Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaraborgs regemente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regemente, 1,200 nummer, och 300 nummer af
Vestgöta-Dals regemente. Å Karlsborgs fästning äro
förlagda af värfvade trupper Sappörbataljonen och
en afdelning af Göta artilleriregemente. – Vidare
ingår länet i Mellersta bergmästaredistriktet,
i Östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i Inre
tullbevakningsdistriktet och i Vestra skogsdistriktet
samt utgör 2 justeringsdistrikt, det 30:de och
31:sta. – För helso- och sjukvården är länet fördeladt
i 6 provinsial- och 3 distriktsläkaredistrikt;
städerna (utom Sköfde) hafva särskild stadsläkare,
hvarjämte läkare äro anställda vid de 3 länslasaretten
och kurhusen, i Mariestad. Falköping, Lidköping. –
En länsveterinär finnes inom länet. Af de två
landtbruksskolorna är den ena i Klagstorp (i
Norra Kyrketorps socken) och den andra i Sätenas
(i Tuns socken). En kemisk station för jordbruket
och näringarna finnes i Skara. Länets folkhögskola är
förlagd till Krackgården (i Stenstorps socken). – Till
riksdagens Första kammare utser länet 8 ledamöter och
till Andra kammaren sänder landsbygden 7 och städerna
tillsammans 2 ledamöter. – Jordbruk och boskapsskötsel
äro nu såsom förut länets hufvudnäringar. Af länets
hela areal utgör den odlade jorden inemot 38 proc. och
den naturliga ängen 7 proc. Såväl sädesproduktionen
som ladugårdens afkastning äro ej blott tillräckliga
för länets behof, utan lemna äfven ett icke obetydligt
öfverskott till afsalu. De nordligaste delarna af
länet hafra dock vissa år behof att fylla bristen i
spanmålsafkastningen genom införsel dels från länets
sydligare delar, dels från Nerike och Östergötland. År
1889, som var ett »medelmåttigt» år, uppskattades
skörden i länet af stråsäd till 81,000 hl. hvete,
678,000 hl. råg, 64,000 hl. korn, 2,031,000 hl. hafre,
28,000 hl. blandsäd och af potates till 1,856,000
hl. Vid 1888 års slut uppgafs kreatursstocken till
31,863 hästar, 162,424 nötkreatur (deraf 103,344
kor), 67,046 får och 52,584 svin. Öfverskottet af
ladugårdarnas afkastning försäljes hufvudsakligen
till Stockholm och Göteborg samt till Norge och
England. – Bränvinsbränningen inom länet är ganska
betydlig, och tillverkades under året 1887–88
5,285,904 liter, eller 16 proc. af hela rikets
tillverkning. Den skogbärande marken är omkring
37 proc. af länets ytvidd. Näst efter jordbruk och
boskapsskötsel är skogsafverkningen den vigtigaste
näringen och torde inom de nordligaste delarna vara
hufvudnäring. Skogsprodukterna föras hufvudsakligen
till Göteborg, men till Nerikes bergslag träkol
från de närmast belägna trakterna. Den vigtigaste
binäringen är fisket. Länets betydande tillgångar
af sand- och kalksten lemna äfven arbetsförtjenst
genom kalktillverkning och tillverkning af qvarn-
och slipstenar m. m. Bergshandteringen är obetydlig,
nämligen en högst ringa tillverkning af tack-
och gjutjern samt stångjern, äfvensom brytning af
manganmalm. Fabriksindustrien är, med undantag
af tändstickor, hvilka år 1888 vid 3 fabriker
tillverkades till ett värde af 1,373,000 kr., ringa,
i det att hela värdet för 142 fabriker nämnda år
beräknades till 3,296,206 kr., eller 1,58 proc.
af tillverkningen i hela riket. Handtverkarna voro
983, med 1,292 arbetare, handlandena 686 med 540
biträden. Handelsflottan bestod s. å. af 98 seglande
fartyg om 4,918 ton och 22 ångfartyg om 2,466 ton
och 519 hästkrafter. Kommunikationerna såväl till
lands som sjös äro goda, i det att länet dels har
kust både mot Vettern och Vänern och genomgås af
den dessa sjöar förbindande Göta kanal och dels
genomdrages af många jernvägar. Statens jernvägar
äro delar af vestra och södra stambanan samt linien
Sköfde–Karlsborg, tillsammans 227 km., och följande
koncessionerade enskilda jernvägar: af Nora–Karlskoga
jernväg 5 km., linierna Mariestad–Moholm 18,2
km., Mariestad–Gössäter 28 km., Skara–Vänern
30,1 km., Lidköping–Skara–Stenstorp 50,2 km.,
Lidköping–Håkantorp 27,8 km., Uddegården–Falköping
5,2, af Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga jernväg
50 km., af Ulricehamn–Vartofta 2 km. samt linien
Hjo–Stenstorp 38,5 km. med bibanan Svensbro–Tidaholm
16 km., eller tillsammans 271 km. enskilda banor,
sålunda sammanlagdt 498 km. jernvägar inom länet. –
Hemmantalet uppgår till 4,703,677 mantal, deraf 62
för städernas jord. Jordbruksfastigheterna voro år
1889 taxerade till 145,922,100 kr. å landsbygden och
4,162,400 i städerna, annan fastighet till 6,593,100
kr. å den förra och 14,985,500 kr. i de senare. I
länet finnas 10 fideikommiss, år 1885 taxerade till
2,183,600 kr. Vid samma års slut uppskattades värdet
af den utländingar tillhörande fasta egendomen till
422,500 kr. K. S.
Skarabé, Scarabaeus, zool. Se Skalbaggar.
Skaraborgs regemente (n:o 9) är roteradt inom
Skaraborgs län. Till understöd åt svaga rotar erhåller
regementet årligen 3 kbm. kronotiondespanmål,
1/3 råg, 2/3 korn. Af dess 1,200 nummer äro 80
anslagna till spel och volontärer samt 78 af andra
orsaker vakanta. Regementets verkliga styrka utgör
43 officerare, 52 underofficerare och spel med
underofficers grad, 10 civilmilitära personer samt
1,138 volontärer och öfrigt manskap. Regementets
mötesplats är Axevalla, 18 km. från Sköfde. C. O. N.
Skara domprosteri, i Skara stift, omfattar de sex
pastoraten Skara stad med landsförsamlingen, Härlunda,
Bjerka och Händene; Synnerby med Skallmeja och
Vestra Gerum; Säfvare med Lindärfva och Hasslösa;
Skånings-Åsaka; Norra Ving med Stenum och Skärf;
Vinköl med Marum. Areal 40,638 har. 15,082
innev. (1889).
Skara landsförsamling, i Skaraborgs län, Skånings
härad. Areal 2,171 har. 452 innev. (1889). Annex
till Skara stad, Skara stift, Domprosteriet.
Skaramuz (Ital. scaramuzzia), italiensk teaterfigur,
i svart spansk drägt, någonting motsvarande danskarnas
Jakob von Thyboe, en storskräflare, som i slutet af
pjesen genompryglas af Harlekin.
Skara stift kan anses såsom det äldsta i Sverige,
då der först nämnes någon biskop, redan i början af
1000-talet. Biskopsdömet omfattade under de äldsta
tiderna Vestergötland, Dalsland och Värmland. Vid
upprättandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
