- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1283-1284

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skive ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sklerotinsyra, kem., farmak., en smak- och luktlös,
kemiskt svag, organisk syra, som af Dragendorf
framställdes ur Wernichs »dialyserade ergotin»
och erhöll formeln C12H19NO9. Den ansågs förr vara
det verksammaste i mjöldrygan, som i bästa vara
kunde innehålla 4–4,5 proc. deraf. Genom senare
undersökningar af mjöldrygan (af R. Kobert) är
ådagalagdt, att väl icke sklerotinsyran, utan en
hufvudsaklig beståndsdel i densamma, ergotinsyran
(icke att förvexla med Wenzells ergotinsyra), är
ett af de verksamma ämnena i nämnda drog, dock icke
den beståndsdel, som framkallar dess egendomliga
verkningar af kallbrand och kramp. Jfr Mjöldryga.
O. T. S.

Sklerotiserad (af Grek. skleros, hård), anat.,
kallas en cell, som fått sina väggar, eller
en väfnad, som fått sina ingående beståndsdelar
förtjockade, så att de fått större fasthet och
hårdhet. »Stenceller», som ofta uppträda i barker
och i vissa frukter, äro sklerotiserade celler.
O. T. S.

Sklerotomi (af Grek. skleros, hård, och ternnein,
skara), en ögonoperation. Se Glaukom.

Sko. Se Skokloster.

Skobelev, Mikail Dmitrijevitj, rysk fältherre, född
d. 17 Sept. 1843, utmärkte sig som kornett i striden
mot de upproriske i Polen (1863–64) och inkallades
1866 i generalstabsakademien. Efter att med lysande
tapperhet hafva kämpat i Turkistan (1868–69) och
i Kaukasus (1870–71) samt derunder avancerat till
bataljonschef, företog han vigtiga rekognosceringar i
Turan, anförde 1873 arméns förtrupp i fälttåget mot
Kiva och tog 1875 en framstående del i kriget mot
Kokand. Då detta sistnämnda kanat 1876 under namn
af Fergana-området införlifväts med Ryssland, blef
S. generalguvernör och truppkommendant derstädes. I
turkiska kriget 1877–78 stormade han Lovtsja d. 3
Sept., utmärkte sig i striderna framför Plevna
och tillfångatog den turkiska Sjipkaarmén d. 9
Jan. 1878, sedan han utnämnts till generallöjtnant
och kejsarens generaladjutant. År 1880 öfvertog
han befälet mot tekke-turkmenerna samt eröfrade
Geok-Tepe och Dengil-Tepe 1881, hvarför han som
belöning utnämndes till kommenderande general vid
4:de armékåren (Minsk). Han dog plötsligt i Moskva
d. 6 Juli 1882. S., som var ofantligt afhållen
af sina soldater och hade stort rykte för energi
och öfverdådig tapperhet, betraktades som en andre
Suvorov. Som ifrig panslavist uppträdde han efter
rysk-turkiska kriget vid några tillfällen mot Tyskland
och tyskarna på ett sätt, som var nära att gifva
anledning till diplomatiska förvecklingar.

Skock (T. schock), ett antal af 60 stycken.

Skoda, Joseph, österrikisk läkare, född 1805 i Pilsen
i Böhmen, blef 1846 professor vid universitetet
i Wien, der han redan länge varit praktiserande
läkare, från 1841 som öfverläkare vid allmänna
sjukhuset. Död 1881. S. betraktas som en reformator af
den patologiska anatomien, genom sin Abhandlung über
auskultation und perkussion
(1839, 6:te uppl. 1864),
hvari han framställde den grundsatsen
att de vid auskultationen och perkussionen iakttagna
fysikaliska fenomenen bero på bestämda fysikaliska
och akustiska lagar. Vidare var han af stor betydelse
såsom grundläggare af en skola för praktisk öfning
i auskultation ocb perkussion.

Skodra. Se Ischkodra.

Skodsborg, by på Själland, vid Öresund, omkr. 15
km. norr om Köpenhamn, vid kusten utanför Jægersborg
Dyrehave. Fredrik VII brukade 1853–63 om somrarna
vistas derstädes.

Skof kallas den förening af ett visst antal rotar,
som är gjord vid flere roterade regementen för
underlättande af rekryteringen. Vanligen utgöra
korpralskapets 25 rotar ett skof. Ursprungligen skulle
den i tur inom skofvet varande roten anskaffa soldat
för den, hos hvilken vakansen inträffat, men småningom
har detta blifvit ändradt så, att turroten antingen
betalar en viss summa till den, som skall anskaffa
soldat, eller ock, att alla rotar inom skofvet
sammanskjuta ett visst belopp till den, som skall
rekrytera. C. O. N.

Skofteby, f. d. socken i Skaraborgs län, förenad med
Norra Härene. Se Härene 2.

Skofvelfotingar, zool. Se Blötdjur.

Skog. 1. Socken i Gefleborgs län, Södra,
Helsinglands Östra tingslag. Areal 45,146 har. 3,646
innev. (1889). S. (med Lingbo kapell) utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Upsala
stift, Helsinglands Östra kontrakt. – 2. Socken
i Vesternorrlands län, Nora tingslag. Areal 6,055
har. 893 innev. (1889). Annex till Nora, Hernösands
stift, Ångermanlands Östra kontrakt.

Skogekiär Bärgbo, psevdonym för skalden Gustaf
Rosenhane.

Skoglar Toste. Se Skaguls-Toste.

Skogman, adlig ätt, adlad 1826, introducerad
1828, fick 1854 friherrlig värdighet enl. 37 §
regeringsformen. – 1. Karl David S., friherre,
ämbetsman, skriftställare, född i Lovisa, i
Finland d. 26 Okt. 1786, studerade vid Borgå
gymnasium och Åbo akademi samt blef 1804
auskultant vid Åbo hofrätt och e. o. kanslist
i inrikes civilexpeditionen af kungl. maj:ts
kansli. Protokollssekreterare vid den nyinrättade
handels- och finansexpeditionen 1809, befordrades han
1811 till förste expeditionsekreterare. 1812 anträdde
han på statens bekostnad en resa till England och
Skotland samt till Guadeloupe, der han i Febr. 1814
förordnades till generalguvernörens närmaste man
vid koloniens handels- och finansförvaltning. Men
då redan i Juli 1814 officiel underrättelse ingick,
att ön af Sverige afträdts till Frankrike, begaf sig
S. öfver de Vestindiska öarna och Nord-Amerikas
Förenta stater åter till hemlandet. Efter sin
hemkomst (1815) tjenstgjorde han som föredragande af
besvärsmål samt förordnades s. å. till ledamot i en
komité för tullförfattningarnas öfverseende och
1817 till sekreterare i en komité för finansiella
ärenden. Ledamot af generaltulldirektionen 1821, blef
han statssekreterare i handels- och finansexpeditionen
1824 och president i kommersekollegium 1838. Derjämte
förordnades S. till ordförande i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free