Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjökavalleri, en stundom förekommande benämning
på kryssare, torpedobåtar och
rekognosceringsfartyg.
Sjö-ko l. hafs-ko, zool. Se Dugongslägtet.
Sjökock-slägtet, Callionymus, zool., tillhör
fam. Gobiidae, ordn. Acanthopterygii (taggfeniga
fiskar) inom fiskklassen. Kroppen saknar
fjäll. Den främre kroppsdelen är nedtryckt,
den bakre cylindrisk. Munöppningen är liten;
öfverkäken längre än underkäken. Två ryggfenor
finnas. Vid Sveriges vestkust förekomma två arter,
båda utmärkta genom synnerligen lysande färger.
L-e.
Sjökommendering, sjöv. För hvarje sjöexpedition,
som skall göras med något af örlogsflottans
fartyg, kommenderas särskildt befäl, underbefäl och
manskap. Befälstecknet hissas i allmänhet då fartygets
utrustning tager sin början. Från och med denna dag
åtnjuter befäl och underbefäl sjöaflöning, hvaremot
manskapet erhåller sjöaflöning från och med den dag
det erhåller sin föda ombord. L. H.
Sjökonung var den gamla nordiska benämningen på
anföraren för en vikingaflotta. Med någon öfverdrift
säges det, att endast den var en sann sjökonung,
som aldrig lät tälta å skeppen och aldrig sof under
sotad ås. En dylik till lidelse öfvergången kärlek
till hafvet förekom väl äfven då, men lär väl ej
hafva varit alltför vanlig. Mycket ovisst är deremot,
om sjökonungs namn tillades andra än dem, som genom
kunglig börd voro dertill berättigade. Dessa synas
åter hafva burit konunganamn, ehvad de egde land
och rike eller icke. En mängd dylika norska konungar
torde tagit sin tillflykt ut på hafvet, när de genom
Norges förening till ett helt blifvit förjagade från
sina fylken. En del sjökonungar satte sig ned vid
näs eller uddar på de kuster, der de ville härja,
och nämndes deraf näskonungar. Andra åter buro namn
af härkonungar, då de i spetsen för stora härar ofta
trängde djupt in i landet, vare sig blott för att
plundra eller för att taga sig riken. E. Sn.
Sjökorfvar, zool., mindre vanligt namn på sjögurkor
(se d. o.).
Sjökort, sjöv., karta öfver kuster, oceaner och
vattendrag, till bruk för navigationen. Enär det är
beqvämt för navigatören, såväl när den tillryggalagda
vägen skall i kortet utläggas som när kursen emellan
tvänne punkter skall uttagas, att kompasslinierna
l. kurserna blifva räta linier, användes vid sjökorts
konstruktion numera nästan uteslutande cylindrisk
projektion (efter uppfinnaren kallad Mercators),
hvaruti meridianer och breddparalleller äro räta
linier. Som till följd af konstruktionen afståndet
mellan parallellerna kontinuerligt ökas mot polerna,
kallas en dylik karta äfven växande kort. Allt, som
kan tjena till vägledning för navigatören bör uti ett
sjökort upptagas: grund, klippor, bankar, vattnets
djup och bottnens beskaffenhet, strömmars riktning
och hastighet, tidvattensuppgifter, kompassrosor,
missvisning m. m. Några sjökort (t. ex. engelska
amiralitetets) hafva äfven kusternas terrängbeklädnad
inlagd samt upptaga derjämte höjden af markerade
bergspetsar, kullar, öar, fyrtorn o. d. Jfr
Karta. R. N.
Sjökrigsskolan, kungl., är ett 1867 i Stockholm
upprättadt militärläroverk, som numera har
till uppgift att i teoretiskt, praktiskt och
disciplinärt hänseende meddela den bildning, som
erfordras för erhållande af lägsta officersgraden
vid k. flottan. Då 1683 det stadgandet utfärdades,
att »de som föreslås till officerare vid sjövapnet
skola undergå sjöofficersexamen», egde detta vapen
såsom utbildningsskolor endast de i Karlskrona
af amiral H. Wachtmeister inrättade »Styrmans-
och artilleriskolorna». Senare uppstod i Sveaborg
en sjöskola för underofficerare och kadetter af
arméns flotta. Men först 1756, när den af Adolf
Fredrik bekostade kadettskolan i Stockholm upphört,
upprättades vid amiralitetet i Karlskrona en verklig
sjökadettskola, med ändamål »att uppfostra dugliga
ämnen för sjövapnet». Emellertid befanns det,
»att af de antagne kadetterna icke alla egde håg och
egenskaper att blifva sjöofficerare», hvarför skolan
1761 ombildades till en för sjö- och landstaten
gemensam uppfostringsanstalt. Sedan skolan upphört
1791, efter en vådeld, öppnades 1792 på lustslottet
Karlberg invid Stockholm en k. krigsakademi med
uppgift »att bereda skickliga ämnen för rikets
landtarmé och flotta». Under många år kunde likväl
aspiranter, utan att genomgå lärokursen vid akademien,
aflägga godkänd sjöofficersexamen dels vid sjelfva
krigsakademien på Karlberg (1836–49), dels inför
en särskild pröfningskommission i Karlskrona
(1824–64). På sistnämnda ort fanns nämligen en
med styrmans-, skeppare- och artilleriskolorna
förenad fortsättningskurs, benämnd »läroanstalt
för officerare vid k. flottan i Karlskrona». Då
slutligen krigsakademien 1862 ombildades till en
militärisk tillämpningsskola »för alla vid armén
och flottan behöfliga officerare», medförde denna
organisation sådana rubbningar, särskildt med afseende
på inträdesålder, undervisning och öfningar, att
skolan ansågs olämplig för sjökadetternas utbildning
till dugliga yrkesmän. Sedan en komité 1865 afgifvit
»förslag till ordnande af sjöofficersbildningen»,
öppnades 1867 k. Sjökrigsskolan i Stockholm,
dit äfven sjökadetterna på Karlberg följande
året öfverflyttades. – I sammanhang med ändrade
bestämmelser för sjövapnet jämte andra förhållanden
har sjökrigsskolan tid efter annan undergått mer
eller mindre väsentliga- förändringar. Enligt den
1889 utfärdade stadgan är läroverkets verksamhet
fördelad emellan skolan i land, från d. 1 Okt. till
omkr. d. 1 Maj med tre veckors ferier vid julen,
och ombord å särskildt dertill utrustade sjögående
örlogsfartyg, från första dagarna i Maj intill midten
af Sept. Undervisningen, såväl i land som ombord, är
fördelad på 6 klasser, hvardera med ett-årig kurs,
och omfattar i icke militära ämnen hufvudsakligen
de lärokurser, som ingå i undervisningsplanen för de
allmänna läroverken, till omfång icke understigande
mogenhetsexamen. Lärjungarna vinna inträde endast i
skolans första klass, efter anställd läkarebesigtning
samt pröfning i teoretiska kunskaper, motsvarande
afslutad fjerde klass vid allmänt läroverk och
praktisk lämplighet, pröfvad ombord å sjögående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
