- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1261-1262

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbåt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trossbottens-korporal, hvilken har sig ålagdt att efterse
ordning och eldens vård m. m. i den del af fartyget,
der han har sin tjenstgöring. Jfr Statioriskorporal.
R. N.

Skeppslag, sjöv. Alla Sveriges kustprovinser vid
Östersjön, Öland, det s. k. »Kalmarne foghati» af
Småland, Tjust, östra delarna af .Östergötland,
alla provinserna i Mälaredalen till och med Nerike,
vidare Helsingland, Medelpad och Ångermanland samt
åtminstone sydvestra delen af Finland hade under
medeltiden skyldighet att utrusta skepp och voro för
detta ändamål indelade i skeppslag eller »snäckialag»,
hvilka stundom motsvarade häraden och stundom voro
endast delar deraf. Vesterbotten var befriadt från
skeppslagsinrättningen mot skyldighet för innebyggarna
att försvara sig sjelfva, utan biträde af de andra
landskapen. L. H.

Skeppslega, sjöv., gamla sjölagens namn på
fartygsuthyrning och befraktning. Jfr
Befrakta och Fraktfart.
R. N.

Skeppsloggbok. Se Loggbok.

Skeppslån l. bodmerilån. Se Bodmeri.

Skeppsläst. Se Läst.

Skeppsmän, sjöv., en i gamla sjölagen förekommande
benämning på inmönstrad sjöman, som tillhörde
fartygets besättning. R. N.

Skeppsmanifest, sjöv. Se Certifikat.

Skeppsmanöver, sjöv. Se Manöver 2.

Skeppsmask, Teredo, zool., ett till
kl. Lamellibranchiata (se Musslor) hörande litet
djur, som vid flyktigt påseende har större likhet
med en mask än med en mussla. Skalen äro nämligen
reducerade till små rudiment, hvilka omsluta den
förtjockade främre änden, hvaremot den bakre delen är
masklikt förlängd och jämte de båda långa sifonerna
innesluten i ett kalkrör. Denna mussla, hvilken
först 1733 af Sellius blef uppfattad som sådan, hade
redan förut gjort sig illa beryktad för den stora
skada den åstadkommer genom att borra i trä på skepp,
bropelare, vågbrytare o. s. v. 1731–32 anställde den
oroande härjningar å dambyggnaderna kring Själland
och Friesland, så att dessa byggnader tycktes hotas
med fullkomlig undergång. För att mot skeppsmaskens
angrepp skydda sådant virke, som användes vid
vattenbyggnader, har man med åsyftad verkan beslagit
det med jernspik med breda hufvud. Skepp skyddas
derigenom att de förhydas med bly och koppar. De
gångar detta djur borrar, beklädas med ett kalkrör,
vid hvilket djuret fasthänger på endast två
punkter. Af omkr. 20 kända arter äro några funna i
Norge och England. Den vanligaste arten, T. navalis,
uppgifves blifva ända till 2/3 m. lång. L-e.

Skeppsmäklare. Se Skeppsklarerare.

Skeppsmätning. För beräknande af de umgälder,
hvilka för de flesta fartyg äro stadgade, lägges
fartygets drägtighet till grund; och ändamålet
med skeppsmätningen är att bestämma denna
drägtighet. Drägtigheten angifves i tons, hvarje
sådan i rymd lika med en engelsk registerton l. 100
engelska kbf. (= 2,83 kbm.). Sedan skeppsmätaren
afgifvit mätningsbevis och detta blifvit
vederbörligen granskadt och godkändt, utfärdar
tullkammaren mätbref för
fartyget. Senaste skeppsmätningsförordning trädde
i kraft d. 1 April 1881. Mätbrefvet skall innehålla
uppgift om fartygets nationalitet, cert, namn, hemort,
drägtighet m. m. När fartyget är uppmätt efter den
fullständigare metoden, som för dylik förrättning
är föreskrifven, gäller detta mätbref, så länge icke
några förändringar i fartygets form eller rymd eller
i föreskrifterna angående mätningen ega rum, såvida
icke vid pröfning af mätningen eller eljest funnits,
att fartygets drägtighet blifvit orätt beräknad, ty
i så fall skall nytt mätbref utfärdas. Har mätningen
deremot skett efter den mindre fullständiga metoden,
är mätbrefvet giltigt endast tills mätning af fartyget
kan verkställas efter den fullständigare. För
utfärdande af mätbref gäller en d. 12 Nov. 1880
utfärdad kungl. förordning ang. skeppsmätning. –
Skeppsmätningspersonalen, som tillhör tullstaten,
utgöres af 1 skeppsmätnings-öfverkontrollör,
4 skeppsmätningskontrollörer samt ungefär 40
skeppsmätare. Öfverkontrollören, som, jämte andra
åligganden, har att tillhandagå generaltullstyrelsen
med beredning af skeppsmätningsärenden, har sin
plats i Stockholm. Skeppsmätningskontrollörerna
äro stationerade i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Sundsvall; skeppsmätarna äro fördelade
i rikets sjöstäder. I flere af dessa städer
är skeppsmätarebefattningen sammanslagen
med annan befattning i tullverkets tjenst.
J. G. B.

Skeppsnobel. Se Nobel, mynt.

Skeppsregister, en under offentlig kontroll förd
beskrifvande förteckning öfver fartyg. Med registret
kan afses olika ändamål, och till följd deraf kan
åt detsamma gifvas olika innehåll. Dess närmaste
uppgift är att möjliggöra administrativ kontroll
öfver sjöfarten. Vigtigast i sådant hänseende är
registrets betydelse af grundval för rätten att föra
den nationella flaggen; registret bör derför innehålla
alla de upplysningar, som i sådant hänseende äro
af betydelse. Till bestyrkande af nationaliteten
förses det registrerade fartyget vanligen med ett
utdrag af registret. Men äfven i privaträttsligt
afseende kan registret erhålla betydelse. Sålunda
lemnar det utväg att pantsätta fartyg utan fartygets
öfverlemnande till handpant – hypotisering –,
i det att den publikation af pantsättningen, som
till tredje mans säkerhet är nödvändig, sker genom
antecknande i registret. Äfven eljest kan registret
tjena att med bindande verkan meddela sådana uppgifter
angående fartygets förhållanden, hvilka kunna inverka
på tredje mans rätt. I Sverige föres skeppsregister
vid sjömanshusen; men denna registrering, som har ett
uteslutande administrativt syfte, är af underordnad
betydelse. I. Afz.

Skeppsrutin, sjöv., tidsfördelning för exercis
och arbeten ombord på ett örlogsfartyg. Det finnes
»daglig rutin till sjös» (sjörutin) och »i hamn»
(hamnrutin), veckorutin, lördags- (för större
rengöring) och söndagsrutin m. fl. Jfr Glas, sjöv.
R. N.

Skeppssättning, arkeol., graf från jernåldern, omgifven
af stenar, lagda eller resta i form af ett skepp,
som vanligen är spetsigt i båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free