. Nikolaj Petrovitj S.,
öfverkammarherre, den sistnämndes son, född 1751,
död 1809, grundade i Moskva ett efter honom uppkalladt
hospital för främlingar och nödlidande.
Sjeri at-el-Kebir, »den stora floden», arabernas namn
på Jordan.
Sjerif, Arab., »ädel», bland muhammedanerna titel
för Muhammeds efterkommande. Jfr Nakib.
Sjersjel (Fr. Cherchell). Se Caesarea.
Sjersmin, bot. Se Schersmin.
Sjeval, den tionde månaden i den muhammedanska
kalendern. Den motsvarar ungefär Juli och har
29 dagar.
Sjevtjenko (Szevczenko), Taras Grigorievitj,
lillrysk skald och målare, född 1814 i guvernementet
Kiev af lifegna föräldrar, fick på sin herres
bekostnad resa till Petersburg, der han genomgick
konstakademien. Återkommen till Ukrajna 1844, skref
han bl. a. dikten Kaukasus, i hvilken han skildrade
huru en hans vän för sin frisinthet blifvit sänd till
Kaukasus och stupat i striden mot tjerkesserna. I
anledning deraf fängslades han sjelf 1847. Frigifven
1857, återvände han till Petersburg och dog der
1861. S. är den mest framstående bland de lillryske
skalderna, på en gång äkta nationel samt besjälad
af kärlek till humanitets- och frihetsidealen. Hans
förnämsta verk är Kobzár (1840), en samling
lyrisk-episka dikter öfver nationella ämnen.
Sjibbolet (Hebr., »kornax»), egentl. det ord,
på hvars uttalande (sibbolet) gileaditerna enligt
Domareboken 12: 5, 6 igenkände de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
