Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skive ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skissera, göra utkast, angifva hufvuddragen af ett verk.
Skive [skhive], stad i Nörrejylland, vid Skive
å, nära dennas utlopp i Skivefjord, en arm af
Limfjorden. 3,746 innev. (1890). Liflig handel
med den rika omnejden (Salling). Sedan 1864 är
S. sammanbundet med Viborg genom en jernväg. Staden
hade 7 fartyg med 241 tons drägtighet 1883. Den fick
stadsprivilegier 1326. Nära derintill låg fordom
ett kungligt slott, Skivehus, som såldes 1661.
E. Ebg.
Skive-ån. Se Karup-ån.
Skjaeggedalsforsen l. Ringedalsforsen, en i Norge,
Hardanger, af flere smärre fjällvattendrag bildad
fors, som med en fallhöjd af 156 m. störtar ned i
Skjseggedalsvandet, hvilket genom en afloppså faller
ut i Hardangerfjorden.
Skjalf l. Skalf. Se Agne.
Skjalm Hvide, en mägtig dansk (själländsk) höfding
i 11:te och 12:te årh. Han kämpade 1062 med stor
tapperhet i sjöslaget i Niså och var 1097 den
förnämste upphofsmannen till Erik Ejegods tåg till
Rügen. När Erik 1103 drog till det Heliga landet,
blef S. fosterfar för hans son Knud Lavard. Död
omkr. 1114. Hans två söner, Toke och Asker Ryg,
grundlade Sorö kloster; den sistnämnde var fader
till Absalon och Esbern Snare. S:s tredje son,
Ebbe, var farfader till Sunesönerna. S:s ätt
var under 12:te, 13:de och 14:de årh. den mest
ansedda adelsslägt i Danmark, näst konungahuset,
och innehade de högsta värdigheter i både stat
och kyrka. Dit hörde bl. a. Jakob Erlandsen, Jens
Grand och troligtvis äfven Marsk Stig. Enligt
sägnen skulle S. härstamma från Palnatoke.
E. Ebg.
Skjelsör, stad på Själlands vestra kust,
vid Skjelsör Nor, en vik af Stora Bält. 2,272
innev. (1890). S. egde 1888 22 fartyg om 4,155
tons (deraf 3 ångfartyg). Det hette ursprungligen
Skjelfiskör och var på Valdemarernas tid en betydande
stad.
Skjernå l. Linborgå, å i Nörrejylland, upprinner
n. v. om Vejle, i samma trakt som Gudenå, men
flyter åt v. Den upptager flere mindre åar och
faller efter omkr. 70 km. lopp, delad i flere
armar, ut i Ringkjöbing fjord. På de sista 20
åren har man användt S. i stor utsträckning till
vattenledningskanaler för bildande af konstgjorda
ängar. E. Ebg.
Skjold, dansk sagokonung, bosatt i Lejre. Han kallades
Odens son och kom som litet barn seglande till landet,
ensam på ett präktigt skepp och hvilande sitt hufvud
mot en sädeskärfve. S. var en stor hjelte samt en
god och rättvis drott, mild och vänsäll mot alla
nödlidande. Då han kände döden nalkas, befalde
han sina män, att de skulle lägga hans lik på hans
konungaskepp, jämte vapen och kostbarheter, samt
låta skeppet segla bort utan manskap. Efter honom
uppkallades Skjoldungarnas ätt. E. Ebg.
Skjoldsfjord. Se Buknfjorden.
Skjoldungarna, en under sagotiden i Danmark regerande
konungaätt, hvars stamfader var Skjold, Odens son,
konung i Lejre. Jfr Danmark, sp. 866.
Skjuta björn. Se Björn, sjöv.
Skjuta upp tåg, sjöv., att ordna och hoplägga ett
tåg i jämna, runda l. spiralformiga bukter. Den
öfverflödiga längden af ändar till löpande godset
ombord uppskjutes i s. k. korgar, lägges på däcket
l. upphänges på nagelbänkarna. Läggas tågets bukter
så, att dessa komma utanför hvarandra och formera
platta skifvor på däcket, säges man skifva tåget.
R. N.
Skjutning, krigsv., kallas ett eller flere eldvapens
aflossande. Skjutning kan ske dels med lösa patroner
eller skott (exercisskott), dels med skarpa, då
projektiler användas. Den kraft, som framslungar
projektilen, åstadkommes af spänstigheten hos de
gaser det i vapnet instängda krutet utvecklar
vid antändningen. Kraften och till följd deraf
projektilens utgångshastighet blir större, ju
kraftigare och bättre instängdt krutet är samt
ju större laddningsförhållandet är. Ju större
laddningsförhållandet är, under för öfrigt lika
förhållanden, dess mindre krökt blir kulbanan. –
Vid eldgifning med artilleripjeser skiljes mellan
skjutning, med kanoner och haubitser med full
laddning, och kastning, med mörsare och haubitser
med reducerad laddning. Se vidare Eld. De i och
för öfning förekommande slag af skjutning äro
instruktionsskjutning l. skolskjutning, som afser
att vänja manskapet att begagna skarp ammunition och
visa det vapnets träffsäkerhet, samt öfnings- och
fältmässig eller fältskjutning för att öfva befälet i
det förra fallet att tillämpa inskjutningsreglerna
(se Inskjutning) och i det senare att leda elden
under förhållanden så mycket som möjligt lika de i
fält förekommande. För att höja skjutskickligheten
anställas årligen vid regementena prisskjutningar,
vid hvilka medaljer och penningpris utdelas.
H. W. W.
Skjutplan, krigsv., det lodplan, som bestämmes
af ett eldvapens kärnlinie (se d. o).
H. W. W.
Skjutsentreprenad. Se Gästgifvareskjuts.
Skjutsfärdspenningar, kamer., en af de allmännast
förekommande afdelningarna under mantalsräntan
(se d. o.). Vid 1642 års riksdag beviljades, i
sammanhang med inrättandet af gästgifveriskjuts mot
betalning, skjutsfärdspenningar till bestridande af
kostnaderna för de resor, hvilka voro erforderliga
i kronans ärenden. De landsändar, hvilka icke
förmådde eller ville erlägga denna skatt, voro
pligtiga att skjutsa hvar och en, som med pass och
bevis reste i kronans ärenden. Tillämpningen af
detta riksdagsbeslut började 1649, och från denna,
tid hafva Skjutsfärdspenningar utgjorts som en
ständig ränta med i allmänhet 3 daler (= 1 riksdalar
banko = 1 krona 50 öre) af hvarje helt krono- eller
skattehemman samt med hälften af frälse. Säterier,
rå- och rörshemman, post-och gästgifverihemman
hafva befriats. Se vidare. Gästgifvareskjuts.
Kbg.
Skjutskola, krigsv., en lärokurs, som har till
uppgift att utbilda dugliga lärare i skjutning
äfvensom goda skyttar för att inom en armé åstadkomma
enhet i utbildningen. Skjutskolan skall äfven pröfva
skjutmetoder, vapen och ammunition samt framställa
förslag till deras förbättring eller utbyte mot nyare
och bättre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
