- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1221-1222

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Skanslöparetröja, en med vadmal fodrad ytterkavaj
af helsingebuldan, tillhörande beklädnaden
för den 1804 i Karlskrona inrättade »Allmänna
arbetsinrättningen» (sedermera krono-arbetskåren).
R. N.

Skanspåle. Se Palissad.

Skanstyg, verktyg, som användas för fältbefästningars
byggande, såsom spadar, hackor, spett, yxor,
sågar m. m. Till infanteriets utrustning hör numera
lättare skanstyg, som bäras på ränslarna. I svenska
armén bär hvarannan man en spade, hacka eller
yxa. Ingeniörsoldaterna bära en fullständigare
utrustning af större skanstyg, hvarjämte en mängd
skanstyg medföres å fordon. Dessutom finnas på
olika ställen i landet fasta depoter af skanstyg,
afsedda att i krig sändas till de platser, der större
skansarbeten måste företagas. O. A. B.

Skanör, gammal sjöstad i Skåne, belägen på den
sandiga landtunga, som skjuter ut åt vester
mellan Östersjön och Öresund. Till de uppgifter
om S., som lemnats vid beskrifningen öfver staden
Falsterbo (se d. o.), må här endast tilläggas
följande nyare siffror. Taxeringsvärdet utgjorde
år 1886 för S. 638,300 kr., deraf 154,700 kr. för
jordbruksfastighet, utom 10,700 kr. för rådhus
och fattighus, som S. har gemensamma med Falsterbo,
hvilken senare stad egde ett taxeringsvärde af 274,600
kr., hvaraf 51,800 kr. för jordbruksfastighet. År
1885 uppgingo bägge städernas tillgångar till
34,308 kr. och skulder till 22,036 kr. För kommunala
ändamål utdebiterades för hvarje bevillningskrona i
S. kr. 3,97 för fast egendom, kr. 4,02 för inkomst,
i Falsterbo kr. 6,97 för fast egendom, kr. 7,02 för
inkomst. Handlandenas antal var 14 med 4 biträden,
handtverkarnas 17 med 9 arbetare. Inga fabriker
funnos. Hamnen, som redan betydligt uppgrundats,
besöktes af 120 ankommande och afgående fartyg om
3,377 tons drägtighet. Hamnafgifterna uppgingo till
kr. 1,147,32. Utom båtar under 10 tons egde S. endast
1 segelfartyg om 206 tons. Innevånareantalet
uppgick vid 1889 års slut till 739 i S. och
349 i Falsterbo. De bägge städerna bilda med
Ystad och Trelleborg en valkrets vid utseende af
riksdagsman i andra kammaren. S. har i senare tid
lidit af tvänne stora eldsvådor, 1874 och 1885.
A. G.

Skapelse. Med skapelseteorien förstår man läran om
verldens uppkomst genom en gudomlig viljeakt. I
motsats till de gamla naturreligionernas myter
om verldens upprinnelse ur ett ursprungligt
kaos samt gestaltande och ordnande af gudar, som
voro upphofsmän endast till formen, men icke till
materien, framstår i bibeln Gud såsom verldsskapare
i egentlig mening. Enligt den ena skapelsemyten (1
Moseb. 1: 1–2: 3) skapade Elohim i begynnelsen himmelen
och jorden, lät på sex dagar genom sitt maktord
ljuset framträda, elementen (luft, vatten och jord)
uppstå och ur sig alstra en växt- och djurverld samt
skapade slutligen menniskan (man och qvinna) till sin
egen bild. Enligt den andra myten (1 Moseb. 2: 4–25)
skapade Jahve Elohim himmelen och jorden, lät jorden
bevattnas af en uppstigen dimma,
danade den förste mannen af jordens stoft och inblåste
i hans näsa en lifvets ande, planterade en trädgård
till hans boning, skapade djuren och lät dem defilera
förbi mannen, på det att han måtte gifva dem namn, och
skapade slutligen qvinnan af mannens refben. Endast
på ännu ett ställe i Gamla test. åberopas de sex
skapelsedagarnas verk, nämligen i den ena versionen af
de tio buden (2 Moseb. 20: 2–17), der sabbatsbudet
motiveras med Guds hvila på den sjunde dagen. Men
på mångfaldiga ställen prisas och förhärligas Gud
såsom himmelens och jordens skapare.

I fråga om skapelsen anslöt sig den kristna
kyrkan från början till judendomens åskådningssätt
(Hebréerbrefvet 11: 3). I motsats såväl till de gamla
naturreligionerna som till de ur hennes eget sköte
framgångna gnostiska sekterna, fasthöll denna kyrka,
att Gud var upphof till verldens både materia och
form och att han sjelf (icke ett lägre väsende, en
demiurg) skapat verlden. Äfven berättelsen om de sex
skapelsedagarnas verk betraktades såsom historisk. De
spekulativt anlagde alexandrinske kyrkofäderna
kunde dock icke förlika sig med föreställningen
om en verldsskapelse i tiden. Origenes antog en
begynnelselös och ändlös serie af på hvarandra
följande verldar. Han och hans skola tolkade också
de sex skapelsedagarnas verk allegoriskt. Sedan
inom kyrkan begreppet om födelse af evighet ur
Faderns väsende inskränkts till »logos», eller Sonen
allena, utpräglades skapelseteorien skarpare. Den
alexandrinska läran om en skapelse af evighet
förkastades af ortodoxiens målsmän, af en Athanasius
och en Augustinus. Dock lärde den senare, att verlden
icke skapats i tiden, utan med tiden, emedan tid och
verld äro begrepp, som ömsesidigt betinga hvarandra,
och hos Gud ingen tid finnes, samt att det intet,
hvarur verlden framgått, icke är det rena intet,
utan endast negationen af det oändliga.

Medan i medeltidens kyrkliga åskådningssätt den
föreställningen blef den förherskande att verlden haft
en början och genom en gudomlig viljeakt framkallats
ur intet, bibehöllo sig inom de från kyrkan separerade
samfunden dualistiska och emanatistiska åsigter,
och hos spekulativa tänkare och mystiker inom kyrkan
sjelf utvecklade sig en tolkning af skapelsebegreppet,
enligt hvilken hos Gud »vara» och »göra» äro ett och
detsamma, hvadan det att Gud gjort allt är liktydigt
med att han är i allt, och att det »intet», hvarur
verlden skapats, är Guds eget outsägliga vara,
hvilket så öfverstiger hvarje ändligt förstånd,
att det för detsamma ter sig såsom icke-vara (Scotus
Erigena). Skolastikerna utbildade skapelseteorien
på grundvalen af den kyrkliga dogmen och sökte blott
förebygga såväl det missförståndet att det rena intet
vore verldens substans som ock det att med skapelsen
någon förändring försiggått hos Gud. Tomas af Aquino
tillstod, att det att verlden haft en början icke
kan med förnuftsskäl bevisas, men måste tros.

Den äldre protestantismen bibehöll i det väsentliga
skapelseteorien sådan den i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free