Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skau, Laurids, slesvigsk patriot, född d. 22 Maj
1817 i byn Sommersted vid Haderslev, gjorde sig som
ung landtbrukare känd genom sin eldiga vältalighet
på folkfesterna på Skamlingsbacken 1843–47 samt
genom den frimodighet, hvarmed han både muntligen
och skriftligen uppträdde mot den enväldige Kristian
VIII. År 1843 blef S. sekreterare och 1846 ordförande
i den slesvigska föreningen. Han var dessutom en
bland stiftarna af Riddings folkhögskola och kämpade
så ifrigt mot det tyska partiet, att han 1848 måste
fly till Danmark. 1849–52 var S. folketingsman,
1851 medlem af notabelförsamlingen och 1853–63 af
den slesvigska ständerförsamlingen, i hvilken han
var den danska minoritetens ledare. 1854–63 var
S. kungavald medlem af riksrådet, men spelade som
sådan endast en obetydlig rol. Sedan 1852 var han
amtsförvaltare i Haderslevs vestra amt. S. afled
d. 11 Maj 1864. – Hans broder Peder S., född d. 5
Juni 1825, egendomsegare sedan 1856, hade efter
1865 en vigtig del i det danska Sönderjyllands
nationella demonstrationer. 1868–80 var han medlem
af provinslandtdagen i Rendsborg och återvaldes 1886.
E. Ebg.
Skeat [skhit], Walter William, engelsk språkforskare,
född 1835, sedan 1878 professor i angelsachsiska vid
universitetet i Cambridge, har utgifvit åtskilliga
gammalengelska arbeten: »Lancelot of the laik» (1865),
»Parallel extracts afrom 29 manuscripts of Piers
the Plowman» (1866). W. Langlands »The vision of
William concerning Piers the Plowman» (5 bd; 1867–85),
»Joseph of Arimathie; or the romance of the Saint
Graal» (1871) m. fl. I en ny edition af Chattertons
dikter har han afgjort den länge omtvistade frågan om
dennes författareskap. Bland hans egna arbeten märkas
för öfrigt: Etymological english dictionary (2:dra
uppl. 1884; en mindre uppl. utkom i 3:dje editionen
1887) samt Concise diet. of middle-english (1888;
utarbetad tills. med Mayhew).
Skebo, bruk i Ununge socken, Närdinghundra
härad, Stockholms län, naturskönt beläget vid
sjön Närdingen. Genom en enskild jernväg af 12
km. längd är det förenadt med Hallsta lastageplats
vid Edeboviken af Ålands haf. Postadress är
Norrtelge. Bruket har såg och masugn samt jordegendom,
uppgående till 8 73/216 mtl.; allt uppskattadt
till ett värde af 434,600 kr. (1889). Valsverk för
plåtar anlades 1815, men nedlades 1871. Skebo gods
l. Skedeboholm, som det kallades under 1600- och
1700-talen, innehades först af Upsala ärkebiskopsbol,
men bortbyttes af detta till Klara kloster i
Stockholm. Genom Gustaf I:s reduktion tillföll
det kronan och utgjorde understöd för »Spettalet»,
d. v. s. Danviks hospital, tills Julius Gyllenhielm
1578 fick det som förläning af sin fader Johan
III. Efter Gyllenhielms död innehades det af slägten
Tott till början af 1700-talet, hvarefter det tillhört
åtskilliga handelshus och bruksegare. År 1877 bildades
af bruket med underlydande ett aktiebolag. Vid Skebo,
som räknas till Dannemoraverken, drefs grufdrift
redan under medeltiden. Sjelfva bruket anlades 1622 af
Henr. Lemmens, arrendator af Ortala. Det nedbrann och
återuppbyggdes 1655. Den nuv. herregården uppfördes
omkr. 1770 af brukspatron Jakob Grill.
Skeby, socken i Skaraborgs län, Kinnefjerdings
härad. Areal 1,028 har. 321 innev. (1889). Annex till
Källby, Skara stift, Kinna kontrakt.
Skeda, socken i Östergötlands län, Hanekinds
härad. Areal 7,194 har. 1,648 innev. (1889). S. utgör
ett regalt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift,
Domprosteriet.
Skedala hed, mötesplats för Hallands
infanteribataljon, i Snötorps socken, Tönnersjö
härad, Hallands län, nära herregården Skedala.
Jernvägsstation.
Sked-anden. Se Leffel-anden.
Skede. 1. Socken i Jönköpings län, Östra härad. Areal
7,664 har 1,327 innev. (1889). Annex till Alseda,
Vexiö stift, Östra härads kontrakt. – 2. (Skee)
Socken i Göteborgs och Bohus län, Vette härad. Areal
26,786 har. 5,509 innev. (1889). S. bildar med Tjärnö
och Strömstads stad ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Göteborgs stift, Vikornas Norra kontrakt.
Skederid, socken i Stockholms län, Sjuhundra
härad. 5,214 har, 815 innev. (1889). Annex till
Husby-Lyhundra, Upsala stift, Sjuhundra kontrakt.
Skedeskamma (Karl Gustaf), socken i Elfsborgs
län, Marks härad. Areal 5,927 har. 1,095
innev. (1889). Annex till Kungsäter, Göteborgs stift,
Marks och Bollebyggds kontrakt.
Skedevi, socken i Östergötlands län, Finspånga läns
härad. Areal 31,966 har. 4,010 innev. (1889). S. utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings
stift. Bergslags kontrakt.
Skedgåsen, zool. Se Skedstorken.
Skedhundslägtet, Otocyon, zool., tillhör familjen
hundartadedjur (Canidae) och ordningen rofdjur
(Ferce) inom däggdjurens klass. Det skiljer sig från
alla andra lefvande rofdjur derigenom att öfverkäken
har 3–4, underkäken 3 knöliga kindtänder. I
det yttre utmärker det sig företrädesvis genom
sina synnerligen stora öron. Kroppsformen liknar
sjakalens; kroppslängden utgör 60 cm. Den enda arten,
O. megalotis, bebor Syd-Afrika och jagar nattetid
smärre djur, företrädesvis gräshoppor. L-e.
Skedhägern. Se Skedstorken.
Skedmussla, Pinna, zool. Se Pinna.
Skedstorkar. Se Plataleini.
Skedstorken, skedgåsen l. skedhägern, Platalea
leucorodia, zool., tillhör ibisfoglarnas
(Hemiglottides) familj och vadarnas (Grallae)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
