Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skelört ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn vid Skenas, är J. G. Oxenstierna, Gyllenborgs
systerson, som föddes der 1750 och särskildt
i inledningen till »Skördarne» förevigade dess
minne. Hufvudbyggnaden består af två oansenliga
flyglar, men den täcka viken, de lummiga hagarna och
den bördiga Vingåkersslätten erbjuda en förtjusande
tafla. Stället innehafves f. n. af enkefriherrinnan
A. Palmstierna, f. Celsing.
Skepp. 1. Sjöv. Ett större fartyg med tre
eller flere master, af hvilka åtminstone två
föra rår. Till denna klass räknas oftast bark- och
fregattskepp. I dagligt tal användes ofta ordet skepp
i betydelsen fartyg. – 2. Arkit. Skepp kallas den för
församlingen afsedda delen af en kyrka i motsats till
koret. Utgöres skeppet af ett enda odeladt rum, såsom
fallet i allmänhet är i de flesta landskyrkor, säges
kyrkan vara enskeppig. Begreppet skepp sammanfaller då
med långhus. Är långhuset deremot genom pelare eller
kolonner deladt i långsgående afdelningar, säges
kyrkan vara flerskeppig; långhuset består då i regeln
af ett midtskepp mellan två (eller fyra) sidoskepp,
det förra ofta högre och bredare än de senare (Upsala,
Lunds, Skara domkyrkor), i s. k. hallkyrkor äro dock
alla skeppen ungefär lika höga (Linköpings, Strengnäs,
Vesterås’ domkyrkor). I större helgedomar tillkommer
ofta ett tvärhus, lagdt vinkelrätt mot långhuset,
mellan detta och koret, samt med gaflar i norr och
söder, hvarigenom det helas grundplan erhåller formen
af ett latinskt kors (Upsala, Lund, Skara). Detta
nämnes stundom äfven tvärskepp och kan någon gång
i stora katedraler vara genom pelare deladt i »tre
(Kölndomen) eller två (engelska kyrkor) skepp. –
Stundom fortsättas sidoskeppen äfven i koret och
mötas i den s. k. koromgången, der sådan finnes. –
Undantagsvis förekomma äfven tvåskeppiga kyrkor,
delade genom en eller två i långhusets midtlinie
ställda pelare eller kolonner. Ytterst sirliga
byggnader af detta slag förekomma på Gotland. –
3. Boktr. Se Boktryckarekonst, sp. 823. 1. R. N. 2 Upk.
Skeppa en sjö (Eng. ship a sea), sjöv., få in en
brottsjö öfver relingarna. R. N.
Skeppare, sjöv., en förr i lag använd benämning på
befälhafvaren å alla slags handelsfartyg. Numera
förstås med skeppare en oexaminerad befälhafvare å
mindre kustfartyg på hemlands farvatten, hvaremot
den examinerade kallas sjökapten. Stundom användes
benämningen kofferdiskeppare, för att skilja
honom från skeppare vid k. flottan, hvilken är af
underofficers grad och har den speciella tillsynen
och vården af fartygets tackling, segel, tågvirke
o. d. Innehar den sistnämnde flaggunderofficers grad,
kallas han vanligen »flaggskeppare» och har rang med
fanjunkare vid armén. R. N.
Skepparepipa, sjöv., en liten, af mässing eller
silfver bestående signalpipa, som af underofficerarna
(företrädesvis skepparna) ombord å örlogsfartyg
användes till påkallande af besättningens
uppmärksamhet för påföljande kommandoord eller
order. Olika ljud och drillar användas för halning,
firning, beläggning, skaffning, honnör vid fallrepet
m. m. R. N.
Skeppare-societeten. Se
Sjökaptens-societeten.
Skepparslöf, socken i Kristianstads
län, Gärds härad. Areal 2,671 har. 1,276
innev. (1889). S. utgör ett regalt pastorat af 3:dje
kl., Lunds stift, Gärds kontrakt.
Skeppar-öarna. Se Samoa-öarna.
Skepperstad, socken i Jönköpings län, Vestra
härad. Areal 5,596 har. 997 innev. (1889). Annex till
Kultsjö, Vexiö stift, Vestra härads kontrakt.
Skepphult, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Areal
4,603 har. 914 innev. (1889). Annex till Seglora,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Skepplanda, socken i Elfsborgs län, Ale härad. Areal
9,572 har. 2,579 innev. (1889). S. bildar med S:t
Peter och Tunge ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Göteborgs stift, Domprosteriets Norra kontrakt.
Skeppsbord, sjöv. – Om skeppsbord, ombord å fartyg,
t ex. bruk om skeppsbord, hvilket äfven kallas
skeppsbruk. R. N.
Skeppsbruten, sjöv., sjöfarande, som är i nöd
stadd till följd af missöde eller olycksfall till
sjös. Vid Sveriges likasom vid de flesta andra
lands kuster finnas en del räddningsstationer
med nödigt manskap, räddningsapparater och
båtar afsedda för skeppsbrutnas räddning.
L. H.
Skeppsbyggeri. Första tanken att kunna färdas öfver
vatten fick man utan tvifvel genom de trädstammar,
som följde med floderna och på hvilka stundom mindre
djur klängt sig fast. Menniskorna funno snart,
att de sjelfva på samma sätt kunde färdas från en
strand till en annan samt att man genom att med
säf, trädrötter, qvistar o. d. förena flere stammar
kunde bilda en flotte, som bar flere menniskor på en
gång. Man stakade sig fram längs stränderna, och då
djupet blef för stort, förvandlades stången till en
paddelåra. Att gifva bladet å denna en bredare form
hittade man snart på, men det dröjde längre, tills
man kom på tanken att gifva åran en fast stödjepunkt
i båten. Också ser man ännu i våra dagar vilda folk
begagna, sig af paddelåran såsom ett naturligt medel
att komma fram öfver vattnet. Att gifva flottens
ändar en spetsig form samt att göra en upphöjd kant
kring farkosten voro de vigtigaste framstegen i
dessa sjöfartens första dagar. En torr djurhud, som
befanns kunna flyta på vattnet, gaf idén till båtar
af skinn, ett slags båtar, som ännu på somliga ställen
af jordklotet äro i bruk, och att medelst eld och
stenverktyg urhålka trädstammarna blef äfven en följd af
denna upptäckt. Det fanns under dessa mensklighetens
yngre år jättelika träd, och Plinius berättar,
att man haft gondoler af en enda trädstam, i hvilka
30 personer kunde rymmas. Defe första större fartyg
man hört omtalas är den s. k. Noaks ark, som troligen
var en större pråms eller flotte med ett hus på. Noak
var således den förste kände skeppsbyggmästaren. Men,
många forskare anse, att större fartyg funnits redan
före hans tid, och beskrifningen på arken antyder så
stora kunskaper om fartyg, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
