Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukvård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare fallet utbredas på vagnsgolfvet hö och
halm eller med sådant ämne stoppade madrasser
och säckar. De egentliga sjukhustågen äro
stundom ytterst dyrbara och inrättade med
mycken lyx, synnerligen förvaltnings-, läkare- och
köksvägnarna. Tyska Johannit-orden, som ombesörjer
en stor del af sjuktransporten i österrikiska
hären, eger utmärkta sjukhuståg, ordnade redan
under fred. Såsom regel antages i allmänhet,
att hvarje arméfördelning vid mobilisering bör
ega ett sådant tåg. I personvaggonerna finnas
i allmänhet om sommaren 12, om vintern, då ugnar
insättas, 10 bårar, som vanligen upphängas i tvänne
etager i sadelgjordar eller i ringar af guttaperka,
fästa vid sidoväggarna, äfven medelst liggfjädrar
(Grunds system), smidda tänger, s. k. djefvulsklor
(hamburgska systemet), spiral- och snäckfjädrar eller
fjädrande trästänger (Smiths system). Vagnarna äro
sinsemellan förenade genom bryggor, så att sjukvården
kan obehindradt fortgå. Ventilationsinrättningarna och
uppvärmningsapparaterna äro af olika slag. De tyska
sjukhustågen skola utgöras af 33 vagnar, å hvilka
240 liggande sjuka kunna transporteras. Särskildt
reglemente för sanitetståg af olika slag utarbetades
1885 af svenska militära helsovårdskomitén, efter
fortsatta försök med sådana tåg af olika beskaffenhet.
Under fransk-tyska kriget 1870–71 evakuerades från
Frankrike till hemorten 250,000 man, bland dem 96,000
under Aug.–Okt. 1870. 40,000 man fördes på sjukhuståg,
de öfrige i vanliga jernvägsvagnar. Sjukhuståg började
att ordnas först vid krigets utbrott. Sammanräknadt
funnos sedan att tillgå 36 sådana tåg, af hvilka 9
utrustade af Röda korset.
Sjuktransport till sjös eger åtskilliga fördelar
framför transporten till lands. Forslingen å
fartyg, åtminstone när den försiggår på lugnvatten,
är nämligen för svårt sårade ojämförligt mera
skonande än forslingen äfven i de bäst inrättade
sanitetståg. Dertill kommer, att jernvägarna
under krig ofta äro så starkt upptagna för den
stridande delen af armén, att sanitetståg endast
med stor svårighet och tidsutdrägt kunna föras till
bestämmelseorterna. I England hafva sjukskepp och
sjuktransportfartyg af utomordentlig beskaffenhet
blifvit inredda och använda under krig i aflägsna
trakter, som egt sjöförbindelse med hemorten. För
flodfart och transport inomskärs hafva, under
turkisk-serbiska äfvensom under 1870–71 års
fransk-tyska krig, sanitetsfartyg af olika slag
blifvit använda. I allmänhet utgöras de af större,
däckade pråmar å hvilkas däck provisoriska baracker
uppförts, och till lämpligt antal bogseras de af en
vanlig passagerarebåt, hvars hytter användas för
sjuka officerare och underofficerare. Vigten af
sjuktransportfartyg har icke blifvit förbisedd
i Sverige. Redan 1872 föreslog dåv. hertigen
af Östergötland, såsom ordförande i frivilliga
sjukvårdsföreningen, inrättandet af en ambulansbrigad
till sjös, bestående af en ångbåt om 20 till 30
hästars kraft samt 4 kanonslupar, hvardera inredd
för 12–15 sängar, en kanonjolle och en liten ångslup
som avisobåt, allt med nödig
personal och materiel. En kanonslup, Vidar,
och en kanonjolle, Hottur, ställdes då till
föreningens disposition, inrättades på lämpligt
sätt och hafva sedan med fördel blifvit använda vid
fälttjenstöfningar. En modell af sjukfartyget Vidar
prisbelöntes vid utställningen i Bruxelles 1876
och väckte der mycken uppmärksamhet.
Hvad slutligen
de stående fältsjukhusen angår, organiseras dessa
hufvudsakligen enligt samma grunder som militära
sjukhus i fred. Hufvudsakligen plägar man för
ändamålet använda sjukbaracker (jfr Baracksystem),
och sjukvården bestrides väsentligen, liksom delvis
äfven inom andra liniens sjukvårdsformationer,
genom Röda korsets försorg (jfr Frivillig sjukvård
i fält). I Tyskland användes under 1870–71
årskrig 577 baracker med 18,210 sängar. För
sjuka krigsfångar voro 130 baracker med 7,073
sängar disponibla. Ventilationsanordningarna
och uppvärmningsanstalterna voro af olika
beskaffenhet. Bland de bästa barackbyggnaderna
voro kronprinsessans sjukhus i Homburg,
barackerna i slottsparken vid Neuwied, i
Heidelberg och Karlsruhe; den mest storartade
anläggningen var Tempelhofsjukhuset utanför
Berlin, en sjukstad med 50 baracker i 3 grupper,
uppförda af militäradministrationen, staden och
röda-kors-föreningen. Utom de 30 sängplatserna
innehöll hvarje barack vid ingångsgafveln 4 små rum,
afsedda till badrum och kök samt till sjukvaktare
och »die pflegende dame». Alla barackerna hade
ventilation medelst takryttare och voro rikligen
försedda med aflopps-, vatten- och gasrör. Utom de
vanliga jernkaminerna användes äfven gasugnar för att
höja temperaturen, hvilket väl behöfdes under den
kalla vinterns förlopp, men dock i längden blef väl
dyrbart. Träbarackerna syntes mången till en början
för kostsamma i jämförelse med inredandet af redan
befintliga byggnader, men sluträkningen efter kriget
utvisade, att barackerna, med sin rika lufttillgång
och sina öfriga sanitära fördelar, påtagligt lemnade
svårare sjuka och sårade mycket bättre utsigter till
helsa och vederfående än de gamla byggnaderna, så
att barackernas uppförande i det hela utgjorde stor
besparing af menniskolif; en åsigt som erfarenheten
allt framgent bekräftat. O. T. S. E. E-m.
Sjukvårdsafgift, personlig, kallas en personlig skatt,
hvilken till bestridande af allmänna sjukvården
uttaxeras på hvar och en, som är skyldig utgöra
mantalspenningar. Skatten skall af qvinna utgöras
med hälften af det belopp, som erlägges af man, och
får ej sättas högre än 50 öre för hvarje skattskyldig
af mankön. Dess belopp fastställes af vederbörande
landsting eller, i städer som ej deltaga i landsting,
af stadsfullmäktige. Jfr Kurhus och Personlig skatt.
Sjukvårdsmanskap (jfr Ambulans). I
svenska hären indelas sjukvårdsmanskapet
i sjukvårdssoldater, sjukbärare och
sjukvaktaresoldater. Sjukvårdssoldaterna, 3 man af hvarje
bataljon eller division, skola, när de antagas, vara
under 30 år och besigtigade af läkare vid den kår de
tillhöra. Synnerlig vigt skall äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
