Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjiism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1877 samt befästes och försvarades mot Sulejman
pasjas angrepp Aug. och Sept. s. å. Den 9 Jan. 1878
tvangs en turkisk här om 25,000 man att kapitulera
nära byn Sjipka, belägen vid passets södra ände.
Sjir-Ali, Dost Muhammeds son, emir i Afganistan, född
1825, uppsteg på tronen 1863, men måste kämpa mot
åtskilliga efter makten sträfvande anhöriga, framför
andra sonen Jakub, hvilken gjort sig till ledare för
det missnöjda gammalnationella partiet. Anslutande
sig till Ryssland, tillbakavisade han 1878 en engelsk
ambassad, men blef i anledning deraf angripen af
britiska trupper och måste fly till ryska Turkistan,
der han dog d. 21 Febr. 1879. Till hans efterträdare
utropades Jakub.
Sjiras, stad och hufvudort i persiska provinsen
Farsistan, fordom de persiske herskarnas blomstrande
residens, belägen vid floden Roknabad, i en fruktbar,
af berg omgifven dal. Omkr. 32,000 innev. Staden,
som är vida berömd för sina sköna qvinnor och sina
härliga trädgårdar, producerar vin, rosenolja,
glas och lervaror, siden- och bomullstyg, läder
samt dyrbara vapen. Den är trångt byggd, omgifven
af murar och bastioner samt bär ännu spår af en
jordbäfning, hvaraf den hemsöktes 1853, och vid
hvilken omkr. 10,000 menniskor omkommo. S. blef under
7:de årh. kalifernas fält- och hofläger och var i
synnerhet från 13:de till slutet af 14:de årh., då det
af Timur eröfrades, medelpunkten för Orientens prakt,
dess poesi och vetenskap. I närheten af S. ligga de
båda skalderna Hafis’ och Saadis grafvar.
Sjire, flod i sydöstra Afrika, rinner ut ur södra
änden af Njassa-sjön, bildar Pamalompe-sjön och
Murchisonfallen samt flyter, derefter segelbar, i
sydlig riktning genom Mangandsjas högland och faller
från v. ut i Sambesi, efter ett lopp af 600 km.
Sjirva, en af Livingstone 1859 upptäckt sjö i sydöstra
Afrika, under 15° s. br. och 36° ö. lgd fr. Greenw.,
520 km. v. om Mosambik, 586 m. öfver hafvet. Sjön har
en längd af 120 km., en bredd af 30 km. och saknar
utlopp. I dess omgifningar höja sig bergen ända till
2,600 m. Stränderna äro fruktbara.
Sjirvan, fordom persisk provins i Transkaukasien,
omfattande området mellan sydöstra Kaukasus, Kaspiska
hafvet, Kuras nedre lopp och landskapet Sjeki. Tillika
med Sjeki och södra Dagistan kallades S. i forntiden
Albania. Det var berömdt för sin rikedom på frukt och
för sin silkesodling. Efter sasanidernas störtande
(641) sökte det beständigt under inhemska kaner häfda
sitt oberoende, men afträddes af Persien till Ryssland
1813 och införlifvades med detta rike efter den siste
kanens död 1820. Sedan 1859 bildar S. hufvuddelen
af kretsen Sjemacha i guvernementet Baku.
Sjisdra, stad i ryska guvernementet Kaluga,
vid Sjisdra, en af Okas bifloder. 11,646
innev. (1883). Handel med trävaror, linfrö, hampa
och säd.
Sjitomir, stad och hufvudort i ryska guvern. Volynien,
vid Dnjeprs biflod Teterev, 150 km. v. om
Kiev. Omkr. 55,000 innev. Betydande
handel med säd och trä. Ljus- och
tobaksfabriker. Staden, som är säte för en guvernör,
en grekisk ärkebiskop och en romersk-katolsk biskop,
har 12 kyrkor, en synagoga, ett gymnasium, ett
seminarium och en vacker teater. I 17:de och 18:de
årh. tillhörde den under namnet Zytomierz polska
vojvodskapet Kiev.
Sjiva, Ind. mytol. Se Siva.
Sjoa, ett af de största tilloppen till Laagen i
Gudbrandsdalen, Norge, bildar aflopp för fjellsjön
Gjende (1,010 m.), genomflyter Sjodalen och Hedalen.
Y. N.
Sjoa, landskap i sydöstra delen af Abessinien, af
fjällnatur, men mera fruktbart och tätare befolkadt
än rikets norra del. Innevånarna, som uppgå till
närmare 2 mill., äro dels kristna amharas, dels
muhammedanska eller hedniska gallas. Kufvadt af kejsar
Teodor 1856, återvann S. sin sjelfständighet 1868, men
ställde sig sedermera under öfverhöghet af Johannes,
furste i Tigre och Amhara. Efter dennes död (l889)
är konung Menelek i S. den förnämste herskaren
i Abessinien. Hufvudstad var fordom Ankobar, men
är numera Licheh, det forna Angolala, med
omkr. 3,000 innev.
Sjofn, Nord. myt., en af åsynjorna, om hvilken det
säges, att hon förmår vända såväl mäns som qvinnors
håg till kärlek.
Th. W.
Sjogerstad, socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. Areal 1,805 har. 584 innev. (1889). S. bildar
med Rådene ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Skara stift, Billings kontrakt.
Sjonhem, socken i Gotlands län, Norra häradet. Areal
1,852 har. 311 innev. (1889). S. bildar med Viklau
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Visby stift,
Medelkontraktet.
Sjosjong (Shoshong), stad i Betjuanalandet i
Syd-Afrika, vid Sjosjon, en biflod till Limpopo. S. är
en hufvudstation på stråkvägen mellan södra och
mellersta Afrika samt föreningspunkt för vägarna
från Griqualand West, Oranjeflodsrepubliken
och Transvaal. 15–30,000 innev., deraf omkr. 20
européer. Missionsstation.
Sjtiplje, stad i Turkiet. Se Istib.
Sju. Se Talsymbolik.
Sjubbf l. Tvättbjörnslägtet,
Procyon, zool., ett till rofdjursgruppen
Ursidae hörande slägte. Det kännetecknas genom en
kort, mårdlik kropp, ett baktill bredt hufvud. Tårna,
särskildt de främre, äro fria och mycket rörliga med
hoptryckta, böjda hår. Svansen är cylindrisk. Några
arter finnas i Amerika. Den gulgråa, svartmelerade
pelsen af den nordamerikanska arten P. lotor är väl
känd i den europeiska pelsmarknaden. Sitt namn
har tvättbjörnen erhållit af sin besynnerliga
vana att doppa födan i vatten och gnida den
mellan framtassarna, liksom för att tvätta
den. Han lifnär sig af både växt- och djurämnen.
L-e.
Sjudning, fys. Se Kokning.
Sjuhundra härad, i Stockholms län, ingår i
Mellersta Roslags domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Rimbo, Rö och delar af Skederid, Fasterna,
Husby-Lyhundra. Areal 28,285 har. 4,651 innev. (1889).
Sjuhundra kontrakt, i Upsala stift, omfattar de nio
pastoraten Rimbo med Rö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
