Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räckände fåra. Färgen är hvit, gulaktig endast på halsens
bakre del. Hannen har lång nacktofs. Kroppslängden
är 80 cm. Skedstorken häckar i Afrika, Asien och
södra Europa samt har enligt Linné påträffats äfven
i norra Sverige. Den uppehåller sig vid dyiga flod-
och sjöstränder. Der ser man honom oftast vadande,
med afmätta steg gå och söka småfisk och andra
mindre vattendjur. Sina bon lägger skedstorken ofta
kolonivis i ett och samma träd. Jfr Plataleini.
L-e.
Skedstörar, Polypdontidae, zool., familj
tillhörande ordn. ganoider (Ganoidei) inom
fiskklassen. Kroppen är antingen naken eller beklädd
med små, stjernformiga, förbenade fjäll. Nosen är
starkt förlängd; munöppningen är belägen på undre
kroppssidan och mycket bred, med små tänder i båda
käkarna. Skedstör-slägtet, Polyodon (Spatularia),
är utmärkt genom sin starkt förlängda spad- eller
skedformiga nos. P. folium, hvilken blir nära 2
m. lång, förekommer i Mississippi. Köttet ätes.
L-e.
Skedvatten (af T. scheiden, skilja), kem.,
salpetersyra, så kallad emedan den användes att
skilja guld från silfver. Se Affinering.
P. T. C.
Skedvi. Se Stora Skedvi och Vestra Skedvi.
Skedört. Se Cochlearia.
Skeel [skel], gammal dansk adelsslägt, som nämnes
redan i 14:de årh. – 1. Albert S., till Fusingö i
Viborg, f. 1572, blef 1616 riksråd och riksamiral,
men afskedades från sistnämnda ämbete 1623
efter en häftig strid med Kristian IV. År 1629
skickades han till Lybeck för att underhandla om
freden. Död 1639. – 2. Kristen S., den föregåendes
son, f. 1603, blef riksråd 1649 och afstyrkte på det
ifrigaste kriget mot Sverige 1657. Han var 1658 en af
fredsunderhandlarna och blef vid Karl X:s förnyade
angrepp på Danmark å nyo sänd att underhandla. Död
1659 under Köpenhamns belägring. Såsom utpräglad
dansk adelsman uppträdde S. skarpt mot Fredrik III:s
tilltag att skänka ämbeten åt en mängd tyskar. –
3. Birgitte S., den föregåendes dotter, f. 1644,
d. 1720, enka efter den tappre generallöjtnant
Niels Rosenkrands, som stupade i kriget mot Sverige
1676. Hon stiftade tillika med Niels Juels enka,
Margarete Ulfeld, Roskilde adliga jungfrustift. –
4. Mogens S., son till Kristen S., f. 1650, d. 1694
som stiftsamtman i Viborg, anses vara författare till
Grevens og friherrens komedier, en skarp satir öfver
den nybakade adeln. Genom hans dotters giftermål med
Kr. Ludvig v. Plessen gick denna slägts stora gods
öfver till familjen Scheel-Plessen. – 5. Jörgen S.,
broder till Albert S., f. 1578, blef 1627 riksråd och
marsk och dog 1631. – 6. Kristen S., »den rike», den
föregåendes son, f. 1623, d. 1688, var geheimeråd och
en af medarbetarna i Kristian V:s »Danske lov». Han
var ock 1676 en af Griffenfelds domare samt visade
sin sjelfständighet genom att neka underskrifva domen,
som han fann orättfärdig. Ett af hans
gods, Gammel Estrup i Randers amt, är sedan 1697
stamgods för hans efterkommande, hvilka skrifva
och kalla sig Scheel. Af de öfriga godsen bildades
1725 ett grefskap Scheel, som likväl upphäfdes,
då egendomarna i början af detta århundrade såldes
på grund af resterande skatter. – 7. Erik Vilhelm
Robert S., politiker, ättling af Kristen S., född
d. 22 Febr. 1818, blef 1841 juris kandidat och 1844
egare till Dronninglund i Vendsyssel. Han valdes 1859
till ledamot af landstinget, der han utöfvade ett
icke ringa inflytande. 1875 blef han inrikesminister
i Estrups ministèr. Han utvecklade en viss praktisk
duglighet, men röjde tillika en ovanlig envishet i
fasthållandet af en gång fattade beslut, t. ex. det
ogrundade förbudet mot kreatursinförsel från
Sverige (från Mars 1881 till Dec. 1882). Han afgick
ur ministèren i Aug. 1884 och dog d. 5 Nov. s. å.
E. Ebg.
Skef, matem., användes i vissa fall liktydigt med
buktig eller dubbelkrökt. – Skef kroklinie eller skef
kurva, se Kurva. – Skef yta kallas en rätlinig yta,
som ej kan utvecklas i ett plan. Sådana ytor äro
t. ex. hyperboloiden med en mantel och hyperboliska
paraboloiden. Den sistnämnda ytan kallas stundom
ett skeft plan, emedan den i likhet med planet kan
tänkas genererad af en rät linie, som parallelt
med ett gifvet plan glider på två räta linier,
ehuru dessa sistnämnda icke, såsom för planet, äro
parallella sinsemellan. G. E.
Skefmall, skeppsb. Se Mall 2.
Skefthammar, socken i Upsala län, Olands
härad. Areal 4,343 har. 927 innev. (1889). Annex
till Hökhufvud, Upsala stift, Olands och Frösåkers
kontrakt.
Skefva, sjöv. Skefva seglen, brassa rårna så,
att vinden blåser långs med seglen, på det de
ej må förorsaka någon fart, hvarken för l. akter
öfver, såsom t. ex. vid undanvindsvändning.
R. N.
Skefva linien. Se Epaminondas, sp. 591.
Skeglinge, socken i Malmöhus län, Frosta härad. Areal
623 har. 188 innev. (1889). Annex till Borrlunda,
Lunds stift, Frosta kontrakt.
Skegrie, socken i Malmöhus län, Skytts härad. Areal
787 har. 472 innev. (1889). Annex till Vestra Tommarp,
Lunds stift, Skytts kontrakt.
Skeibrok, Mathias Severin, norsk bildhuggare, född
1851 på gården Skeibrok i Lister och Mandals amt,
kom 1871 till Kristiania för att blifva målare, men
egnade sig snart hufvudsakligen åt modellering. 1874
reste han till Köpenhamn, der han arbetade på
professor Jerichaus atelier, och 1876 begaf han sig
med statsunderstöd till Paris, der han vistades i
fyra år. Der utförde han Ragnar Lodbrok i ormgropen,
hvilket konstverk var utstäldt på verldsutställningen
i Paris 1878 och nu tillhör Kristiania museum,
samt Olof den helige och gruppen Modern vakar, som
likaledes inköptes af Kristiania museum. S. har för
öfrigt utfört en stor mängd porträttbyster samt på
beställning af konung Oskar II en stor bas-relief,
föreställande Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
