Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoldrama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oskarshamns läroverk, hvilka således äro uteslutande
realläroverk.
Bland de enligt stat treklassiga läroverken meddelade
8, nämligen de i Söderköping, Falköping, Sölvesborg,
Trelleborg, Engelholm, Varberg, Filipstad och
Skellefteå, under läseåret 1889–90 (i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad under flere läseår egt rum)
undervisning å båda linierna eller endera dels i
endast 4:de klassen, dels i både 4:de och 5:te. –
Enligt k. proposition vid 1890 års riksdag och
riksdagens dertill lemnade bifall komma läroverken
i Vernamo och Ronneby att indragas, senast d. 1
Juli 1893.
Vid ett stort antal högre läroverk och vid några
femklassiga bruka på grund af högt lärjungeantal
förekomma s. k. parallelklasser (se d. o.), i
synnerhet å den gemensamma linien och latinlinien. För
att hindra dessas antal och det dermed i sammanhang
stående behofvet af extra lärare från att växa
öfver en viss gräns hafva före hvarje läseår efter
läseåret 1880–81 genom k. cirkulär bestämts vissa
grunder rörande det högsta antal lärjungar, som inom
vissa läroverk och klasser finge i hvarje särskild
afdelning emottagas.
Om man för höstterminen 1889 beräknar lärjungarnas
antal inom särskilda årsklasser och dervid på
nyss antydt skäl ej medräknar Nya elementarskolan,
men fäster afseende vid de inom vissa treklassiga
läroverk befintliga 4:de och 5:te klasserna, så
erhåller man följande fördelning. I 1:sta klassen
1,928, i 2:dra 2,474, i 3:dje 2,346, i 4:de 2,117
(1,190 realister och 927 latinare), i 5:te 1,524
(708 real. och 816 latin.), i nedre 6:te 1,119 (334
real., 558 icke-greker och 227 greker), i öfre 6:te
851 (206 real., 433 icke-gr. och 212 gr.), i nedre
7:de 738 (142 real., 397 icke-gr. och 199 gr.) samt
i öfre 7:de 678 (150 real., 331 icke-gr. och 197
gr.); således tillsammans 13,775. På den gemensamma
linien voro således 6,748, på reallinien 2,730 och
på latinlinien 4,297. Af de 2,554 lärjungarna i
latinklasserna 6 och 7 voro 1,719 icke-greker och
835 greker.
I den vid 1890 års riksdag upprättade riksstaten för
1891 är å ordinarie stat såsom reservationsanslag
till de allmänna läroverken uppfördt ett belopp
af 2,902,453 kr. 36 öre. Utom särskilda anslag
till löner och arvoden åt lärare, bibliotekarier
och rektorernas skrifbiträden, till befrämjande af
gymnastik och vapenöfningar samt till oförutsedda
behof ingå deri 20,500 kr. till praktisk utbildning
af blifvande elementarlärare (se Profår), 6,000
kr. till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk (nu öfverfördt från extra stat), 4,000 kr. (nytt
anslag) till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna
läroverken, särskildt vid de läroverk, der profårskurs
är inrättad, 4,307 kr. 10 öre såsom ersättning för
djeknepenningar (se d. o.; en der förekommande
oriktig uppgift är härigenom rättad), 2,644 kr. 33
öre såsom ersättning för förlorad helgonskyld
(se d. o.) samt 731 kr. 13 öre såsom ersättning
för indragna landtgillen och klockarepensioner;
de tre sista anslagen utgå till diverse stifts-
och läroverks-kassor, hufvudsakligen premie- och
fattig-kassor. – Riksstaten för 1891 upptager
(likasom för flere föregående år) såsom extra
ordinarie anslag till allmänna läroverken 336,975
kr. till löneförbättring åt lärarna och 40,000
kr. till arvoden åt extra lärare (i ordinarie
reservationsanslaget 100,000 kr. för sistnämnda
ändamål). I »Bidrag till Sveriges officiela statistik»
ingår äfven en af Ecklesiastik-departementet utgifven
serie, innefattande berättelser om statens allmänna
läroverk för gossar. Vid hvarje läseårs slut utgifvas
tryckta årsredogörelser för de särskilda läroverken.
Beträffande pedagogierna (se d. o.) är här endast att
nämna, att enligt k. proposition vid 1890 års riksdag
och riksdagens dertill lemnade bifall komma senast
d. 1 Juli 1893 att indragas de tvåklassiga
pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna, Kungelf,
ungsbacka och Borgholm samt de enklassiga i
Öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Lindesberg, Säter,
Falkenberg, Laholm och Mönsterås. Beträffande Högre
lärarinneseminarium (se d. o.) är här endast att
nämna, att antalet närvarande lärjungar höstterminen
1889 utgjorde 77, samt att riksstaten för 1891
(likasom för flere föregående år) upptager för
seminariet dels å ordinarie stat 43,500 kr., dels
å extra stat för tillfällig löneförbättring 4,000
kr. Den med seminariet förenade Normalskolan för
flickor, hvilken höstterminen 1889 hade 288 närvarande
lärjungar, kan ej egentligen sägas vara underhållen
af staten, enär utgifterna äro fullt betäckta af
lärjungarnas terminsafgifter. Vid hvarje läseårs slut
utgifves gemensam tryckt årsredogörelse för seminariet
och normalskolan. De dimissionsberättigade enskilda
läroverken äro af två slag, nämligen dels med rätt
att anställa mogenhetsexamen (se d. o.), dels med
ratt att dimittera lärjungar till 6:te klassen vid
de allmänna läroverken. Till det förra slaget höra
6 läroverk, hvaraf 3 för gossar, 1 för både gossar
och flickor samt 2 för flickor; till det senare
hör 1 läroverk för gossar. – De tre förstnämnda
läroverken för gossar äro f. d. Beskowska skolan
(se Beskow, G. E.) i Stockholm, Fjellstedtska skolan
(se d. o.) i Upsala och Lunds privata elementarskola;
lärjungeantalen höstterminen 1889 utgjorde respektive
272 (hvaribland 3 flickor i de nedre klasserna),
79 och 110. Praktiska arbetsskolan för barn och
ungdom (se d. o.) i Stockholm, hvilken erhållit
ett statsunderstöd af 5,000 kr. för hvart och ett
af åren 1883–87 och af 3,000 kr. för hvart och
ett af åren 1888 och 1889, har en på alla stadier
genomförd samundervisning (se d. o.) för lärjungar
af båda könen; lärjungeantalet h.-t:n 1889 utgjorde
182, hvaraf 103 gossar och 79 flickor. De två
sista läroverken af det förra slaget äro Wallinska
flickskolan och Lyceum för flickor, båda i Stockholm
och hörande till de med statsunderstöd försedda högre
skolorna för qvinlig ungdom; lärjungeantalen h.-t:n
1889 utgjorde respektive 203 och 200 (med resp. 2
och 8 gossar i de nedre klasserna). Motala enskilda
läroverk, hvilket här bidrag af staden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
